Arbetsmarknadspolitiska insatser

En presentation över ämnet: "Arbetsmarknadspolitiska insatser"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsmarknadspolitiska insatser
Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Avdelningen Rehabilitering till arbete Enhet strategi

2 Ekonomi och arbetsmarknad
Svagare tillväxt i den globala ekonomin USA är lokomotivet i världsekonomin Oron för Kinas ekonomi har falnat Europa har svårt att ta fart Svensk ekonomi överraskar negativt - BNP ökar 0,2 procent - Varuexporten försvagas - Importen ökar pga av god ekonomi hos hushållen

3 Svensk arbetsmarknad Stark utveckling på arbetsmarknaden
Sysselsättningsgraden har förstärkts ca 80 % Sysselsatta utrikes födda ökar i god takt Arbetade timmar ökar snabbare än sysselsättningen Marginell förändring av arbetslösheten (ca 8%) Hög arbetslöshet – förgymnasialt utbildade Ungdomsarbetslösheten minskar Arbetslösa som behöver stöd ökar

4 Regeringsuppdrag – effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

5 Bakgrund – ett gemensamt regeringsuppdrag
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska pröva arbetslivsinriktade rehabilite­rings­­­insatser i enlighet med metoden Supported Employment Vetenskapligt effektutvärdera hur insatserna påverkar möjligheten till arbetsmarknads­etablering för unga som har aktivitetsersättning Regeringsuppdrag till FK och AF i september 2013 Plan för effektutvärdering rapporterades till regeringen 1 nov 2013 (S2013/6630/SF) Syftet med effektutvärderingen är att vetenskapligt effektutvärdera hur insatser enligt Supported Employment och Case management påverkar arbetsmarknadsetablering och arbetsförmåga för unga personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen är att utvärderingens resultat ska ge ökad kunskap om långtidseffekter av insatserna och deras påverkan på ungdomarnas arbetsförmåga samt att få det vetenskapliga stödet generaliserbart. Vidare avser utvärderingen att undersöka deltagarnas förväntningar på insatserna och hur de efteråt upplevde dessa samt att uppskatta de olika insatsernas kostnadseffektivitet Vi har en begränsad kunskap om hur olika arbetslivsinriktade insatser, var för sig eller i kombination påverkar möjligheterna för unga med funktionsnedsättningar att komma ut i arbete. Tidigare projekt har arbetat med SE men inte kunnat visa att de goda resultaten verkligen beror på arbetet i insatsen. Vi behöver också evidens från svensk arbetsmarknad/kontext. Om vi kan visa att insatserna ger resultat kan detta bidra till att påverka politik och resursfördelning för målgrupp. Temagruppen Unga i arbetslivet har genomfört en metaanalys av utvärderingar av ungdomsprojekt som finansierats med stöd från Europeiska socialfonden under programperioden 2007–2013. De huvudsakliga slutsatserna i studien är följande. Projektens arbete leder ofta till att unga tar sig vidare till arbete, studier eller andra insatser. Det är dock svårt att få grepp om exakt vad som leder fram till denna utveckling eftersom arbetsformer och metoder inte har prövats och värderats i detalj. De studerade utvärderingarna har en mycket varierande kvalitet och i många rapporter är den vetenskapliga förankringen svag. Ett problem är att det i många fall saknas studier kring olika avgränsade metoder, vilket gör vägen till en evidensbaserad arbetsmarknadspolitik lång. Temagruppen Unga i arbetslivet, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga, Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:1, april 2014 Mer från uppdraget: Särskilt bör personer med aktivitetsersättning som även har daglig verksamhet enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), prioriteras. Grundprinciper SE, källa socialstyrelsens hemsida: Alla klienter som vill arbeta är välkomna, oavsett psykiatrisk diagnos, symtom, arbetslivserfarenheter eller missbruksproblem. Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten. Målet är ett konkurrensutsatt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetssökandet börjar så snart en klient har uttryckt en önskan om att arbeta. Insatsen är inte tidsbegränsad – jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd. Klientens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen och valet av lämpligt arbete.

