Inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle LKO- Oskarshamn 26 mars 2010 António Pereira Dok. 10-03-26.

En presentation över ämnet: "Inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle LKO- Oskarshamn 26 mars 2010 António Pereira Dok. 10-03-26."— Presentationens avskrift:

1 Inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle LKO- Oskarshamn 26 mars 2010 António Pereira Dok. 10-03-26

2 Bakgrund Syfte Avgränsning Radiologiska konsekvenser Slutsatser från ansökan Vad är nytt i MKB:n från 2010?

3 Bakgrund SKB har lämnat in en ansökan (2007) för att uppföra en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle, lokaliserad i första hand till Oskarshamns kommun och som andra alternativ till Östhammar.

4 Syfte Myndigheterna önskade att kommunerna skulle lämna sina synpunkter om den preliminära MKB:n för INKA anläggningen De radiologiska konsekvenserna ingick i MKB:n Vi sammanfattar här några synpunkter och slutsatser om de radiologiska konsekvenserna från dåvarande förslag om INKA

5 Avgränsning Vi begränsar oss till en inkapslingsanläggning lokaliserad intill CLAB i Oskarshamns kommun. INKA i Oskarshamn har en annan utformning än en ”torr anläggning” som skulle bli aktuell om den skulle placeras i Östhammar.

6 Radiologiska konsekvenser Driftskede Rivningsskede Normal driftStörningarMissöden PersonalOmgivningen Uppförandskede

7 Radiologiska konsekvenser Normal drift Störningar MissödenPersonal Omgivningen Personal Luftburen aktivitet Vattenburen aktivitet Vattenburen aktivitet Luftburen aktivitet Luftburen aktivitet Vattenburen aktivitet Omgivningen

8 Radiologiska konsekvenser Normal drift – innebär ett förväntat och förutsett utsläpp Störningar – enstaka händelser som kan inträffa en eller några få gånger under anläggningens livstid Missöden – mer osannolika än störningar som kan resultera i skadade bränsleelement, t.ex. vid förflyttning av bränsle

9 Radiologiska konsekvenser Utsläpp från normal drift, störningar eller missöden ger upphov till dos till personalen luftburen aktivitet till omgivningen vattenburen aktivitet till omgivningen

10 Radiologiska konsekvenser – Normal drift Personal Dos till personal anges i tabell 9-3 (i ansökan) som kollektivdos för olika personalkategorier. Summan är : 20 mmanSv CLAB:s siffra är för 2004 (varför inte 2005?): 14 mmanSv

11 Radiologiska konsekvenser – Normal drift Luftburen aktivitet till omgivningen Har uppskattats, utifrån kännedom om luftburet utsläpp från CLAB:s erfarenheter till hälften av CLAB:s siffra: 12 MBq eller en årsdos på 1,4 x10 -6 mSv till kritisk grupp. BAT- fråga: med modern filterteknik kan man reducera utsläpp från hanteringsceller (den största kontribution till luft från INKA) motsvarande 9.3 x10 -9 mSv till kritisk grupp.

12 Radiologiska konsekvenser – Normal drift Utifrån kontinuerliga mätningar vet SKB att strålningsnivåerna i Oskarshamn ligger långt under riskgränsen. Så, rent juridiskt har SKB bra med ”skvalprum”. Dock, att bygga en ny kärnteknisk anläggning innebär alltid ett tillskott till ”dagens” strålningsnivåer.

13 Det som är speciellt intressant är därför att få svar på: 1. hur stort är tillskottet? 2. vad kan göras för att reducera det, så långt som möjligt, genom att använda den bästa tillgängliga tekniken (BAT)?

14 SKB har i ansökan från 2006 följt följande struktur: Radiologiska konsekvenser Driftskede Rivningsskede Normal drift Störningar och Missöden Slutsatser Nollalternativet INKA

15 Driftskede Normal Drift Strålskydd och strålkällor Den preliminära säkerhetsredovisningen saknades /8/ ! Idag finns 4000 ton bränsle i CLAB. INKA kommer att rymma maximalt 70 ton och CLAB, efter utbyggnaden, 8000 ton mot dagens 5000.

