Hastighetsmätning, statligt vägnät

En presentation över ämnet: "Hastighetsmätning, statligt vägnät"— Presentationens avskrift:

1 Indikatorer för att följa trafiksäkerhets- utvecklingen Ylva Berg Trafikverket

2 Hastighetsmätning, statligt vägnät
Ur mätningen kommer vi få veta… Genomsnittlig hastighetsgräns (i förhållande till trafikarbete) Medelhastighet Hastighetsefterlevnad (andel över hastighetsgräns och andel +5 km/h över hastighetsgräns) Uppdelbart på personbil, tung trafik, motorcykeltrafik

3 Mopedhjälmsobservationer
Bakgrund Utpekat som viktigt område att följa i moped och mc-strategi Med rätt hjälmanvändning för mopedister vet vi att genomsnittligen 3 färre omkommer. Ambition i översyn 1 färre omkommen 2012 pilotstudie i samband med cykelhjälmsmätning

4 Mopedhjälmsobservationer
Genomförande Mäts i likhet med cykel inom bostadsområden, grundskolor, arbetsplatser och cykelstråk Färre platser då vissa cykelstråk ej ”lagliga” mopedister att observera Ej anpassad efter ”kända” mopedstråk Drygt 1000 observationer jmf. med cykel Delats upp i korrekt och ej korrekt användning (dock svårt att avgöra)

5 Mopedhjälmsobservationer
Resultat Hjälmandel 97,3% (fastspänd hjälm och den som ”bara har hjälmen på”) Hjälmandel 95,7% (fastspänd hjälm) Stora regionala variationer Resultat ligger i samma härad som NTF-mätning där % användning observerades Rel. hög användning i fält men 50 % felanvändning i dödsolyckor

6 Tabell 1b Mopedhjälmsanvändning enligt VTI:s pilotstudie år 2012
Tabell 1b Mopedhjälmsanvändning enligt VTI:s pilotstudie år Antal observationer uppdelade på ort och område/miljö. ”Med” hjälm inkluderar endast ”rätt fastspänd”.

7 Mopedhjälmsobservationer
Vad gör vi nu? Svårt hitta mopedister (minskad trafik) Bedöms ev. kunna nå 2000 observationer med bättre placering Höjda kostnader att frångå cykelmätplatser Vad har vi för åtgärder – kommer måttet att göra skillnad? Är det värt att följa mopedhjälm?

8 Indikatorer som rör kommunala väghållare
Befintliga indikatorer som kommuner kan vara särskilt intresserade av: Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät Hjälmanvändning Säkra GCM-passager Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och 2020 Ny sammansättning av 10 indikatorer, varav en ny SKL har gett ut flera skrifter som lyfter dessa frågor Rätt fart i staden (2008) Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2009) GCM-handboken (2010) Handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram

9 Kommunala kontaktpersoner
Patrik Wirsenius, SKL Suzanne Andersson, Göteborg Annika Feychting, Huddinge Anna-Sofia Welander, Stockholm Eleonor Mörk, Linköping Hossein Ashouri, Malmö Tora Gustafsson, Lidköping Sara Hesse, Mjölby Karl Blad, Gävle (endast indikator 10) Annika Stenvall, Piteå (endast indikator 10)

10 Nationella indikatorer för trafiksäkerhet
Mått på ett tillstånd i trafiken som har stor betydelse för trafiksäkerheten Måttet ska gå att mäta på årsbasis Det ska vara möjligt att sätta en målnivå för måttet på nationell nivå Den målnivå som anges måste uppnås för att etappmålen ska kunna nås Det finns flera olika sätt att nå målnivåerna, olika verktyg/åtgärder

11 Indikator 9: Säkra GCM-passager
Målnivå: Ej framtagen pga för få nulägen? (10 kommuner) Mått: Andel säkra passager Mätmetod: Företeelserna ”GCM-passager” och ”Farthinder” rapporteras in för huvudvägnätet (Funktionell vägklass 1-5) i NVDB Totalmätning (alla kommuner) Handledning finns Datafångst finns för 10 kommuner Vad krävs för att kommunerna ska rapportera in till NVDB? Ändra definitionen av i funktionell vägklass 3-5 för kommunalt vägnät Ta fram en uttagsklient i NVDB för ”Säkra GCM-passager” Trafikverket stöttar kommunerna vid datafångst av nuläget Kommunerna förbinder sig att rapportera förändringar

12 Indikator 10: Drift och underhåll av GCM-vägar 1(2)
Målnivå: Ej framtagen pga nuläget inte är känt Mått: Ej definierat. Förslag: Huvudmått: Andel invånare som bor i en kommun som genomför systematisk vinterväghållning av hög kvalitet inom huvudnätet för cykel inom kommunens huvudort. Stödmått: Andel invånare som bor i en kommun som systematiskt kartlägger och åtgärdar brister i barmarksunderhållet inom huvudnätet för cykel inom kommunens huvudort.