6 Effektutvärderingens insatser
Grupp 1; Insatser i det förstärkta samarbetet Grupp 2; Supported Employment – SIUS Grupp 3; Case Management Af/FK har haft en diskussion om vilka insatser som skulle utvärderas i effektutvärderingen och man kom gemensamt överens om följande insatser: Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case management). Insatsen kommer att ges av personliga handläggare och arbetsförmedlare som jobbar med unga som har aktivitetsersättning i det förstärkta samarbetet. Supported Employment – (stöd till arbete) via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete. Insatsen kommer att ges av SIUS-konsulenter från Arbetsförmedlingen. Case Management (ett bredare socialt stöd) i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Insatsen kommer att ges av en så kallad Case Manager som anställs av kommunen. Insatserna beskrivs mer ingående lägre fram i det här stödet. Inom alla insatsgrupper kommer man vid behov även att få ta del av aktiveteter inom ramen för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete. Det kan exempelvis handla om stöd från Arbetsförmedlingens specialister som till exempel arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, socialkonsulent m.fl.

7 Projektets ramar Projekttid 2014 – 2016
1000 deltagare i ca 20 kommuner Budget FK - 90 miljoner kronor Två lägesrapporter och en slutrapport till regeringen april 2016 Projekttid 2014 – 2016, ansökan om förlängning inskickad till regeringskansliet i och med lägesrapport den 1 augusti 2014 1000 deltagare i 21 olika kommuner (meddela vilka kommuner?) Budget om totalt 90 miljoner, Försäkringskassan har fått medlen att fördela för de kostnader som uppstår i och med uppdraget Lägesrapporter augusti 2014 och 2015, den 1: a lägesrapporten är inskickad och klar. Slutrapport till regeringen april 2016

8 Unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga
Målgruppen Unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga

