De fem viktigaste fackliga frågeområdena var 2002 1.Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet.

En presentation över ämnet: "De fem viktigaste fackliga frågeområdena var 2002 1.Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet."— Presentationens avskrift:

1 De fem viktigaste fackliga frågeområdena var 2002 1.Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet

2 De frågor som ökat mest i vikt under perioden 1988-2002 är Barnomsorg + 10 procent Jämställdhet + 9 procent

3 De frågor som minskat mest i vikt under perioden 1988-2002 är Inflytande över det egna arbetet -12 procent Utveckling av arbetets innehåll -14 procent

4 Lönefrågorna ligger ständigt i topp som frågor som medlemmarna anser att facket bör arbeta med. 83 procent av SEKOs medlemmar anser att löneklyftorna är för stora 86 procent av SEKOs medlemmar anser att kvinnor har för låg lön i förhållande till män

5 Synen på medlemskapets värde Möjlighet att gå på fackliga kurser (80 procent) Stöd och hjälp vid tvist med arbetsgivaren (80 procent) Stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet (76 procent) Trygghet vid strejk/lockout (74 procent) Bättre försäkringsskydd (70 procent)

6 Skäl mot att organisera sig fackligt Ej anslutnaMedlemmar Tveksam till nyttan med facket2936 Medlemsavgiftens storlek2141 Är endast tillfälligt anställd10X Facket arbetar för mycket med politik95 Har aldrig blivit tillfrågad6X X = uppgift saknas

7 Avgörande skäl för att ansluta sig till facket (ej fackligt anslutna) Lägre fackavgift 23 procent Att facket arbetar på annat sätt 18 procent Risk för arbetslöshet 13 procent Att facket arbetar med andra frågor 7 procent

8 Antalet medlemmar som svarat att de var fackligt aktiva 2002 var 13 procent, vilket är en minskning med tre procent sedan 1993. Antalet som uppger att de är ointresserade av fackliga frågor har under samma period ökat något. Fackligt aktiva 2002 13 procent Intresserade men ej aktiv 57 procent Ointresserade 30 procent

9 Viljan att rekommendera en nyanställd medlemskap i SEKO ligger stabilt men lågt. En svag ökning har skett, det gäller tyvärr även de som inte kan tänka sig att rekommendera ett medlemskap. 52 procent kunde tänka sig att rekommendera ett medlemskap i SEKO 1998 54 procent kunde tänka sig att rekommendera ett medlemskap i SEKO 2003 20 procent av SEKOs medlemmar kan inte tänka sig att rekommendera ett medlemskap

10 De som har ett fackligt förtroendeuppdrag har minskat från 20 procent till 12 procent sedan 1993 men är oförändrat mellan 1998 och 2002 Har ett fackligt uppdrag 12 procent Har ej uppdrag, men kan tänkas sig 16 procent Kan kanske tänkas sig ett uppdrag 1 procent Vill inte ta på sig ett uppdrag 60 procent

11 2003 års resultat gav SEKO ett bättre betyg än tidigare medlemsundersökningar har gjort. På frågan om SEKO motsvarar förväntningarna är också resultatet bättre än tidigare år. Kvinnorna och de äldre medlemmarna är mer positiva än männen och de yngre medlemmarna. 1998 gav 24 procent ett högt betyg till SEKO som fackförbund, jämfört med 31 procent 2003 1998 tyckte 23 procent att SEKO motsvarade deras förväntning, jämfört med 30 procent 2003

12 Andelen medlemmar som tror att de även fortsättningsvis kommer att vara medlemmar i SEKO, förutsatt att de inte byter jobb, har ökat från 60 till 65 procent under perioden 1998 till 2003. Andelen som svarar att de kommer att fortsätta vara medlemmar i SEKO och inte direktansluta sig till A-kassan har också ökat från 49 procent 1998 till 57 procent 2003. Här är de huvudsakligen de osäkra som bestämt sig för att stanna.