Fredrik Bååthe Claes Hegen

En presentation över ämnet: "Fredrik Bååthe Claes Hegen"— Presentationens avskrift:

1 Fredrik Bååthe Claes Hegen
Dialogforum Fredrik Bååthe Claes Hegen

2 Kvalitetsförbättringsarbete
Information Asak / QregPV Nationella primärvårdsregistret NPR Erbjudanden Korrekta QregPv-data i journalsystemen -autokorrigering Rave applikation

3 Vad är kvalitet i Primärvården?
Kvalitet i relationen – Förtroende Kontinuitet / Tillgänglighet Bemötande Utveckling Utveckling Effektivitet i behandlingen Biomedicinsk kvalitet Följsamhet till riktlinjer Kvalitet

4 Primärvårdens kvalitetsdatabas QregPV
2013 Primärvårdens kvalitetsdatabas QregPV 2012 2011 Nationellt deltagande 2010 2009 RC / QregPV. Kvalitetsregister 2008 PINT, vårdvalsindikatorer 2007 Regional styrgrupp 2005 Kvalitetsdatabas 2003 ASAK 1998 Allmänmedicinska sektorsrådet Journalstruktur/RAVE

5 QregPV – ASAK indikatorer-VGPV indikatorer
AMSR /ASAK Professionell styrgrupp Ordförande i ASAK är registerhållare * Styrgrupp för projektet ”Regionalt kvalitetsregister” QregPV-grupp multiprofessionell RC QregPV ASAK-data SPEAR VGPV-indikatorer

6 Vad registreras i QregPV? Automatiserad datahämtning
Kronisk sjukdom Variabler Högt blodtryck Kranskärlssjukdom Diabetes Astma KOL Blodtryck Läng/vikt/BMI Midjeomfång HbA1c/kolesterol/LDL-kolesterol/triglycerider Rökning Spirometri Läkemedel Slutenvårdsdata

7 QregPv Antal individer Antal individer med viss diagnos
Diabetes Hypertoni KOL 22 000 Astma 64 000 IHD 46 000

8 Utveckling av registerdata vid diagnos hypertoni. QregPv 2010-2012

9 Samsjuklighet Diabetes Hypertoni 210 122 65 777 7% 59% 15% 4% 1% 9% 5%
IHD Totalt

10 Andel av hypertonigruppen som uppnår olika blodtrycksmål. Maj 2012

11 Hypertoniandelen blodtryck < 140/90 mm Hg.
Varje punkt en vårdcentral. (95 % konfidensintervall)

12 Erbjudande att till varje vårdcentral få en RAVE applikation för förbättringsarbete
Förslag: Diabetiker som ordineras Metformin Kreatinin uppgift finns / finns ej (450dagar) Kreatinin < Kreatinin mellan Kreatinin >

13 Tack för mig

14 Nationellt kvalitetsregister för primärvården
Bakgrund Målbild Nuläge

15 Utvecklingsuppdrag från Hälso- och sjukvårdsdirektören VGR
Vidareutveckla nuvarande regionala kvalitetregister och dess potential att bli ett nationellt kvalitetsregister för primärvård Projektledare: Fredrik Bååthe

16 Bakgrund: Nationellt fokus på kvalitetsregister
Måns Rosens (SBU) översyn av nationella kvalitetsregistren ”Guldgruvan i hälso och sjukvården” – okt 2010 Överenskommelse regering och landsting - dec 2012 , 300 Mkr per år! Regeringsuppdrag till SoS: ”Påbörja ett utvecklingsarbete avseende datainsamling inom primärvården” Förslag på lagjustering mars Inkludera primärvård i SoS Hälsodataregister (individbaserade uppgifter om vårdkontakter, diagnoser, yttre orsaker till sjukdom och död samt åtgärder) Cehis/SKL nationell samling ”Nationellt Program för Datainsamling, NPDi SKL nationell samling ”Uppföljning inom primärvården”

17 Nationell satsning - Primärvård
2012 – Beslutsgruppen / SKL satsar på nationell samordning för utveckling av kvalitetsregisterarbetet inom primärvården Nationell samverkan mellan tre initiativ; pvkvalitet.se, SFAM, VGR tillvarata personella resurser och regionala erfarenheter skapa välfungerande uppföljningssystem och verktyg för förbättringsarbete för primärvård säkra klinisk relevans och nationell enighet för kloka vägval gällande kvalitetsregisterarbete inom primärvården Övergripande uppdrag: Långsiktigt utforma och utveckla verktyg för uppföljning och utveckling av den vård som bedrivs i primärvården

18 Styrgrupp: Nationella Primärvårdsregistret (NPR)
VGR Claes Hegen allmänläkare, Registerhållare QregPV VGR Fredrik Bååthe senior projektledare HSA/RC VGR, doktorand SFAM (svensk förening allmänmedicin) - Nationell databas Malin André (ordförande), allmänläkare docent Uppsala, SFAMs forskningsråd Jörgen Månsson allmänläkare, docent, CMO Carema pvkvalitet.se Eva Arvidsson allmänläkare, PhD, medicinsk rådgivare Kalmar, SFAMs kvalitetsråd Andy Maun allmänläkare, doktorand Distriktsköterskeföreningen Leena Granström, SSK, sekr distriktssköterskeföreningen Piteå