9 Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga
Ålder 19–29 år Nedsatt med minst en fjärdedel Nedsättningen ska bestå under minst 1 år Kan beviljas max 3 år i taget Prövning mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden Vid 30 års ålder kan aktivitetsersättning ersättas av sjukersättning Bakgrund Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen i stället för en del av pensionsförsäkringen. Ett viktigt syfte var att få en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan. Detta oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknades bestå. Några förändringar beträffande bedömningen av arbetsförmåga genomfördes inte. Ett annat lika viktigt syfte med förändringen var att unga försäkrade med långvarigt nedsatt arbetsförmåga skulle få ett särskilt stöd, genom att få aktivitetsersättning. Denna ersättningsform ska stimulera till aktiviteter utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. Ålder Samma ålderskriterier som för aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Ersättningen kan beviljas från och med juli det år man fyller 19 år. Föräldern kan ha vårdbidrag till och med juni det år barnet fyller 19 år. Man kan ha ersättningen som längst till och med månaden innan man fyller 30 år. Minst en fjärdedel Ett grundläggande villkor för rätt till aktivitetsersättning är att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt ska hänsyn tas till den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras efter samma grunder oavsett på vilket sätt prestationsförmågan är nedsatt. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av arbete med skötsel av hemmet. Fyra olika grader av aktivitetsersättning kan beviljas beroende på i hur hög grad arbetsförmågan är nedsatt. Andra faktorer än nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom ska inte påverka rätten till ersättning. Av förarbeten framgår att man med detta menar att ersättning från sjukförsäkringen, däribland aktivitetsersättning, enbart ska komma i fråga när arbetsförmågan är nedsatt av medicinska orsaker. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning ska därför hänsyn inte tas till den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Situationen på arbetsmarknaden får inte heller vägas in i bedömningen av rätten till aktivitetsersättning. Handlar det om andra saker än sjukdom eller funktionsnedsättning, ska andra delar av samhällets stöd komma ifråga – inte sjukförsäkringen. Men att man har en sjukdom är inte tillräckligt för att man ska ha rätt till aktivitetsersättning. Sjukdomen eller funktionsnedsättningen måste ge en nedsatt arbetsförmåga. Nedsättningen ska bestå under minst 1 år För rätt till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga krävs att nedsättningen av arbetsförmågan kan antas bestå under minst ett år. För att kunna bedöma varaktigheten av arbetsförmågans nedsättning behövs ofta uppgift om vilken rehabilitering som pågått och vilken som planeras. Lagtexten ställer dock inga krav på att rehabiliteringsmöjligheterna ska vara uttömda för att rätt till aktivitetsersättning ska finnas. Det enda krav som finns är att arbetsförmågenedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Om det är klarlagt att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och rehabiliteringsinsatser är en förutsättning för att den försäkrade ska kunna få arbetsförmåga i ett förvärvsarbete men dessa beräknas ta kortare tid än ett år finns inte rätt till aktivitetsersättning. Varaktighetskriteriet är då inte uppfyllt. Kan beviljas max 3 år i taget Minst ett år och maximalt tre år. Kan lämna in ny ansökan om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt. Prövning mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning ska arbetsförmågan prövas i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Det innebär att bedömningen av arbetsförmågans nedsättning inte ska göras i förhållande till den försäkrades ordinarie arbetsuppgifter när han eller hon har en arbetsgivare och inte heller i förhållande till arbeten som vid prövningstillfället direkt finns tillgängliga för den som är arbetslös. Bedömningen av arbetsförmågan ska göras i ett vidare perspektiv. Till skillnad mot vad som gäller vid sjukpenning är det inte möjligt att bevilja aktivitetsersättning till dess att en subventionerad anställning blir tillgänglig för den försäkrade. Det innebär att även dessa typer av arbeten kan anses rymmas i begreppet ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden”. Begreppet ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden” är alltså vidare, det vill säga att det är fler arbeten som omfattas av detta begrepp än vad som omfattades av begreppet ”normalt förekommande arbete”. Skillnaden är att subventionerade anställningar riktade mot personer med funktionsnedsättning ingår i ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden”. Det betyder att om arbetsförmåga överstigande 75 procent kan uppnås i en subventionerad anställning inom ett år finns ingen rätt till aktivitetsersättning. Exempel på subventionerade anställningar är: • Offentligt skyddad anställning • Trygghetsanställning • Utvecklingsanställning • Anställning med lönebidrag • Anställning vid Samhall Utredning Försäkringskassan behöver utreda olika saker i samband med ansökan om ersättning. Utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet bedömer handläggaren vilka uppgifter och vilken utredning som behövs för att kunna ta ställning till den försäkrades rätt till aktivitetsersättning. Utreda om den försäkrade har en funktionsnedsättning (förlängd skolgång). Utreda om det är funktionsnedsättningen som har orsakat den förlängda skolgången. Utreda om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska funktionsförmågan eller om arbetsförmågan är nedsatt till följd av andra skäl, exempelvis arbetsmarknadsmässiga Utreda vad den försäkrade kan eller inte kan göra trots sin sjukdom eller funktionsnedsättning Utreda medicinsk prognos och rehabilitering. Tar fram relevant information som redan finns hos Försäkringskassan. Vi utreder per brev, telefon eller vid ett personligt möte. Vi gör även utredning tillsammans med andra aktörer (kommunen, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, Migrationsverket, hälso- och sjukvården) Beslut inom 120 dagar Målsatt handläggningstid. Den försäkrade får beslut om rätt till ersättning och om man blir beviljad beslut om antalet kronor. Beslut fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare. Besluten kan omprövas eller ändras. Ett exempel är om den försäkrade inte nöjd med beslutet. Då kan han eller hon begära omprövning. Utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning Försäkringskassan kan ge en försäkrad aktivitetsersättning utan att han eller hon har ansökt om ersättning. Det kan bli aktuellt när den försäkrade har sjukpenning, rehabiliteringspenning eller ersättning för sjukhusvård enligt Socialförsäkringsbalken. Det är mindre vanligt för den målgrupp som vi pratar om idag eftersom det är få unga som har sjukpenning som i sin tur blir aktuella för ett utbyte till aktivitetsersättning. Det är ingen skillnad i bedömningen om den försäkrade ansöker om aktivitetsersättning själv eller om Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning mot aktivitetsersättning. Kriterierna för rätten till ersättning är desamma. Vad gör Försäkringskassan? Stödja möjligheten för unga med funktionshinder till ökad självständighet och ge en ökad grad av självförsörjning via insatser. Den försäkrade ska få, återfår eller utöka sin arbetsförmåga. Uppmärksamma behov av rehabilitering. Samordna de insatser som behövs och samtidigt se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i relevanta insatser. Erbjuda, planera och samordna aktiviteter för personer med aktivitetsersättning. Exempel på aktiviteter är idrottsaktivitet, pryo, konstnärlig verksamhet, kurser, hobby och medicinsk habilitering. Aktiviteterna ska ha som syfte att öka förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Samverka med relevanta aktörer (hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, kommunen, arbetsgivare, sociala företag, På en strukturell nivå ska Försäkringskassan skapa förutsättningar för effektvi samverkan mellan flera aktörer så att arbetet på individnivå fungerar smidigt. På individnivå ska Försäkringskassan samordna insatser från olika aktörer (under tid med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga). Individen ska få eller återfå en arbetsförmåga. Försäkringskassan har inte några egna insatser att erbjuda utan har en samordnande funktion och uppdrag. Försäkringskassan är därför beroende av det som andra aktörer gör. Även beroende av att skolan gör det som skolan kan och ansvarar för under skoltiden. Det kan vara aktuellt med olika insatser (sysselsättning, arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktade insatser, arbetsträning) Behövs en planering under tid med ersättning. Den görs tillsammans med den försäkrade och vid behov andra aktörer. Ska innehålla mål, delmål, uppföljning, ansvar Samordningsbehov aktivitetsersättning Ofta livslånga diagnoser - Inget statiskt tillstånd – individer i början av livet, ibland försenad mognad på grund av funktionsnedsättningen Behov av att pröva olika typer av insatser vid olika tillfällen – insatserna kan ha olika målsättning Det behövs en aktiv utredande insats under tid med ersättning för att klargöra om förutsättningar för deltagande har ändrats. I nästa led behövs möjlighet till övergångar mellan daglig verksamhet och anpassat arbete samt mellan arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassat arbete. Det kan även finnas behov att under perioder kunna återgå från arbete till daglig verksamhet eller olika rehabiliterande insatser.

