En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.

En presentation över ämnet: "En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade."— Presentationens avskrift:

1 En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade timmar. IPS kan vara effektivt för att ge arbete på öppna arbetsmarknaden än traditionell arbetsrehabilitering för psykiskt sjuka. När psykiatriskt team och jobbcoach har en hög grad av samverkan blir resultatet bättre. Effektiviteten varierar beroende på den omgivning där IPS tillämpas. I USA fungerar det bättre än i Europa. Och där det råder hög arbetslöshet, är det färre psykiskt sjuka som får jobb. Forskningsfråga: Finns det stöd i forskning för att Supported Employment-metoden Individual placement and support (IPS) kan öka aktivitets- förmågan vid psykisk funktionsnedsättning? Psykiskt sjuk blir mer aktiv med rätt stöd Svar: Jobb och en stödperson kan ge människor med psykisk sjukdom ökad aktivitetsförmåga. IPS är en effektiv metod som prövats i många länder. Så fann vi svaret på forskningsfrågan: Forskning hittas i databaser för vetenskaplig litteratur. Att söka i dessa med väl valda sökord kan ge svar på frågan om en viss behandling är effektiv. Sökorden valdes utifrån patientgrupp, åtgärd och förväntat resultat: mental disorder, supported employment, individual placement and support, vocational rehabilitation, outcome, effective. Databaserna Amed, Assia, Cinahl, Medline, Psycinfo och Social Services Abstracts söktes igenom. Sökningen gav 63 träffar för åren 2005-2011. Nio artiklar på engelska valdes ut och granskades med hänsyn till innehåll och kvalitet. Fyra studier höll inte måttet och valdes bort. Kvar blev fem artiklar som visade att IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Arbete kan ge bättre hälsa och öka självkänslan för den som är psykiskt sjuk. Hur kan arbetsterapeuten hjälpa? Omgivningen kan både hjälpa och stjälpa aktivitetsutförandet för den som har en psykisk funktionsnedsättning. Att lyckas på jobbet kräver att arbets- uppgifterna är anpassade efter förmåga. Arbetskamrater och chef måste förstå vad personen klarar och inte klarar. En arbetsterapeut är en utmärkt jobbcoach. Klienten får hjälp att finna sina styrkor. Arbetsterapeuten kan bedöma vilka anpassningar som behöver göras på arbetsplatsen, och kan utbilda personalen att se klientens resurser. Arbetsterapeuten kan också fungera som spindel i nätet mellan psykiatrisk vård, arbetsmarknad och klient. Slutsatser Jobbstöd kan öka psykiskt sjukas aktivitetsförmåga IPS är en effektiv metod för jobbstöd i USA I Europa är IPS lika bra som traditionellt jobbstöd I Sverige är metoden inte utvärderad ännu Det behövs mer forskning om IPS i Sverige Supported employment (SE) kan hjälpa människor med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete på öppna arbetsmarknaden. SE har rötter i USA. Metodens effektivitet för svenska för- hållanden är inte granskad. Individual placement and support (IPS) är en typ av Supported employment, som ger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning som vill ha ett "riktigt" jobb. Klientens önskemål och förmåga ska styra valet av arbete. Det krävs ingen träning, utan jobbsök startar genast. En stödperson coachar för att hitta jobb, och hjälper till under anställningen, så länge det behövs. Jobbcoachen samarbetar också med det psykiatriska teamet. Psykiskt sjuka vill vara med Bipolär sjukdom, schizofreni och depression är exempel på psykiska sjukdomar. En störd verklighetsuppfattning, att höra röster eller vara djupt nedstämd gör det svårare att klara sin vardag på egen hand. Det kan också ge problem i kontakten med andra människor. Många isolerar sig därför och blir sysslolösa. Men psykiskt sjuka önskar sig ofta ett jobb. En meningsfull aktivitet som arbete kan lindra psykiska symtom, bryta utanförskap och ge struktur åt vardagen. Det kan också öka själv- känslan, ge delaktighet i samhällslivet och tillgång till ett större socialt nätverk. Christina Olsson, Minette Svensson, arbetsterapeutprogrammet, HT 2011