16 Det var oklart om de uppskattade strålningsnivåerna var för en integrerad anläggning under normal drift och för en maximal belastning (CLAB med mindre än 8000 ton och inkapslingsanläggning med mindre än 70 ton). Dos till personal Den kollektiva dosen till personalen i anläggningen ”ligger i nivå med dosgränsen som gäller per individ … vilket innebär att dosgränsen beräknas understigas med marginal”.

17 Det var oklart om dosgränsen skulle överstigas under ett missöde. Utsläpp av luftburen aktivitet till omgivningen Bränsletorkning och ersättning av luft med argon in i kapseln är två moment som innebär en ökad aktivitetsbelastning

18 Luften pumpas ut och ersätts av en kemiskt inaktiv gas (argon) Små radioaktiva partiklar och radioaktiv gas släpps ut tillsammans med luften som pumpas ut. Att undvika korrosion inifrån luft

19 Bränsleelementen som tas ut från bassängen måste torkas. Det gör man med hjälp av vakuum (dvs. man pumpar ut luften). Luften bär med sig radioaktivitet.

20 SKB har gjort en utredning om metoder och tekniker för reduktion av radioaktiva utsläpp /22/. Resultaten pekar på att man skulle kunna reducera belastningen med 150 gånger jämfört med dagens läge! Detta är ett typiskt exempel där BAT ska användas och kommunen bör kräva att myndigheterna ska följa frågan ordentligt för att få svar på om utredningen lovar för mycket?

21 Utsläpp av vattenburen aktivitet CLAB släpper idag ut 100 MBq/år. Tillskottet kommer att bli 1000 MBq/år. Totalt blir det 1100M Bq/år. Om man kan genomföra utredningens föreslagna åtgärder i sin helhet, kommer utsläppet att minska till 6-10 MBq/år. Återigen en fråga om att följa BAT-principen. Detta kräver myndigheternas fulla uppmärksamhet.

22 Störningar och missöden Störningar är enstaka händelser som kan inträffa några gånger under anläggningens livstid Missöden är allvarligare än störningar men sker mycket sällan. T.ex. att en operatör skulle tappa bränslet vid en förflyttning.

23 Hur kan man motarbeta missöden? Genom att kräva ”state of the art” teknik, teknik som är tolerant mot mänskliga fel. Om t.ex. en bränslestav inte är på rätt höjd och rätt position, ska tekniken hindra operatören att släppa den.

24 Rivningsskede Rivningen sker som tidigaste om cirka ett halvt sekel (runt år 2050). En ny MKB blir aktuell då. Vi förväntar inte några större problem i samband med rivningen av inkapslingsanläggningen

25 Nollalternativet Är inte acceptabelt ur en radiologisk synpunkt för ett scenario där CLAB överges En, i tid obestämd lagring av använt kärnbränsle, är inte acceptabel ur en samhällelig synvinkel

26 Sammanfattning LKO- gruppen förväntar sig att den preliminära säkerhetsredovisningen blir tillgänglig inom kort (Obs, 2007) Inkapslingsanläggningen kan anses acceptabel ur en radiologisk synvinkeln om den preliminära säkerhets- redovisningen godkännes av SKI och SSI

27 SKB ska tillämpa och redovisa BAT för att reducera utsläpp till luften och vattenburna utsläpp. Myndigheterna ska redovisa i sinom tid hur långt SKB har lyckats i sin strävan att nå de mål som anses realistiska enligt den tekniska utvärderingen av metoder och tekniker för att reducera det radioaktiva utsläpp som SKB har gjort. Nollalternativet är oacceptabelt

28 Vad är nytt i MKB:n från 2010? SKB har tagit hänsyn till en del av kritiken från dåvarande Misterhultsgruppen rörande vissa miljöaspekter SKB känner sig inte säkra på att förslaget från Alara Engineering:s utredning är genomförbart i sin helhet.

29

30