10 Bestånd – aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga
Gruppen som har aktivitetsersättning är heterogen. (Olika diagnoser, olika erfarenheter av arbetslivet, olika stödbehov) De allra flesta som inleder en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga gör det i unga åldrar. Totalt 72 procent av de som startade en ersättningsperiod år 2011 var 21 år eller yngre. Ca fyra av tio med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har samtidigt ett beslut om rätt till stöd enligt LSS och en stor del i den gruppen deltar också i daglig verksamhet. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) Att personer vanligtvis beviljas aktivitetsersättningen på grund av nedsatt arbetsförmåga i ung ålder samt att många innan ersättningen har fått stöd och hjälp för att avsluta sin utbildning på grund av sin funktionsnedsättning förklarar att det är ovanligt att dessa personer har haft en kontakt med arbetsmarknaden innan de beviljats ersättning. Antalet med aktivitetsersättning i december 2013 var 31 785 personer. Av dessa hade personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ( kvinnor och män) och 5 701 personer aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. (2481 kvinnor och 3220 män) (Källa: APS) Från 2007 och framåt nybeviljas årligen ca 6 500 unga vuxna aktivitetsersättning. Sedan 2010 är det vanligare att aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång nybeviljas jämfört med nedsatt arbetsförmåga. (Källa: 10 år med aktivitetsersättning). Antalet personer med aktivitetsersättning har ökat stadigt sedan förmånen infördes Anledningen är att utflödet är lägre än inflödet. Vårdbidrag Ungefär hälften (46 %) som senare beviljas AE på grund av nedsatt arbetsförmåga har föräldrar som har haft vårdbidrag för dem. (Källa: 10 år med aktivitetsersättning) Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång 50 % av de som senare beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har tidigare haft aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. (Källa: 10 år med aktivitetsersättning). Enligt Försäkringskassans egna prognoser väntas antalet personer med aktivitetsersättning öka marginellt under de kommande åren och hamna på ca år (Källa: Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013–2017 Dnr ) Utflödet: Det är få personer som lämnar aktivitetsersättningen och de flesta beviljas en ny period när den första perioden tar slut. Av de individer som är 29 år 2012 och som flödar ut ur  aktivitetsersättning  nedsatt arbetsförmåga under 2012 är det 85 % som gått vidare till sjukersättning. Sex av tio av de som avslutade en period med aktivitetsersättning under 2009 var 29 år och nästan nio av tio i den gruppen övergick till sjukersättning. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) Ca fyra av tio som avslutar en period med aktivitetsersättning under 2009 var under 29 år. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) Att avsluta en period med aktivitetsersättning före 29 års ålder indikerar att individen bedöms kunna klara ett arbete på arbetsmarknaden. Av de som avslutade en period med aktivitetsersättning under 2009 och som var under 29 år var nästan tre av fyra inskrivna hos arbetsförmedlingen och drygt hälften hade en pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete under (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) De senaste årens forskningsresultat Under de senaste åren har det gjorts flera undersökningar av gruppen som har aktivitetsersättning bland annat av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för Socialförsäkringen och den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Här presenteras några av de slutsatser som dragits gällande ekonomisk utsatthet och utbildningsnivå. I Sverige lever en större andel ungdomar och unga vuxna i dag under relativt mer knappa ekonomiska omständigheter jämfört med förhållandena för två till tre decennier sedan. SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden visar t.ex. att andelen fattiga i åldrarna mellan 16 och 24 år mer än fördubblades från 1980-talets andra hälft fram till år 2008–2009, från cirka 20 till över 40 procent. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) Unga med aktivitetsersättning är klart överrepresenterade i gruppen med föräldrar med en utbildning som inte överstiger grundskolenivå. Gruppen är klart överrepresenterad bland dem vars föräldrar har en inkomst som understiger genomsnittsinkomsten. Detta gäller oavsett ersättningstagarnas utbildningsnivå och dessutom talar statistiken för att detta mönster förstärks genom att det årliga inflödet av unga med aktivitetsersättning i än högre grad består av personer vars föräldrar har en relativt låg inkomst. Våra uppgifter förstärker bilden av att unga med aktivitetsersättning, liksom deras familjer, har en mycket besvärlig försörjningssituation. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En av de kanske tydligaste och mest välbelagda trenderna, som kan utläsas i sentida arbetsmarknadsforskning, är just att ofullbordad grundläggande utbildning – upp till och med gymnasial nivå – leder till betydande etableringsproblem för de berörda individerna. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) Andelen med aktivitetsersättning är mångdubbelt högre bland dem med förgymnasial utbildning jämfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen har ökat markant på senare år, nästan en av tio har beviljats aktivitetsersättning. Mycket talar alltså för att svårigheterna för förgymnasialt utbildade att få en stabil förankring på arbetsmarknaden, i kombination med det höga beroendet av försörjningsstöd, är en faktor som har bidragit till att så många har beviljats aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En mycket stor andel av dem som söker arbete bland lågutbildade unga och unga vuxna kommer i själva verket aldrig ut i arbete. Enligt uppgifter från SCB:s arbetskraftsundersökningar, avseende tredje kvartalet 2010, hade 44 procent av dem med högst förgymnasial utbildning aldrig haft ett arbete och ytterligare 17 procent uppgav att de inte hade haft något arbete under det senaste året. Det är troligt att många i den här gruppen som har stora problem att få fotfäste på arbetsmarknaden förr eller senare kan komma ifråga för sjuk- och aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) I Inspektionen för socialförsäkringens breda översyn över aktivitetsersättningen i Sverige (ISF 2011) ges ingen avvikande bild. Problem med psykisk ohälsa liksom tidigare arbetslöshet ökar risken för ersättning. Men låg utbildningsnivå och problem med att fullborda gymnasieskolan är den mest utslagsgivande faktorn och leder till en mycket påtaglig överrisk för aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En väsentlig utgångspunkt är att låg utbildning leder till återkommande och långa perioder utan förvärvsarbete. Därmed ökar i förlängningen ”risken” att permanent sorteras bort från arbetskraften (via någon form av förtidspension eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan bortre parentes). Vår statistik visar också att unga med aktivitetsersättning genomsnittligt sett har föräldrar med lägre utbildning och lägre inkomster än unga utan aktivitetsersättning. Det talar för att föräldrarna har svagare resurser och sämre möjligheter att via kontakter och sociala nätverk underlätta för sina barn att etablera sig i arbetslivet. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)). Källa: Försäkringskassans statistik

