”Lite i skymundan…” En kartläggning av barn och ungdomars introduktion i Östergötland Jenny Nilsson 16 april 2010 Skolverket.

En presentation över ämnet: "”Lite i skymundan…” En kartläggning av barn och ungdomars introduktion i Östergötland Jenny Nilsson 16 april 2010 Skolverket."— Presentationens avskrift:

1 ”Lite i skymundan…” En kartläggning av barn och ungdomars introduktion i Östergötland Jenny Nilsson 16 april 2010 Skolverket

2 Bakgrund RUNE – Regional utveckling för nyanländas etablering
Överenskommelse mellan Östergötlands 13 kommuner, landstinget, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Östsam och Länsstyrelsen ”Målet med utvecklingsarbetet i regionen är att nyanlända erbjuds likvärdiga introduktionsmöjligheter oavsett boendekommun, så att etablering i samhället och på arbetsmarknaden underlättas och påskyndas” Prioritering av barn och ungdomars introduktion under år

3 Uppdraget ”Syftet med kartläggningen är att få en samlad bild över hur introduktionen för nyanlända barn och ungdomar fungerar i dagsläget och ge förslag på möjliga förbättringsåtgärder bland annat mot bakgrund av de allmänna råd som finns på området” Jan – maj 2009 Intervjuer med flyktingsamordnare (13 st) Intervjuer med rektorer inom grund- och gymnasieskola (14 st) Tre fokusgrupper med skolpersonal En fokusgrupp med nyanlända föräldrar och barn En fokusgrupp med nyanlända ungdomar Vissa dokument från kommunerna

4 Upplägg Lyfta behovsområden! Belysa goda exempel!
Riktlinjer och planer Undervisningsmodell Övergång och kartläggning av tidigare kunskaper Modersmålsundervisning Engelska Sent anlända Studie och yrkesvägledning Kompetensutveckling Rasism och diskriminering, genusrelaterade frågor Avslutning – slutsatser Lyfta behovsområden! Belysa goda exempel!

5 Riktlinjer och planer Skolverket: ”kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever samt se till att riktlinjerna är kända av skolans personal ” Bara tre kommuner har nedskrivna riktlinjer som omfattar både flyktingmottagning och skola I två kommuner finns riktlinjer som rör skolintroduktionen Avsaknad av riktlinjer leder till otydlig ansvarsfördelning Tre kommuner har individuella introduktionsplaner för barn och ungdomar, två har rutinmässig uppföljning av dessa Kopplas sällan ihop med skolans planer Utvecklingsarbete pågår… Utvärdering och uppföljning av introduktionen för nyanlända barn och ungdomar behöver utvecklas Integrationsverket (2006): ”Varje barns och ungdoms behov och egna förutsättningar ska vara utgångspunkt i en individuell introduktionsplan, där skolans individuella utvecklingsplan inkluderas” Drygt hälften av alla kommuner tilldelar skolan särskilda medel Summan varierar Bara en kommun har riktlinjer för hur pengarna ska användas Uppföljning saknas Gott exempel: I Norrköping tilldelas skolan särskilda medel utifrån ett antal kriterier för flyktingspecifika insatser. Uppföljning av dessa medel blir en form av kvalitetskontroll av skolintroduktionen från flyktingmottagningens sida

6 Gott exempel: I Vadstena kommun finns riktlinjer samt introduktionsplan formulerade i samarbete mellan flyktingsamordnare, rektorer, lärare och elevhälsa. Riktlinjerna anger tydliga tidsramar och ansvarsfördelning

7 Undervisningsmodell Skolverket: ”Skolan bör överväga vilka för- resp. nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven samt ha beredskap att förändra sin organisation.” Ungefär hälften av alla kommuner använder förberedelseklass Ofta slentrianmässig placering snarare än genomtänkt strategi Bygger på antal snarare än individuell bedömning (”trial and error”) Skolverket: ”Kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna; ”

8 Vad talar för och emot? Röster för förberedelseklass: ”Vi har känt att de behöver lite baskunskaper ändå för att kunna ta kontakt med kompisar och kunna fråga ’vart är toaletten?’ /…/ Man har börjat verkligen från noll och jag tror att det har varit jobbigt för många barn att sitta och förstå absolut ingenting” Röster för integrering i vanlig klass: ”Principen, grundtanken som gäller är att vi tror att det är bra för barnen och ungdomarna att så fort som möjligt komma ut i undervisningen, i ordinarie grupper… för där lär man sig språket, svenskan och får sociala kontakter”

9 Gott exempel: Söderköping har ett välstrukturerat mottagande i skolan baserat på riktlinjer som tagits fram i samarbete med flyktingmottagningen. Elever ges intensivt individuellt stöd i början och integreras därefter i vanlig klass, med stöd från en svenska som andraspråkslärare

10 Övergång Många kommuner saknar strategier för hur och när övergång ska ske Risk att fastna i förberedelseklass… Ankommer på förberedelseklassläraren att ”tjata in eleverna” - motstånd från mottagande lärare ”Vi möter det dagligen i skolorna när man ska försöka flytta över barnen som går i förberedelseklass. Då möts man alltid av: ’kan de så mycket svenska? Kommer de att klara sig?’ Men det är någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i förberedelseklassen gjort den bedömningen så ska de gå successivt över till ordinarie klass.”

