Västbus – hur funkar det?

En presentation över ämnet: "Västbus – hur funkar det?"— Presentationens avskrift:

1 Västbus – hur funkar det?
Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL

2 Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012
Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Basnivå och specialistnivå vgregion.se/vastbus

3 Målgrupp? Barn och unga vuxna till och med 20 år
Sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheters Stor spridning av behov och insatser

4 Samverkan hur? Möten med professionella och familj …inom 3 veckor
kallelse = ska närvara SIP = gemensam handlingsplan uppföljning Gemensam kompetensutveckling över verksamhetsgränser Implementering och utveckling via styrgrupper och arbetsgrupper

5 När ska man Västbusa? …någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. Verksamhetsföreträdare och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in.

6 Mitt uppdrag Västbus länsgemensamma styrgrupp efterfrågade en undersökning En implementeringsstudie 2010 som väckte frågor Kunskapslucka – vad händer med riktlinjerna ”ute i verkligheten”? Är Västbus till nytta för familjerna?

7 Hur? 1. En undersökning Intervjuer med professionella i olika verksamheter och i olika delar av länet Intervjuer med föräldrar och barn/ungdomar Observationer vid Västbusmöten 2. Ett förbättringsarbete Existerande samverkansgrupper kopplas till förbättringsarbete

8 Förbättringsarbete med genombrott som inspiration
Ett gemensamt övergripande mål: Förbättra Västbus Team som formulerar sina egna specifika mål och arbetar med dem PGSA i teamen: Planera, Göra, Studera, Agera Teamen träffas 3 ggr/år i gemensamma seminarier Bild: landstinget Kalmar

9 Därför skrev vi en bok också!

10 Intervjuresultat Stor variation – Västbus uppfattas och används på olika sätt, t.ex. när det gäller hur ofta: Inte alls Har hänt vid unikt tillfälle Några gånger om året Flera gånger i veckan

11 Och vad som ska definieras som Västbus:
”Jag var nyligen på ett möte på HAB kring en elev med autismspektrumtillstånd. Vi har flera sådana elever. Men man kallade det inte för ett Västbusmöte. Fast det var det väl kanske då egentligen? Det var lärare, mentor, elevhälsa, HAB… säkert tjugo personer. Mamman var också med, men eleven ville inte. Det var HAB som kallade och som skrev protokoll även till vår personal. Det blev som ett åtgärdsprogram om vad vi ska göra.”

12 Och när Västbus ska användas:
En sista utväg ” Jag tänker att det handlar om ärenden där vi försökt allt som vi har – när vi behöver fundera över om det finns något annat som vi kan göra.” Alltid när vi är många ” Jag tänker att man ska kalla när någon har många hjälpare runt sig. När det är oklart vem som gör vad behöver man träffas. Det finns ofta mycket information kring barnet och det är bra att alla hör det från början.”

13 Och vem som använder/ska använda:
Alla verksamheter är inte med – särskilt frånvarande tycks primärvård, förskola, gymnasium och ungdomsmottagningar. Bland dessa är också privata aktörer som flest – hur få med dem i samverkan? Kan verksamheter delta även om det inte finns ett ärende?

14 Kunskap om hur familjerna uppfattar Västbus är låg.
Vi har haft svårt att komma i kontakt med familjer – återspeglar ovana att efterfråga feedback? Bra: Samverkan i sig. När samverkan bidrar till att leda framåt. Frustrerande: När samverkan bara är en massa möten… När aktörerna inte kommer överens ändå.

15 ”Man slipper rabbla allt hundratusen gånger
”Man slipper rabbla allt hundratusen gånger. Om man slipper vara den som sammankallar och förväntas veta vad ens barn behöver.” ”När det är Västbusmöte så kan flera säga samma sak så att [verksamheten] förstår att det är sant. Mig kan de strunta i, men om experter säger samma sak, då lyssnar de. Då förstår de vad barnen behöver hjälp med och hur de fungerar utanför [verksamheten].”

16 ”Det som är jobbigt är att det inte händer något
”Det som är jobbigt är att det inte händer något. Det känns som att vi fortfarande står i startgroparna [trots att det gått så många år]. Det ena mötet leder bara till ett nytt möte. Det är fortfarande så diffust vad det är som ska hända [för barnet]. Vi står och stampar år ut och år in.” ”Alla verkar vänta på något”. ”Först måste det bli dåligt, sen får man det man behöver. Innan dess är det ingen som lyssnar in behoven. Man reagerar för sent.”

17 Förbättringsarbete Ökat brukarfokus: Intervjuer med föräldrar
Enkäter med föräldrar och ungdomar Barnets röst dokumenteras via SIP Föräldrainformation via brev och hemsida

18 Osäkerhet kring mötesformen ”nätverksmöte Västbus”:
Nätverksmöte, SIP-möte, ”vanligt” samverkansmöte… Vad är skillnaden? Hur får man till bra möten? Mötesledarutbildning Västbus Informationsmaterial: kort testas

19 Uppföljning är en bristvara.
Inte lätt att följa upp en samverkansform – vem ska ansvara? Hur statistikföra? Framtagande av mall som testats. Rapportera mera-kampanj. Leder till nya förbättringsarbeten?

20 2. Vårdcentral skickar vidare remissen till BUP
1. Skolhälsovård skickar remiss till vårdcentral, efterfrågar ADHD-utredning 2. Vårdcentral skickar vidare remissen till BUP 3. BUP skickar tillbaka remiss till vårdcentral 4. Vårdcentral skickar tllbaka till skolhälsovård

21 Svårt att få till möten med vissa verksamheter – samverkansbehovet olika stort.
Team har provat fasta tider Informationskampanjer + Ökar förutsägbarhet - Riskerar att bli begränsande (möten på andra tider avvisas oavsett behov)

22 Styr och arbetsgruppernas funktion(alitet):
Uppdrag Representation Samverkanskontext Team har arbetat aktivt för att öka representationen i lokala grupper (viss framgång) Handlingsplaner och tester har genomförts på många områden Grupper har träffat varandra

23 Vad lärde vi oss? Undersökning + förbättringsarbete = lyckat koncept
Specifika samverkansöverenskommelser behöver sättas i sin kontext Implementering är en process som ständigt måste underhållas Underlag behövs för att bedöma implementeringsprocessen fortlöpande Systematik i arbetsgrupper kan bidra till processen – nyfikenhet! Informationsmaterial kan vara stöd i implementeringsprocess

24 Hur går vi vidare? Det här är ju bara början…
Workshop med Västbusgrupper regionalt, delregionalt, lokalt Rapport som utgångspunkt för att identifiera egna förbättringsområden (vad behöver vi ta reda på?) Rapport som idébank kring vad man kan testa