13 Indikator 10: Drift och underhåll av GCM-vägar 2(2)
Mätmetod: Ej utvecklad/implementerad. Förslag: Huvudmåttet (vinter) mäts genom enkät: Urval: Årlig enkät till samtliga kommuner med mer än invånare samt SOU bland övriga kommuner Omfattning: Beslutade kvalitativa krav (insatstider och startkriterier för snö, halka och grusupptagning) Rutiner för beställarens kvalitetskontroll Rutiner för utförarens egenkontroll Kriterier för olika kvalitetsnivåer med avseende på säkerhet behöver definieras (röd, gul, grön) Stödmåttet (barmark) mäts genom ”komfortmätning”: Urval: De kommuner som genomför komfortmätning enligt utvecklad metod, handledning finns.

14 Diskussion: Hur stimulerar målstyrningsprocessen enskilda aktörer till ett målstyrt arbete?
Målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet på nationell nivå vill vi ska stimulera enskilda aktörer att arbeta målstyrt

15 FÖRSLAG: Bilaga i analysrapporten där de aktörer som arbetar med att sätta mål på sina verksamheter presenterar sina resultat Vad exakt skulle en sådan bilaga innehålla? Aktuell analysrapport finns på Visa webadressen där den finns Klicka här för att komma till rapporten!

16 Hur kan SKL och Trafikverket stödja kommunerna i arbetet mot nya mål?
Redovisa indikatorerna i SKL:s Öppna jämförelser för Säkerhet och trygghet Handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram Utbildningstillfällen Sprida goda exempel? Behov av ny forskning/kunskap SKL:s FoU-grupp Trafikverkets FoI Cykel-OLA Annat stöd?

17 Resultatkonferens 24 april 2013, Stockholm
    Inledning                   Hur ligger vi till?                – Analysen av trafiksäkerhetsutvecklingen 2012 redovisas      Vad har hänt efter 2012 års översyn?               – Läget för trafiksäkerhetsproposition samt uppföljning efter översynen    Hur ligger vi till inom målstyrningsarbetet för järnväg?                – Analysen av utvecklingen 2012 redovisas                  Fördjupning kring resultaten för hastighetsefterlevnaden Kommunalt målstyrningsarbete – goda exempel    Hur går vi vidare?

18 ”Årsklockan” Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet
Årliga aktiviteter i arbetet för att följa, stödja och säkerställa att etappmålen nås.

19 Redovisning av planering inför 2013
Sveriges Kommuner och Landsting Aktiviteter i verksamhetsplan för 2013 kopplat till någon utav de tio indikatorerna/ GNS ställningstagande för 2013: - Handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram - Utbildningar för den nya handboken - Marknadsföra reviderad TS-revision (SKL:s) - Cykelkonferens gemensamt med Trafikverket - Verka för ny bashastighet i tätort (40 km/tim) - Påbörja framtagande av handböcker inom VGU Förväntade resultat/ uppsatta mål för aktiviteterna ovan - Ökad kunskap om samt genomförande av systematiskt TS-arbete i kommunerna - Ökad kunskap om säker cykling - Beslut om ny bashastighet i tätort - Ökad kunskap om säkra GCM-passager i tätort Områden lämpliga för samverkan under 2013? - Cykelkonferensen - TS-revisionen - Handböcker VGU - Ny bashastighet i tätort

20 Trafikverksfinansierade projekt – dialog pågår
Övriga verksamheter: trafikeniskolan.se Utbildning av Mekonomen-anställda Däckrazzia Tjänsterna som fanns i Säker trafik AB har tagits över av 3 lokala NTF-bolag. Dalarna (YKB), Skaraborg (TSK, BSA) och Jönköping (SHI)

21 Redovisning av planering inför 2013
Trafikverket Aktiviteter i verksamhetsplan för 2013 kopplat till någon utav de tio indikatorerna/ GNS ställningstagande för 2013: - Säkra statliga vägar (mötesseparering, korsningsåtgärder, hastighetsgränssänkningar framförallt) - Hastighetsefterlevnad (inga nya ATK under 2013 men gamla placeras om efter ombyggnad av vägar) - Säker cykling (tar ett större initiativ kring en cykelstrategi) - ISO-certifiering (inte aktuellt för 2013) Förväntade resultat/ uppsatta mål för aktiviteterna ovan - 3,5 färre dödade på grund av Trafikverkets fysiska åtgärder på statliga vägnätet Områden lämpliga för samverkan under 2013? - Arbetet för säker cykling kräver samverkan - ANDT strategin - MC och moped samt fyrhjulingar