11 Kartläggning av tidigare kunskaper
Skolverket: ”Skolan bör ha rutiner för hur och av vem kartläggning ska genomföras och dokumenteras” Bristfällig kartläggning av tidigare kunskaper och intressen ”det behövs en insikt om att elever som kommer hit inte är tomma påsar utan att det finns saker att plocka fram” Validering används i liten omfattning Samverkan inom och mellan kommuner krävs Fundera kring användning av modersmålslärare/studiehandledare?

12 Modersmålsundervisning
Skolverket: ”Kommunen bör inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk; kommunen bör vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor” Stora luckor i regionen vad gäller modersmålsundervisning samt studiehandledning och ämnesundervisning Bristande samarbete mellan modersmålslärare +klasslärare Knyta modersmålslärare till ordinarie arbetslag Använda deras kompetens i studie- och yrkesvägledning, vid provtillfällen, i kontakter med vårdnadshavare Regional pool – förslag framtaget…

13 Engelska Nyckelämne Sällan anpassad undervisning Får ”ligga på is”
Gott exempel: Norrköpings kommun där försök görs att undervisa i engelska på arabiska

14 Störst brister: sent anlända
Stora skillnader i möjligheter beroende på kommun Ofta provisoriska lösningar Placering inom vuxenutbildningen och SFI Brist på interkommunal samverkan kring studieplatser PRIV-platser Tillgång till praktikplatser varierar En genomtänkt strategi krävs!

15 Studie- och yrkesvägledning
Behovsområde präglat av resursbrist Få har särskilt avsatta resurser för nyanlända elever Fördjupad vägledning behövs– ökade framtidsmöjligheter och motivation Riktad information och kompetensutveckling Tolkanvändning Regionalt vägledningspaket? Gott exempel: På IVIK i Norrköping träffar eleverna en SYV vid skolstart för att redan då påbörja tankar kring vad som ska ske efter IVIK

16 ”Vi vill så tidigt som möjligt påbörja tankarna om vad som händer efter IVIK. IVIK är ju bara en parentes, där ska man ju inte vara. Och om man ska vara där, ska man vara där så kort tid som möjligt. Så det gäller att komma igång, att man har ett tydligt mål. Och då behöver ju eleven bli informerad: vad kan vi göra, vad kan jag göra, vad finns det för program att välja mellan?”

17 Kompetensutveckling Skolverket: ”Kommunen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning.” Generellt behov inom skolan av kompetensutveckling kring flerspråkig undervisning, språkutvecklande arbetssätt, mångkulturalitet och antidiskriminering Hos all personal (inkl. ledning, elevhälsa) Gärna samarbete med flyktingmottagningen

18 Rasism och diskriminering
Ofta en icke-fråga hos skolpersonal Fokusgruppen med ungdomar och föräldrar vittnar om rasism i skolorna och i samhället Lite förebyggande verksamhet Kamratstödjarorganisation och viss info från flyktingmottagningen Skolverkets granskning : Det är framförallt barn och elever med invandrarbakgrund och/eller annan religion än den kristna, barn som kommer från fattiga familjer och särskolebarn samt homosexuella som trakasseras av skolkamrater och jämnåriga. De löper särskild risk att trakasseras i mörka korridorer, undanskymda vrår, på skolgårdar och i omklädningsrum (se

19 Genusrelaterade frågor
Störst skillnader utanför skolan ”Svårare om man inte är idrottskille” Påpekas även i fokusgrupperna ”Det är klart att utbudet av fritidsaktiviteter vänder sig mer till killar. Genusrelaterade skillnader är annars inte något jag tänker på, men kanske borde fundera på” Även ”Allt runt omkring” – hälsa, boende, fritid

20 Gott exempel: Valdemarsviks flyktingmottagning arbetar aktivt för att skapa en god kontakt med närsamhället och betonar vikten av sociala kontakter i introduktionen. Secondhand-butik, faddrar, idrottsföreningar är alla involverade i välkomnandet av nyanlända. ”Bonde söker flykting” är det senaste i initiativet att skapa kontakter mellan nya och äldre kommuninvånare

21 Tre slutsatser Bristande likvärdighet i länet - omfattning och kvalité i introduktionen varierar Skola + ev. fritidsaktiviteter Introduktionen= personbunden och sårbar (eldsjälar på gott och ont…) Introduktionen= parallell verksamhet som sker ”lite i skymundan” Att göra en kartläggning har lett till resultat i sig… Utveckling – modersmålspool, kompetensutveckling, riktlinjer

22 Tack för mig! Frågor? Kontakt:
Jenny Nilsson, numera konsult hos Ramböll Management Catherine Szabó, samordnare, Regionförbundet Östsam Mer info på