11 Källa: Försäkringskassan, ”10 år med aktivitetsersättning”, 2012
Pågående insatser Beslut om insatser enligt LSS 40 % Andra insatser? 48% Inskrivna på AF 12% Bildens syfte – visa att en betydande andel av dem som har aktivitetsersättning även har ett beslut om insatser enligt LSS. Informera om regeringsuppdragets särskilda prioritering av personer som har daglig verksamhet enligt LSS. Företrädare för daglig verksamhet har tidigare uppskattat att ca 10 % av dem som befinner sig i DV i stället skulle kunna träda in i arbetslivet. (Socialstyrelsen, På tröskeln, 2008), trots de har FK, AF och kommunen sällan överenskommelser om samverkan på individnivå. Finns från AF och FK:s sida inget hinder för att ingå i det förstärkta samarbetet (och därmed inte heller i projektet) med ett beslut om daglig verksamhet. Företrädare för den dagliga verksamheten kan om individen själv vill delta i den gemensamma kartläggningen. Goda möjligheter att få stöd av kommunens personal för att hitta lämpliga arbetsträningsplatser och ge individen ett bra stöd. Beslut om insatser enligt LSS - Drygt 8 av 10 har insatsen daglig verksamhet Inskrivna på AF - Två av tio som är inskrivna på AF har ett beslut om insatser enligt LSS Andra insatser – Här har vi ingen närmare information på registernivå utan skulle då behöva gå in och titta i ärendena. För en del pågår sannolikt inga insatser alls, för andra kan det vara insatser finansierade av samordningsförbund eller ESF-projekt Resultat från aktstudien som gjordes i 10 år med AE Var femte av de med aktivitetsersättning har eller har haft någon form av arbetslivsinriktad insats noterad i akten. Var fjärde har haft en aktivitet enligt aktivitetsersättningen, Den vanligaste aktiviteten är en idrottsaktivitet. Källa: Försäkringskassan, ”10 år med aktivitetsersättning”, 2012

