Konsekvens-beskrivning av åtgärder för att nå nya etappmål för trafiksäkerheten 2020 Lars Darin Ylva Berg Johan Lindberg Anders Lie Ssbtrp.

En presentation över ämnet: "Konsekvens-beskrivning av åtgärder för att nå nya etappmål för trafiksäkerheten 2020 Lars Darin Ylva Berg Johan Lindberg Anders Lie Ssbtrp."— Presentationens avskrift:

1 Konsekvens-beskrivning av åtgärder för att nå nya etappmål för trafiksäkerheten Lars Darin Ylva Berg Johan Lindberg Anders Lie Ssbtrp

2 Uppdrag om utvecklad konsekvensbeskrivning
Komplettering av rapport Konsekvensbeskrivning av de åtgärder som krävs för att nå etappmålen Uppskattning av ekonomiska konsekvenser Planerade och finansierade åtgärder eller krävs ytterligare medel Redovisas till den 20 september Trafikverket ska vara avsändare av analysen denna gång, dvs. krävs beslut av GD

3 Utveckling mot etappmålet 2020

4 Konsekvensbeskrivning
Problem som ska åtgärdas och förväntade effekter av föreslagna insatser Problembeskrivning Effekter Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Vilka som berörs av föreslagna insatser Kostnader och andra konsekvenser av föreslagna insatser Statens budgetkostnader (nationell plan och länsplaner) Kostnader för andra aktörer Samhällsekonomiska effekter Synergieffekter och målkonflikter Acceptans hos beslutsfattare Acceptans hos trafikanter Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga Insatserna i relation till Sveriges skyldigheter inom EU Önskvärd tidsplan för införandet av föreslagna insatser

5 Översynsrapportens prognos, skattad fördelning
Åtgärdsområden Indikator Översynsrapportens prognos, skattad fördelning Effekter av ytterligare åtgärder enligt översynsrapporten 1. Säkra vägar och hastigheter 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät Cirka 10 färre dödade 30 färre dödade 8. Säkra statliga vägar 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 2. Säker cykling 5. Hjälmanvändning Cykel 7 färre dödade + potential att rädda mycket allvarligt skadade 9. Säkra GCM-passager i tätort 10. Drift och underhåll av GCM-vägar 3. Säkra motorfordon 6. Säkra personbilar i trafik Cirka 90 färre dödade 9 färre dödade 7. Säkra motorcyklar i trafik (ABS) 4. Säker användning i övrigt 3. Nykter trafik 23 färre dödade 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning Moped Övriga ambitioner enligt analysen Totalt Cirka 100 liv 69 liv

6 Från Aktör till Mål via Indikator och Verksamhet
Exempel: Ökad hastighetsefterlevnad Aktör Verksamhet Indikator Mål Regeringen Hastighetsgränser Planupprättarna ATK Trafikverket ISA Transportstyrelsen Vägutformning Skärpta etappmål till år 2020: Halvering av antal omkomna 40 % färre mycket allvarligt skadade Fordonsindustrin Sanktioner 1-2. Hastighets-efterlevnad 80% Yrkestrafikföretagen Sparsam körning Polisen Yrkestrafiktillstånd Försäkrings-branschen Nya försäkrings-lösningar Länsstyrelserna Med mera Kommunerna ISO 39001 Med flera

7 Åtgärder och konsekvenser (1) - Säkra vägar och hastigheter
Inom ordinarie ram Prioritering av åtgärder för säker framkomlighet i Nationell plan och länsplanerna: Mötesseparering och säkra sidoområden inom statligt vägnät och cirkulationsplatser och säkra GCM-passager Hastighetssänkningar i övrigt vägnät samt inkl. nya bashastigheter inom/utom tättbebyggt område. Behov av ytterligare medel Ytterligare drygt 5 miljarder kronor behövs i länsplanerna, främst för att höja delar av 70-vägnätet till 80 km/tim. Alternativ åtgärd är att sänka alla 70-vägar till 60 km/tim, men det ger lägre acceptans. Ytterligare medel behövs till åtgärder för ökad och säker cykling, förstärkning, trimning och miljöåtgärder i såväl nationell plan som länsplanerna. Fortsatt utbyggnad av ATK behövs, motsvarande en investeringskostnad om cirka 650 miljoner kronor till år 2020 och driftkostnader på cirka 20 miljoner per år. Statlig medfinansiering i kommunal infrastruktur skulle underlätta omställningen till ny bashastighet inom tättbebyggt område. Överväga utökning av medel för cykel i åtgärdsplanens olika delar.

