För kunskap och bildning Nationella utvärderingar i den finländska grundskolan – en lägesbeskrivning Chris Silverström Utbildningsstyrelsen 19.10..2012.

En presentation över ämnet: "För kunskap och bildning Nationella utvärderingar i den finländska grundskolan – en lägesbeskrivning Chris Silverström Utbildningsstyrelsen 19.10..2012."— Presentationens avskrift:

1 För kunskap och bildning Nationella utvärderingar i den finländska grundskolan – en lägesbeskrivning Chris Silverström Utbildningsstyrelsen 19.10..2012

2 2 För kunskap och bildning Utvärderingar i grundskolan  Utbildningsstyrelsen genomför sampelbaserade nationella utvärderingar i olika skolämnen, oftast i årskurs 9. Ibland har också utvärderingar genomförts efter de s.k. etappmålen i de lägre årskurserna. I ämnena modersmål och litteratur samt matematik har utvärderingar genomförts relativt ofta. I övriga ämnen har utvärderingar inte genomförts riktigt lika ofta.  Utvärderingarna genomförs enligt en nationell evalueringsplan, som slås fast av undervisnings- och kulturministeriet, oftast för en femårsperiod.  I Finland finns alltså inga egentliga nationella prov i grundskolan som skulle gälla hela årskullen samtidigt (cirka 60 000 elever).

3 3 För kunskap och bildning Syftet med de nationella utvärderingarna  De uppgiftsserier som används i de nationella utvärderingarna byggs upp i enlighet med läroplansgrunderna och principerna för det nationella utvärderingssystemet. Fokus ligger på vilka inlärningsresultat vårt utbildningssystem genererar, inte i första hand på enskilda elevers resultat. Utvärderingarna är summativa till sin karaktär.  Utbildningsstyrelsens uppdrag är att samla in tillförlitlig information om elevernas inlärningsresultat med hjälp av förhandstestade uppgifter. Informationen används för jämförelser av jämlikheten inom landet (t.ex. regioner, kön, språkgrupper, kommuntyper) och som stöd för det nationella läroplansarbetet och utvecklandet av undervisningen. Tanken är också att kommunerna och skolorna utgående från resultatrapporterna ska kunna utveckla arbetet på lokal nivå.  I alla utvärderingar deltar både finsk- och svenskspråkiga skolor, vilket betyder att uppgifterna och anvisningarna översätts.

4 4 För kunskap och bildning Nationella utvärderingar av inlärningsresultat 2010-2015 ● Modersmål och litteratur, klass 9, finska och svenska skolor (2010) ● Musik, bildkonst, slöjd, gymnastik, klass 9 (2010) ● Temaområden (2010) ● Matematik, klass 9 (2011) ● Biologi, geografi, fysik och kemi, klass 9 (2011) ● Historia och samhällslära, klass 9 (2011) ● Matematik, klass 9 (longitudinell uppföljning av klass 3 + klass 6) (2012) ● Engelska, franska, tyska, ryska och svenska, klass 9 (2013) ● Hälsokunskap, klass 9 (2013) ● Huslig ekonomi, klass 9 (2014) ● Modersmål och litteratur, klass 9, finska och svenska skolor (2014) ● Matematik, klass 9 (2015)

5 5 För kunskap och bildning Utbildningsstyrelsens team som jobbar med utvärderingen projektledare projektsekreterare statistiker Planeringsgrupp (med specialister på ämnet) professorer/forskare erfarna lärare eventuellt andra aktörer (t.ex. representanter för lärarorganisationer) Uppgiftskonstruktörer erfarna lärare från olika delar av landet och från olika slags skolor Uppgiftskonstruktion inför en nationell utvärdering

6 6 För kunskap och bildning Centrala faser i ett utvärderingsprojekt  1. Uppgiftskonstruktion och testning av uppgiftsförslag  2. Val av skolor för samplet  3. Insamling av resultat (provuppgifter + enkätsvar) och analys av dessa  4. Resultatrapport till skolorna och kommunerna  5. Den nationella rapporten publiceras.  Ofta genomförs ett projekt på 1,5 år. I vissa fall utvärderas flera ämnen samtidigt, t.ex. flera språk inom ramen för samma projekt.

7 7 För kunskap och bildning Framtida utmaningar i vårt utvärderingssystem  Digitalisering kunde försnabba vår arbetsprocess och också förändra arbetet med våra utvärderingsprov i skolorna.  Enkäterna bör kunna användas effektivt. Det är också viktigt att satsa mer på bakgrundsvariablerna för att få fram variabler som har samband med inlärningsresultaten.  Informationen om resultaten: Hur ska vi göra för att resultaten ska användas mer? Beslutet om timfördelningen för grundskolans nya läroplan är ett bra exempel på att vårt arbete används för utbildningspolitiska beslut.  Också projekt i inlärningsresultaten i ämnen som ännu inte har utvärderats: samiska, finska/svenska som andraspråk, romani, teckenspråk, vissa ovanligare främmande språk, livsåskådningskunskap – typiskt för dessa ämnen är att få elever läser dem och kvantitativa metoder är därför svårare att använda

8 8 För kunskap och bildning Digitalisering av prov  Uppgiftskonstruktionen: Redan nu har vi använt oss av en plattform för att våra externa provkonstruktörer på olika håll i landet ska kunna jobba med sina uppgiftsförslag utan att träffas.  Insamlingen av data: Nu uppgiftshäften och överföring av svar till optiska blanketter. Det här innebär stora satsningar på kopiering, postning av material i rätt antal och avläsning av informationen på de optiska blanketterna hos oss. I skolorna skulle överförandet av svar till optiska blanketter falla bort, liksom också postningen av materialet till oss.  De statistiska analyserna av elevernas svar samt resultat- rapporterna till skolorna och kommunerna skulle bli klara snabbare. Censorerna skulle få materialet snabbare. Projekt- ledaren skulle komma snabbare igång med att skriva sin nationella rapport.