12 Vad är en effektutvärdering?
Resultat, uppföljning eller utvärdering av insats: Vi vill mäta vad som händer om en person deltar i insats jämfört med om person inte deltar Vad är en effektutvärdering? Det finns många olika namn som används då vi undersöker hur bra en insats eller arbetsmetod är. Ibland pratar vi om resultatet av en insats, ibland om att vi gör en uppföljning eller en utvärdering. Gemensamt för alla dessa är att vi vill mäta vad som händer med en person om hen deltar i insatsen jämfört med vad som händer om hen inte deltar. (Lite förenklat uttryckt kan vi säga att skillnaden mellan dem är vilka krav vi ställer på hur noggrant vi mäter resultatet. Där effektutvärderingen är den metod som ställer högst krav på att det resultat vi visar verkligen stämmer.) Varför är detta viktigt? För att ge människor så bra hjälp som möjligt så måste de insatser och arbetsmetoder som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuder verkligen göra skillnad för de personer som deltar. För att säkerhetsställa att så är fallet så räcker det inte med att insatsen underbyggs av goda teorier, att vi alltid har gjort så, att den känns bra, att deltagare som brukar få insatsen lyckas bra eller att någon politiker har sagt att den är bra. För att visa att en insats eller arbetsmetod verkligen fungerar så måste vi kunna bevisa att de som fått ta del av insatsen faktiskt lyckas bättre än de som inte fått delta. Och dessutom måste vi göra detta på ett så bra sätt att skillnaden mellan grupperna faktiskt kommer av insatsen i sig och inte av något annat.