8 Åtgärder och konsekvenser (2)
Möjliga initiativ av regeringen Beslut i enlighet med förslag i rapport Utvärdering av nya hastighetsgränser Beslut om att införa riktningsseparerad väg som ny vägtyp Ge direktiv om att statliga myndigheter certifieras enligt ISO 39001 Översyn av SFS 2009:1 liksom inarbetande av trafiksäkerhetskrav i statens miljöbilsdefinitioner Stimulera den nya generationens alkolås Mer forskning behövs Skadebild samt effektsamband för cykelåtgärder

9 Åtgärder och konsekvenser (3)
Bör utredas vidare Ökad hastighetsefterlevnad inom yrkestrafiken för både tung trafik och personbilstrafik Hur ATK kan komma till användning på kommunalt vägnät Besiktning av bilars väsentliga säkerhetsutrustning Utskrotning  av bilar som saknar väsentlig säkerhetsutrustning, primärt antisladdsystem och bilbältespåminnare Gradvist sanktionssystem och tuffa straff mot upprepade trafikbrott Kontrollinstrument för vissa särskilt trafikfarliga narkotikapreparat Hur olovlig körning med mc kan minska Trafikverket avser ta initiativ Genomföra en Cykel-OLA Arbeta enligt trafiksäkerhetsstandarden ISO 39001

10 Är de nya målnivåerna möjliga att nå?
Generella åtgärder som leder till en ständig förbättring är grundläggande. ISO bör användas på systematiskt sätt och bli basen för olika aktörers strategier i trafiksäkerhetsarbetet. De åtgärder som har diskuterats och effektberäknats vad gäller säkra vägar och säkra hastigheter visar på att översynsrapportens ambitionsnivå är fullt rimlig till år Det bör finnas goda möjligheter att rädda ytterligare liv inom detta område. Att åstadkomma en minskning av antalet allvarligt skadade cyklister är avgörande för att kunna nå ett mål om att minska hela gruppen allvarligt skadade med 40 %. Sammantaget bedömer Trafikverket att de reviderade etappmål som analyseras i översynsrapporten är möjliga att nå.

11 FÖRDJUPNING

12 1. Säkrare vägar och hastighet - utgångspunkter
Ny beräkning har skett Scenariot ligger i linje med förslagen i rapporten Utvärderingen nya hastighetsgränser men nu med tillägg för effekten av ATK Jämfört rapporten Utvärderingen nya hastighetsgränser visar beräkningarna på en större effekt av mötesseparering, främst pga av nya effektsamband från VTI + användning av ATK Jämfört med Översynsrapporten visar beräkningarna på en större effekt av mötesseparering och en något mindre effekt av hastighetssänkningar och ATK Ingår inte beräkningen: ISA, kommunalt ATK, kvalitetssäkring av yrkesmässig trafik, nya försäkringslösningar, yrkestrafiktillstånd Effekt av mötesseparering, hastighetssänkningar och ATK till 2020 (2010 års nivå) Mötesseparering, sänkta hastighetsgränser m.m. till 2014 (13 liv) Hälften av 90-vägarna (ca 100 mil) med mer än 4000 f/d mötessepareras (13 liv) 90-vägar som inte ligger i plan (NPT+LPT) sänks till 80 km/tim före 2020 (5 liv) 90-vägar med mer än 3000 f/d och 80-vägar med mer än 2000 f/d förses med ATK till 2020 (9 liv) Nya bashastigheter inom/utom tättbebyggt område, mest sänkningar till 40 resp. 60 km/tim (9 liv) Slutsats: Cirka 39 färre dödade i 2020 års nivå Det är i nivå med vad som anges i Översynsrapporten (ca 40 färre dödade inkl prognos)

13 1. Säkrare vägar och hastighet - konsekvenser
Problem som ska åtgärdas Över halva potentialen i att minska antal dödade ligger inom detta åtgärdsområde. Goda möjligheter att rädda ytterligare liv vid rätt prio inom olika aktörers trafiksäkerhetsarbete. Alternativa lösningar Från säkerhetssynpunkt behöver man inte investera 5 miljarder för att få 80 km/tim i delar av 70-vägnätet (LPT), men det ger lägre acceptans hos både trafikanter och regionala planupprättare. Om föreslagna åtgärder eller alternativa åtgärder uteblir till viss del eller till stor del så kommer det att vara svårt respektive ej möjligt att nå den nya etappmålsnivån. Kostnader Medel till mötesseparering finns inom NPT och LPT, förutsatt att säker framkomlighet prioriteras. Ökade satsningar på gång, cykel, miljö, förstärkning, trimning och ATK kräver ytterligare medel. Det saknas ca 5 miljarder i LPT till 2026 för främst höjning av delar av 70-vägnätet till 80 km/tim. Ökade kostnader för kommunerna. Statlig medfinansiering underlättar genomförandet. Synergier och målkonflikter Synergieffekt: Trafiksäkerhet – miljö. Vid mötesseparering: Trafiksäkerhet – restid. I tätort: Trafiksäkerhet – en attraktiv stad/cykel. Målkonflikter: Vid hastighetssänkning: Trafiksäkerhet – restid. Konkurrens om medel i planerna. Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga Mer sund konkurrens mellan företag med färre hastighetsöverträdelser inom yrkestrafiken. Regionalt/lokalt olika effekter av hastighetssänkningar på den regionala utvecklingen.

