Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

En presentation över ämnet: "Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn"— Presentationens avskrift:

1 Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn
Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin Lundén, 2006

2 Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt
Hur vanligt förekommande är omsorgssvikt Tecken på omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

3 Viktiga företeelser Barn utvecklas i relation
Barns hjärna utvecklas i relation Omsorgssvikt sker i relation Föräldrars känslomässiga tillgänglighet Karin Lundén, 2006

4 Sviktande omsorg - omsorgssvikt
Föräldrars omsorgsförmåga har stor betydelse för barns fysiska och psykiska utveckling Graden av känslomässig otillgänglighet tycks höra intimt samman med var gränsen går mellan sviktande omsorg och omsorgssvikt Skrämd/skrämmande omvårdnad leder till omsorgssvikt Omsorgssvikt uppstår när föräldrar inte fullgör den uppgift de har att ge sina barn tillräcklig fysisk och psykisk omsorg Omsorgssvikt är en vanlig förelöpare till desorgani-serad anknytning hos barn Karin Lundén, 2006

5 Socialtjänstlagen - nyckelord
Fara för underårigs hälsa och utveckling p.g.a. brister i omsorgen eller annat förhållande i hemmet Karin Lundén, 2006

6 Barn som far illa Barn, vars psykiska o/e fysiska utveckling är i fara p.g.a. föräldrars bristande omsorgsförmåga d.vs. omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

7 Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara Karin Lundén, 2006

8 Omsorgssvikten består av
En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan Och en väsentlig störning i föräldra - barn relationen Karin Lundén, 2006

9 Hur mår förskolebarnen?
Karin Lundén och Anders Broberg Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Karin Lundén, 2006

10 Huvudfrågor som hittills besvarats
Hur många förskolebarn i stadsdelar med olika social belastningsgrad misstänker personal vid BVC och barnomsorg fara illa (Lundén, Broberg & Borres, 1998) Hur definierade BVC-sjuksköterskor och barn-omsorgspersonal innehållet i den ovillkorliga anmälningsskyldigheten (Lundén, Broberg & Borres, 2000) Vilka tecken på omsorgssvikt hade BVC och BO observerat hos barnen (Lundén & Broberg, 2003) Vilka strukturella faktorer påverkar personalens benägenhet att uppmärksamma omsorgssvikt (Lundén, 2004) Karin Lundén, 2006

11 Undersökningen 12 BVC-centraler - 12 BVC-sjuksköterskor
28 daghem barnomsorgspersonal BVC barn i åldern 0 till 6 år Barnomsorg barn i åldern 1-6 år Karin Lundén, 2006

12 Undersökningen genomfördes med hjälp av
Enkät Intervju Registeruppföljning Karin Lundén, 2006

13 Enkäten bestod av Bakgrundsuppgifter
Uppgifter om hur många barn som misstänktes fara illa utifrån en given definition Tecken på omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

14 Personal inom BVC och BO
Misstänkte/trodde att en stor andel av de barn som de ansvarade för utsätts för omsorgssvikt Observerade tecken på omsorgssvikt hos en lika stor andel Barn som misstänktes fara illa och där tecken på omsorgssvikt observerades överlappade endast delvis varandra BVC och BO i samma område identifierade inte samma barn som barn utsatta för omsorgssvikt Inte heller BO personal i samma arbetslag identifierade samma barn som barn utsatta för omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

15 Hur vanligt förekommande var olika former av omsorgssvikt?
Vanligast förekommande var fysisk vanvård Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn relationen kom därnäst Försummelse var relativt vanligt före-kommande Fysisk misshandel förekom sällan Karin Lundén, 2006

16 Andra erfarenheter BO uppmärksammade en större andel barn än BVC
För att bli uppmärksammad av mer än en personal inom BO eller av BO och BVC måste barn ”skrika” väldigt högt Få barn anmäldes De barn som anmäldes visade i genomsnitt fler tecken på omsorgssvikt än icke-anmälda barn Drygt hälften av de anmälda barnen utreddes av socialtjänsten Karin Lundén, 2006

17 Ytterligare erfarenheter
Fler barn identifierades i låg-status-områden men inte till den graden som förväntats Karin Lundén, 2006

18 Fysiska övergrepp Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) ”oförklarliga” blåmärken (11/386) ”oförklarliga” brännsår (3/386) Märken efter människobett (1/386) Märken efter fysisk bestraffning (1/386) ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386) Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386) Karin Lundén, 2006

19 Fysisk vanvård Barnet Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) Byts inte på som det ska (9/386) Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) Hämtas inte från dagis (10/386) Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) Får för mycket mat (20/386) Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386) Karin Lundén, 2006

20 Försummelse Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver ha barnet hos sig” (22/386) Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386) Karin Lundén, 2006

21 Känslomässig otillgänglighet
Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) Barnet hotas med våld/stryk (11/386) Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386) Karin Lundén, 2006

22 Andel anmälda/icke anmälda barn med observerade tecken
ej anmäld anmäld Totalt Känsl.otillg. 64 (89%) 8 (11%) 72 (100%) Försum.m.m. 34 (72%) 13 (28%) 47 (100%) Fy.vanv.m.m. 105 (74%) 36 (26%) 141 (100%) Fy.ö-gr. M.m. 10 (50%) 20 (100%) 213 (76%) 67 (24%) 280(100%)* Karin Lundén, 2006

23 Tolkning av anm.skyldigheten Barnkat. Föräldrakat.
Barn som far illa Barn som far illa fysiskt och psykiskt Psykisk ohälsa hos barnet Sammansatt barnkategori Fysisk och psykisk misshandel Missbrukande/våldsam förälder Sammansatt föräldra/barnkatogori Karin Lundén, 2006

24 Hur definierade deltagarna ’barn som far illa’ - några resultat
BO använde oftare en snävare tolkning av innehållet i anmälningsskyldigheten än vad BVC gjorde De BVC sjuksköterskor som hade gjort en anmälan enl. kap. 14 § 1 Socialtjänstlagen använde oftare en vidare tolkning än vad barnomsorgspersonalen, som anmält, gjorde Karin Lundén, 2006

25 Ytterligare resultat Låg- och mellanstatusområdena hade något fler svar i barnkategorierna än i föräldra-kategorierna Högstatusområdet hade flest svar i föräldra-kategorierna Karin Lundén, 2006

26 Vilka faktorer kan tänkas bidra till att omsorgssvikt uppmärksammas
Daghemmets storlek, personaltäthet Erfarenhet och utbildning Tolkningen av innehållet i anmälnings-skyldigheten Riktlinjer Karin Lundén, 2006

27 För framtiden Gemensam teoretisk referensram
Gemensam forskningsbaserad kunskapsbas vad gäller omsorgssvikt Riktlinjer som flitigt diskuteras Utveckla användbara instrument och metoder Karin Lundén, 2006

28 Karin Lundén Karin.Lunden@socwork.gu.se
Att identifiera omsorgs-svikt hos förskolebarn Akademisk avhandling, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet 2004 Karin Lundén Karin Lundén, 2006