22 Redovisningar från Trafikverket för ett år sedan…
Åtgärd Förväntat resultat 2012 Faktiskt resultat 2012 Avvecklade ATK-stationer omplaceras i landet Ca nya ATK-sträckor Drygt 15 platser omplacerade under året Tung trafik: Lista med prioriterade åtgärder klar under våren Vet ej vad som hänt Handlingsplan för säker cykling Dialog med aktörer om hjälm- och försäkringsfrågor Vägledning för trafikverkets samverkan med kommunerna Arbetet ännu ej fullt startat, men i startgroparna just nu Fortsatt samarbete med fordonsindustrin Fortsatt förbättring av fordonsflottans egenskaper 2012 års översyn av etappmålet använde nya angreppssätt Fortsatt arbete inom EuroNCAP Bättre modeller för att förutsäga fordonsflottans förbättring

23 Redovisningar från Trafikverket för ett år sedan… (forts.)
Åtgärd Förväntat resultat 2012 Faktiskt resultat 2012 Arbete med vägsäkerhetslagen Vägsäkerhetslagen fullt implementerad Inte ännu implementerad, fullt implementerad 2013 Fortsatt arbete med justerade hastighetsgränser Fortsatt övergång till jämna 20-steg Trafikverket tar ut riktning i arbetet med Åtgärdsplaneringen Hastighetsgränserna för samtliga riksvägar och primära länsvägar (väg nr 1 – 500) i tätorter, inom och utom tättbebyggt område, och på vägar med hastighetsgräns över 70 km/h är omprövade och vid behov omskyltade senast 31 december 2012 Tillsammans med Autoliv AB driva på utveckling/acceptans för nykterhetsstödjande teknik Pilot projekt 2012/2013 Marknadsmognad Teknikutveckling Pilotprojekt pågår?

24 Trafiksäkerhetsarbete i Stockholms stad 2010-2020
Trafiksäkerhetsarbete i Stockholms stad Anna-Sofia Welander 24

25 Poliskontrollplatser
Hastigheter Pilotprojekt Hastighetsplaner Förstudie utökning ATK Poliskontrollplatser Bergslagsvägen Örbyleden Samverkan med Polisen

26 Säkra huvudgator Säkra korsningar och GCM-passager
Inventering av GCM-passager och farthinder 2011 Trafiksäkerhetsåtgärder vid skolor, priolistor Enskedefältets skola Sundbyskolan Engelska skolan Norr Mälarhöjdens skola Sköndalsskolan Sturebyskolan Typ Hela staden På huvudgatu-nätet Inom 25 meter från farthinder Obevakad 5 091 2 286 808 Signalreglerad 1 388 1 179 139 Annan ordnad i plan 2 457 834 439 Alla 8 936 4 299 1 386 Översyn obevakade övergångs-ställen med flera körfält S:t Eriksgatan/Fleminggatan Klarabergsviadukten Maltesholmsvägen …… Underlag för priolistor 100 korsningar och passager

27 Ökad kunskap Åtgärds- och handlingsplaner Metod och modell för
Drift och underhåll på gång- och cykelytor Metod och modell för systematiska hastighetsmätningar Årlig olycksrapport Trafiksäkerhetsinspektion Bergslagsvägen-Drottningholmsvägen Utbildning entreprenörer DoU Trafiksäkerhetsgranskning (RSA) Spårväg City Stickprovsmätning 100 utvalda GCM-passager

28 Trafiksäkerhetsprogram 2010-2020
Uppdrag 2013 BUDGET 2013 Ska arbeta aktivt med att förebygga trafikolyckor och skapa säkrare trafikmiljöer Särskild vikt ska läggas vid skolor, tungt belastade och olycksdrabbade cykelstråk och miljöer med många utsatta trafikanter” Trafiksäkerhetsprogram Nollvisionen Antal dödade och svårt skadade ska minska med 40 %

29 Redovisning av planering inför 2013
Trafikkontoret Stockholms stad Aktiviteter i verksamhetsplan för 2013 kopplat till någon utav de tio indikatorerna/ GNS ställningstagande för 2013: - Fortsatt arbete med hastighetsplaner Påbörja genomförande av åtgärder enligt den antagna Cykelplanen, inklusive arbete med att förbättra drift och underhåll Åtgärder vid prioriterade övergångsställen Åtgärder vid prioriterade skolor med fokus på goda gång- och cykelförhållanden Fortsatta mätningar hastigheter i Stockholm Förväntade resultat/ uppsatta mål för aktiviteterna ovan - Antagna hastighetsplaner för tre områden, förslag hastighetsplaner tre nya områden, åtgärdsplan för genomförande av antagna planer - Cykelplanen, genomförande av åtgärder för 120 miljoner kronor Ett antal hastighetssäkrade gång- och cykelpassager Områden lämpliga för samverkan under 2013? - Utredning övergångsställen/gångpassager, bevakade och obevakade - Kriterier och riktlinjer för drift och underhåll av god kvalitet på gång- och cykelytor

30

31