13 Vad är en effektutvärdering?
Svårt att mäta effekter: person kan inte både delta och inte delta i insats vid samma tidpunkt Vanligt problem: hitta relevant jämförelsegrupp Randomisering ger grupper som i allt väsentligt liknar varandra Effektutvärderingar är alltså det bästa sättet att säkerhetsställa att de insatser vi erbjuder och arbetsmetoder vi använder verkligen gör skillnad. Varför gör vi inte alltid sådana? Problemet är att det är svårt att mäta effekter. Det centrala problemet är att en person inte både kan delta och inte delta i en insats vid samma tidpunkt. Därför måste vi hitta en grupp andra personer som är precis likadana som de som får insatsen, d v s vi måste hitta en relevant jämförelsegrupp. För att vi ska kunna säga att skillnaden mellan grupperna beror på insatsen i sig, d v s att vi verkligen mäter en effekt, så måste vi kunna bevisa att grupperna från början hade lika goda förutsättningar att nå det resultat vi är ute efter att mäta, det vill säga att de i allt väsentligt liknade varandra. Ett sätt att åstadkomma detta är att använda en slumpmässig indelning i de olika grupperna, d v s randomisering. Detta fungerar så klart inte när antalet deltagare är litet men när antalet deltagare blir stort så leder den slumpmässiga indelningen till att grupperna blir nära nog identiska.

14 Vad är det vi ska utvärdera?
Utvärderingen utgår från samma resultatmål som myndigheternas förstärkta samarbete Utfall till arbete - såväl med som utan lönesubvention Effekt mäts genom att jämföra andelen i arbete mellan de tre olika grupperna i slutet på uppföljningsperioden Effektutvärderingen utgår från samma resultatmål som myndigheternas förstärkta samarbete. Det huvudsakliga utfallet kommer vara arbete, både med och utan subvention. Ex. på subventionerade anställningar är nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, lönebidragsanställning. Den slumpmässiga indelningen av deltagare gör att det enda som skiljer de tre grupperna är vilken insats de tagit del av. Därför kan effekten av en insats beräknas genom att jämföra andelarna i arbete mellan de tre insatserna.

15 Vad är det vi ska utvärdera?
Vad händer i de olika insatserna Deltagarnas förväntningar och upplevelser i de olika insatserna Vad händer med de deltagare som väljer att avbryta? För att utvärderingens resultat ska kunna användas på så bra sätt som möjligt är det nödvändigt att vi vet exakt vad som har hänt i de olika insatserna. Detta kommer undersökas av en extern forskare via enkätundersökningar och djupintervjuer. Vi kommer också via enkäter undersöka hur deltagarna i projektet har upplevt insatserna, vad som har varit bra och vad som varit mindre bra. Vi har också utarbetat en metod för att följa upp orsaker till avhopp.

16 Projektorganisation Styrgrupp
AF, FK, SKL, Socialstyrelsen Myndigheten för delaktighet Referensgrupp Case management Administration Projektledare Controller Administratör Arbetsgrupp verksamhet AF, FK, SKL Arbetsgrupp forskare AF, FK Referensgrupp målgrupps-organisationer Arbetsgrupp: Af, Fk, SKL Forskargrp; Af + FK och STHLMS uni/Peter Thoursie professor i nationalekonomi Refgrp CM: mittuniv, socialstyrelsen, yrkesföreningen för personliga ombud i SVE Refgrp: intresseorg: NSPH, attention, rsmh, autism och aspergerförbundet, FUB, unga rörelsehindrade.