14 2. Säker cykling - utgångspunkter
Säkerhetsnivån vid cykling särskilt allvarlig Säkerheten antas ha stor betydelse cyklingens attraktivitet Kunskap om samband mellan åtgärder och effekter saknas liksom strategier för genomförande Istället ett ambitiöst mål som drivkraft I första hand kommunerna som hanterar förutsättningarna för cykling - statens roll mer samlande och pådrivande men har också roll som medfinansiär

15 2. Säker cykling – konsekvenser
Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Försvåra att uppnå nytt etappmål om allvarligt skadade liksom målet att öka cyklingen. Kostnader Överväga ökad statlig medfinansiering. Bör utgå från omprioriteringar från befintliga ramar. Synergieffekter och målkonflikter Ökad säkerhet för cyklisterna förbättrar förutsättningarna för ökad cykling. Detta bidrar till att nå ett flera samhällsmål - minska resandets miljöpåverkan, minskad trängsel och positiva effekter på folkhälsan. Beroende på utformning kan det uppstå målkonflikter mellan cyklister och bilister/fotgängare. Acceptans hos beslutsfattare och trafikanter Generellt bedöms det finnas relativ god acceptans för att framför allt öka förutsättningarna för cykling men även att minska risknivån vid cykling. Gångtrafikanter och bilister kan dock beroende på utformning känna sig undanträngda. Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga Cykling liksom annan form av aktiv transport har beräknas ha väsentliga effekter på folkhälsan. Just ökad pendling med cykel har stor potential. Ökad cykling hos anställda bedöms därför ha positiv påverkan företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga.

16 3. Säkra motorfordon - utgångspunkter
Säkrare fordons stora betydelse för målen Relativt långsamt genomslaget för förbättringar av fordon Viktigt att fokusera nybilsförsäljningen Viktig säkerhetsutrustning måste fungera under hela bilens livslängd Utskrotning av bilar som saknar väsentlig kan komma ifråga nära målåret 2020

17 3. Säkra motorfordon - konsekvenser
Förväntade effekter av föreslagna insatser Sverige även fortsättningsvis driver på säkerhetsutvecklingen inom Euro NCAP Uppgraderade säkerhetskrav i statens förordning SFS 2009:1 om statens bilar och införa säkerhetskrav i miljöbilsdefinitionerna Registerhållning av bilindividers säkerhetsutrustning ger nya förutsättningar Utskrotning av bilindivider som saknar väsentlig säkerhetsutrustning Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Om marknadskrafterna inte stöttas återstår internationell lagstiftning för att driva på säkerhetsutvecklingen (Lägre krav, långsammare införande) Samhällsekonomiska effekter Ökad säkerhetsnivå i nybilsförsäljningen ger stor nytta till små pengar. Nyttan av utskrotning måste utredas vidare. Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga Svensk bilindustri ligger i topp vad gäller säkerhet och vinner på att kraven utvecklas.

18 4. Säker användning i övrigt - utgångspunkter
Överväg ett mer gradvist sanktionssystem (bl.a. bötesbelopp och pricksystem) Fortsatt arbeta med stora volymer alkoholutandningskontroller Olovlig körning med mc Drograttfylleri Alkolås SMADIT Utred onykterhet bland oskyddade trafikanter

19 4. Säker användning i övrigt - konsekvenser
Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Lagstiftning om alkolås – kan störa goda marknadskrafter och låsa fast oss vid gammal teknik Risk för avstannad/ vänd trend avseende antalet dödade alkoholpåverkade fordonsförare om verksamheterna kring SMADIT och alkoholutandningskontrollerna försämras Kostnader och andra konsekvenser av föreslagna insatser Sannolikt finns målkonflikter i hur resurserna tilldelas hos relevanta myndigheter men även vissa synergier då polisens brottsbekämpning generellt har kopplingar till brottbekämpningen av trafikbrott

20 Cykel OLA Skiss på händelsekedja
Tillträde till systemet – nykterhet …. Avvikelse från normal körning - fall och plötsligt stopp mot mark/fordon. Is/grus/lövhalka: bättre drift. Ojämn ytstandard: bättre underhåll och utformning Stopp mot föremål: bättre underhåll och utformning Stopp mot fordon: utformning och regler Tekniska brister hos fordon: ratingsystem, handlarkrav, cykelstölder Hantering av kritisk situation. Dåligt bromsstöd: ABS mm Tappad balans: girostabilisering Den oundvikliga kraschen Skyddsutrustning Utformning av fordon och mark. Stötupptagande beläggning på vägen.

21 Cykel OLA Forskningsuppdrag till VTI under 2012
Analys av STRADA-data för en nulägesbeskrivning Bestäm parametrar/indikatorer som är viktiga att få med och följa upp Dialog för att förbättra kvaliteten på inrapporteringen Identifiera åtgärder för att förbättra cyklisternas säkerhet – gör upp en plan/strategi för åtgärderna Följ upp olycksutvecklingen på ett stringent sätt – samma indikatorer

22 Cykel OLA Aktörer Infrastruktur Trafikverket, Kommunerna….
Regler Transportstyrelsen, Kommunerna… Fordon och Skyddsutrustning Cykelhandeln, Försäkringsbolag… Användarna Cykelorganisationerna…. ….. ….

23 Cykel OLA Andra frågor GNS involvering Koppling till Ökad cykling
Åtgärdsval Cykel ….