Värdering av förbättringar i kustmiljön. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental.

En presentation över ämnet: "Värdering av förbättringar i kustmiljön. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental."— Presentationens avskrift:

1 Värdering av förbättringar i kustmiljön

2 Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental Improvements in Coastal Areas: General vs. Specific Models. CERE working paper 2011:2.

3 Bakgrund Haven och kustmiljön är av stor betydelse för många arter. Den stora mångfalden bidrar till att skapa många värden, bland annat rekreation, mat och turism Det finns idag många hot mot havs- och kustmiljön Förorening Övergödning Bristande skydd för känsliga arter och områden Att trygga värden från havens och kusternas ekosystem är en viktig policyuppgift

4 Miljömålen EU:s vattendirektiv har som mål att alla grund- och ytvatten ska uppnå god ekologisk status år 2015 Medlemsländerna formulerar åtgärdsplaner där hänsyn till kostnader och nyttor ska belysas Sveriges miljömål om ingen övergödning år 2020 Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten Delmålet buller och andra störningar Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010 Införandet av hänsynsområden

5 Värdering av förbättringar i kustmiljön Betalningsvilja som ett välfärdsmått för miljöförändringar Värderingsstudie baserad på ekologisk kunskap och med koppling till aktuella policyfrågor Kan resultaten användas för benefit transfer Tidssparande Lägre kostnader Benefit transfer och socio-ekonomisk data Blir det bättre/mer tillförlitliga resultat?

6 Studieområdena Två studier genomfördes hösten 2009 i kustområdena: Mellan Södertälje och Landsort på östkusten Mellan Orust och Tjörn på västkusten Båda viktiga fritids- och rekreationsområden Möter liknande miljöproblem och möjliga lösningar för dessa Tillgång till omfattande ekologisk information

7

8 Miljöproblem i områdena Algblomning av blågröna alger (endast på östkusten)

9 Miljöproblem Grumligt vatten/minskat siktdjup

10 Miljöproblem Buller och nedskräpning

11 Enkätstudierna Webbaserad choice experiment enkät Fyra sample, två på varje kust Boende i området Boende utanför men i närheten av området Socio-ekonomiska frågor, anknytning till området, om dagens kustmiljö Så lika attribut som möjligt valdes ut, men Algblomning är bara ett problem på östkusten Attributen: Siktdjup och blåstångsbestånd som indikation på vattenkvaliteten Algblomning (på östkusten) Buller och nedskräpning Kostnad

12 Attributens nivåer Siktdjup och blåstångsbestånd Algblomning Buller och nedskräpning Nuläget Mycket litet, litet eller måttligt Hög risk för en storskalig algblomning varje sommar Myndigheterna har inte gjort några stora åtgärder för att minska buller och nedskräpning i just de här vattnen Om åtgärder vidtasSiktdjupet blir en klass bättre Eller Siktdjupet blir två klasser bättre Hög risk för en storskalig algblomning var 3:e sommar Eller Hög risk för en storskalig algblomning var 10:e sommar Mindre buller och nedskräpning genom bildandet av hänsynsområden

13 Åtgärder för att förbättra kustmiljön För att förbättra situationen med grumligt vatten och algblomning: Minska utsläpp av näringsämnen från reningsverk med hjälp av ny teknik För att minska buller och nedskräpning i kustmiljön Bilda hänsynsområden med restriktioner för bland annat båtkörning, placering av miljöstationer etc. Finansiering Månadsvis avgift som betalas till en statlig fond mellan åren 2010-2029 av invånarna kring områdena

14 Exempel på en choice set fråga Alternativ AAlternativ BAlternativ C Siktdjup och blåstångsbestånd Som idagEn klass bättreSom idag AlgblomningSom idag Var 3:e sommar Buller och nedskräpningSom idag Mindre buller och nedskräpning Som idag Kostnad för ditt hushåll0 kr/månad100 kr/månad20 kr/månad  Jag skulle välja alternativ A  Jag skulle välja alternativ B  Jag skulle välja alternativ C

15 Metod Två modeller för att jämföra betydelsen av socio-ekonomiska variabler En modell med generella variabler: kön, ålder, inkomst, född i Sverige, utbildning En modell med mer specifik information Benefit transfer Kan man använda ett skattat värde på betalningsvilja från östkusten som en uppskattning för betalningsviljan på västkusten? Hur stora blir felen?

16 Betalningsvilja från de specifika modellerna (SEK) VästkustenÖstkusten Boende i området Boende utanför området Boende i området Boende utanför området Siktdjup 1 klass bättre 266301391317 Siktdjup 2 klasser bättre 432488490441 Algblomning var 3:e sommar 314288 Algblomning var 10:e sommar 317259 Mindre buller och nedskräpning 686638

17 Betalningsvilja från den generella modellen (SEK) VästkustenÖstkusten Boende i området Boende utanför området Boende i området Boende utanför området Siktdjup 1 klass bättre 294318389313 Siktdjup 2 klasser bättre 453501489439 Algblomning var 3:e sommar 316290 Algblomning var 10:e sommar 317254 Mindre buller och nedskräpning 80734340

18 Benefit transfer mellan kusterna Transfer error, det fel som uppstår när man använder värden från ett studieområde som uppskattningar för ett annat område För en förbättring av siktdjupet/vattenkvaliteten: mellan 2% och 47% För mindre buller och nedskräpning: mellan 43% och 88% Svårare att göra benefit transfer för buller och nedskräpning än för siktdjup

19 Slutsatser Betalningsviljan är störst för en förbättring av siktdjupet men skiljer sig åt mellan grupperna: 1 klass förbättring: 266-391 kr 2 klasser förbättring: 432-501 kr Betalningsviljan för mindre algblomning (endast för östkusten) oberoende av nivån: Var 3:e sommar: 288-316 kr Var 10:e sommar: 254-317 kr Betalningsviljan för mindre buller och nedskräpning: Västkusten: 66-80 kr Östkusten: 38-43 kr Mer information (socio-ekonomiska variabler) i modellerna leder inte till mindre transfer error