9 9 För kunskap och bildning Bakgrundsenkäter till elever, lärare + rektorer  I varje projekt ingår en bakgrundsenkät till eleven, en enkät till ämnesläraren och en till rektorn. Frågor att ta ställning till i alla enkättyper:  Enkätens omfattning  Webbenkät/Optiska blanketter? Problem t.ex. med svarsprocenten.  Flervalsfrågor ( − ev. öppna frågor?)  Frågor som alltid ingår i alla ämnen, särskilt elevenkäten (behov av lätt omformulering m.m.)  Frågor som är viktiga med tanke på det ämne som utvärderas  Vissa frågor ställs kanske framför allt för att vi ska kunna utreda vilken situationen i skolorna är, andra ställs för att de också kan ge höga korrelationer i förhållande till elevernas provprestationer

10 10 För kunskap och bildning Elevenkäterna – ett exempel på våra enkäter  Inte väldigt omfattande (två-tre A4-sidor i de flesta projekt), vanligen väldigt många flervalsfrågor.  Optisk blankett som kombineras med svarsblanketten för provuppgifterna för att enkätsvaren ska kunna användas som bakgrundsvariabler på individnivå.  Vissa frågor ingår alltid i alla ämnen: kön, modersmål, ämnesbetyg, planer efter grundskolan, attityder till ämnet, föräldrarnas utbildningsnivå, specialundervisning  En del frågor ingår ofta: innehåll/arbetssätt i undervisningen, stödundervsining, gruppstorlek, läxläsning, valfria kurser  Andra frågor är mer ämnesspecifika, t.ex. i främmande språk är kontakten med språk viktig, i modersmålet är litteraturläsning viktig och i gymnastik kan idrottande på fritiden ha betydelse  Dilemma: Behov av individuell bakgrundsinformation om eleverna, men kort tid att svara på enkäten, eftersom också provuppgifterna besvaras i samband med att eleverna fyller i enkäten och då måste den tid som anslås för provuppgifterna prioriteras. Digitalisering kunde lösa den här problematiken.

11 11 För kunskap och bildning Elevenkäterna – ett exempel på våra enkäter, forts. Utvecklingsbehov:  De frågor som alltid ingår i alla ämnen kunde användas i ännu högre grad för övergripande, tematiska analyser. Tidigare har vi gjort sådana t.ex. i fråga om betygsvitsorden i förhållande till resultaten i utvärderingsproven i olika ämnen. Vi har också tittat på attityderna till olika ämnen. Det här kunde följas upp ytterligare.  Ett annat behov: samband mellan lärarens enkätsvar och hans elevers enkätsvar/provresultat − har hittills använts bara i några ämnen, främst matematik och naturvetenskaper.  Dilemma: Hur hitta bakgrundsfaktorer som förklarar de skillnader som vi hittar mellan eleverna?

12 12 För kunskap och bildning Elevenkäterna – ett exempel på våra enkäter, forts.  Vilka samband mellan bakgrundsvariabler och elevers resultat har vi hittat? - Modersmålet svenska: attityden till ämnet (korrelation 0,47−0,63), - Modersmålet finska: attityden till ämnet (0,31−0,50) - Biologi och geografi: attityden till ämnet (0,29−0,45), - Arbetssätt: fysik & kemi & biologi & geografi (över 0,40) – att göra observationer om fenomen som gäller ämnena – experimentellt arbetssätt; matematik: eleverna förklarar för andra hur de har löst en uppgift; historia: gemensam undervisning under lärarens ledning; modersmål (svenska): läsning av böcker på fritiden (0,35), mycket skönlitteratur i modersmålsundervisningen (0,33) - Dessutom samband med föräldrarnas utbildning och elevens betyg i ämnet.

13 13 För kunskap och bildning Lärar- och rektorsenkäter  Ibland webbenkäter hos oss, men inte alltid.  Inte lika begränsat utrymme som i elevenkäterna.  Rektorn svarar på frågor om allmänna undervisningsarrangemang, t.ex. elevantal, gruppstorlekar, läroplanen, valfria kurser, stödundervisning, samarbete hem-skola, skolbyggnaden, material, kostnader.  Ämneslärarna får ofta frågor om t.ex. lärarbehörighet, utbildning, fortbildning, lärmiljö, uppgifter till eleverna, arbetssätt, läroböcker, betygsättning, läroplanen, uppfattning om faktorer som har betydelse för elevernas inlärning och skolans ledning.