Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten - med helhetssyn utifrån individen Agneta Ekman Ingrid Carlenius Anneli Granberg.

En presentation över ämnet: "Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten - med helhetssyn utifrån individen Agneta Ekman Ingrid Carlenius Anneli Granberg."— Presentationens avskrift:

1 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten - med helhetssyn utifrån individen
Agneta Ekman Ingrid Carlenius Anneli Granberg

2 Kraftfält Norr Östra Norrbotten Luleå - Boden Piteå älvdal

3 Kraftfält Norr Invånare: 52 821 Andel ≥65 år: 23,7% Andel ≥80 år: 6,2%
Östra Norrbotten Invånare: Andel ≥65 år: 23,3% Andel ≥80 år: 6,6% Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Arjeplog Arvids-jaur Älvsbyn Piteå Boden Luleå Över-kalix Övertorneå Haparanda Kalix Luleå-Boden Invånare: Andel ≥65 år: 18,5% Andel ≥80 år: 5,0% Piteå älvdal Invånare: Andel ≥65 år: 22,9% Andel ≥80 år: 6,7% Invånare totalt:

4 Samverkansorganisation
KRAFTFÄLT NORR ÖSTRA NORRBOTTEN POLITISK STYRGRUPP KOMMUNAL/LT-RÅDSTRÄFFAR SOCIALNÄMNDSORDF +LT-RÅD SOCIALBEREDNINGEN + LT-RÅD LULEÅ/BODEN PITEÅ ÄLVDAL LÄNSSTYRGRUPP 4

5 Mål för samverkan Målet för samverkan är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen ska tillgodoses av huvudmännen. Enskilda med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resurserna, personalens kompetens och ekonomiska medel.

6 Länsstyrgruppen Kommunerna Hälsosam uppväxt 4 socialchefer
4 barn- och utbildningschefer Samordnare Landstinget Chef hälso- och sjukvårdsenheten 3 divisionschefer Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor

7 Samverkansområden Hälsosam uppväxt Norrbus Modellområde östra
Familjecentraler Hälsosamtal i skolan (årskurs 1, 4, 7) Bra liv mellan ungdom och ålderdom Missbruks- och beroendevård Psykisk ohälsa Samverkan mot våld (inkl polisen, åklagare) Trygg ålderdom Samordnad individuell plan (SIP) Demens Stroke Palliativ vård Vårdprevention (inkl Senior alert) Kvalitativ uppföljning av mest sjuka äldre Evidensbaserad praktik Övriga samverkansarenor Samverkansriktlinjer IT-utveckling Nationella riktlinjer Nationella kvalitetsregister FoU-verksamhet Gemensam styrning Hälsoinformatik

8 Länsgemensam samverkansgrupp
Samverkansriktlinjer Samordnad individuell plan, SIP Gemensamma utvecklingsledare Verktyget Meddix Gemensam patient/brukarinformation Gemensam checklista inför planering Tolkning av nya föreskrifter etc Gemensamma utbildningar kring samverkan, SIP, egenvård Läsbehörighet till primärvårdens journal

9 Gemensamma riktlinjer för samverkan - Samordnad individuell plan

10 Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan
Samverkan mellan landsting och kommun Samordnad individuell plan Fullmakt, god man eller förvaltare Meddix Samverkansorganisation Öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst In- och utskrivning i sluten vård ÖPT/ÖRV Lagar och förordningar Bilagor Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

11 Samordnad individuell plan (SIP)
Ändringar i HSL och SoL från 1 januari 2010 innebär att landstinget och kommunerna tillsammans ska upprätta en individuell plan om denna behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. (3 f § HSL, 2 kap. 7 § SoL) Översyn av samliga planer som upprättas inom landsting och kommun för den enskildes hälso- och sjukvård och omsorg Utveckling av samordnad individuell plan

12 Projektmål och Mått Mål Mått
1. Den enskilde med behov av insatser från landsting och kommun ska känna sig trygg och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda 1. Minska antal oplanerade återin-läggningar – undvikbar slutenvård 2. Minskat antal ärenden till patient-nämnden angående dålig planering och samordning 3. Minska antal oplanerade akuta insatser för socialtjänsten 4. Minska antal avvikelser relaterade till bristande samverkan mellan kommun och landsting 2. Närstående ska känna sig trygga med att det finns en plan över vilka insatser som ska utföras och vem som ska ansvara för – och samordna dessa 3. Utveckla ett webbaserat verktyg för samordnad individuell planering – SIP, i Meddix öppenvård 4. Upprätta och säkerställa att det finns tydliga rutiner som gäller vid samordnad individuell planering – både externa och interna

13 Meddix Öppenvård Används för att Samordna Individuell Planering mellan specialiserad öppenvård, primärvård och kommun Skapa planeringsunderlag Samordnad Individuell Plan Kallelse till planering Skicka meddelanden mellan vårdgivarna med eller utan koppling till personen Information till användarna via anslagstavla på startsidan

14 SIP i Meddix Kommun Primärvård Specialiserad vård
Öppen vård/Sluten vård Sjukhus Utskrivningsklar person Behov av samordnade insatser Ordinärt boende Behov av samordnade insatser SIP (enligt betalansvarslagen) SIP ÖPT/ÖRV långsiktig plan SIP Långsiktig plan

15 Hur arbetar vi praktiskt i samverkan?
För den praktiska samverkan av flera huvudmän kring den enskilde krävs ett gemensamt verktyg som utvecklats utifrån gällande lagar, föreskrifter, samverkansriktlinjer Meddix SVP Meddix ÖPT/ÖRV Meddix Öppenvård (påbörjat tillsammans med Tieto) Meddix akutsjukvård Kommunerna har läsbehörighet till landstingets verksamhetssystem genom ett ”titthål” i VAS Samverkan gällande termer, begrepp och definitioner

16 Avvikelsehantering och uppföljning
Brister i samverkan avvikelserapport uppföljning gemensamt förbättringsarbete Avvikelserapport ska skrivas i Synergi vid bristande samverkan Avvikelserapport som gäller kommunen skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i kommunen

17 Tack för visat intresse!
Agneta Ekman, socialchef, Luleå kommun Ingrid Carlenius, ansvarig för socialtjänstfrågor, Kommunförbundet Norrbotten Anneli Granberg, chef för hälso- och sjukvårdssektionen, Norrbottens läns landsting