19 Centrala behov Automatiskt uthämtade data från journal, nationellt specificerade ”Realtid” återkoppling - nationellt utformad Till enskild läkare/ssk och vårdenhet som hjälp till god vård (personbundna data och aggregerad jämförelse) För ledning/styrning vårdgivare – region – nationellt (aggregerade data) Underlätta data till sjukdomsspecifika register Nationell data för forskning inom primärvård

20 Målbild En modell som möter behov från flera intressenter
Vårdcentral: Internt utvecklingsarbete, återkoppling på individnivå Akademi: Nationell forskningsdata gällande primärvård Regionledning: Uppföljnings och utvecklingsdata Patienten: Se egen data, registrera (PROM/PREM/PRM) Nationella kvalitetsregister: Ökad rapportering från primärvård Huvudfokus: Stödja professionell kompetensutveckling, genom att göra det enklare att följa egna patienter utveckling över tid i relation till kollegor, regional och nationellt i relation till nationella riktlinjer

21 Nuläge, nationella uppdraget
Balansera kliniska, tekniska och juridiska perspektiv Inspiration från VGR´s QregPV automatisk datainsamling från journal 200+ vårdcentraler, patienter med kroniska tillstånd Webbbaserat återkopplingssystem (SPEAR) Nationell pilot / feasability study / lära genom att göra: Dataanalys: diabetes, tonsillit, artros, depression Tre regioner/landsting (både privat och offentlig). VGR: Biskopsgården-GBG, Skagern-Gullspång Stockholm: Liljeholmen, Husläkarmottagn Sophiahemmet Skåne: Löddeköpinge, Capio Limhamn Tekniskt och terminologiskt arbete, Nationella IT krav CeHIS, SoS; RIV spec, SnoMed CT etc Juridisk översyn av kvalitetsregisterlagarna Säkra god förståelse för primärvården uppdrag

22 Exempel: Indikatorer – följsamhet till riktlinjer
Tonsillit Andel av besök med antibiotika förskrivning där det finns en positiv strep A. Mål > 80 % Bakgrund: Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Därför är bakteriologisk diagnostik nödvändig i de flesta fall. Om 4 av 4 diagnostiska kriterier är uppfyllda och dessutom minst ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenesi närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec 2001. Resultatmått Täljare: Nämnare Felkällor Andel av besök med antibiotika förskrivning där det finns en positiv strep A Antal besök diagnos J03 där det finns en pos strepA och antibiiortikarec. Antal besök med diagnos J03 där det finns antibiotikarec. Besök på sköterskebaserad inf. Mott där läkaren endast skriver recept. Diagnos, prov & recept på olika kontakter. 22

23 Ex. återkoppling - RAVE 23

24 Ex. återkoppling - Danmark

25 Återkoppling av inrapporterad kvalitetsdata som ej gått att tolka

26

27 Summering Återkoppling erbjuds utan kostnad Skickas ut en gång per månad, efter varje ny b-fil Förseglat brev till Verksamhetschef (eftersom persondata)

28 TACK ! fredrik.baathe@vgregion.se 0736 - 60 17 10

29 Vad gör och vem är Fredrik Bååthe?
Nu: 50%, Landstingsövergripande uppdrag att vidareutveckla dagens kvalitetsdatabas till en regional/nationell struktur gällande kvalitetsregister för primärvården. 50%, Forskar om organisering och ledning av hälso &sjukvård (lärande organisationer, komplexa adaptiva system, irritation-innovation vs. frustration) Då: Landstingsövergripande uppdrag att skapa och därefter etablera en regional handlingsplan för VGR´s 11 akutenheter. Överlämnat under senvåren 2010. Verksamhetschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset övergripande ansvar för Akutenheten SU-Mölndal, Tidigare: Global logistikdirekör, personal och verksamhet i tre världsdelar; Stockholm, Phoenix (USA) och Kuala Lumpur (Malayisa) Managementkonsult inom logistik och supply chain services (flödesoptimering) Privat: 3 barn (grabbar), fru (sjukgymnast) och hund (berner sennen) Hämtar extra energi från hav och berg...ffa vindsurfing och skidor Fredrik Bååthe

30 30/10 Informationsärende HSU
Tidplan Vårdval Rehab 30/9 Remissvar 28/10 MBL Info 15/1 Ansökningar börjar inkomma 10/4-1/5 Avstämning inför driftstart 9/10 HSU semin. 11/11 MBL 1/12 Annonsering 15/1-15/2 Granskning AUG SEP OKT NOV DEC JAN FEB MAR APR 26/11 Beslutsärende RF 15/2-10/3 Godkännande HSU/RS 1/5 Driftstart 19/11 Beslutsärende RS 18/11 Beslutsärende HSU 10/3-10/4 Kontraktskrivning HSN 30/10 Informationsärende HSU

31 Vidareutveckling av VG Primärvård www.vgregion.se/vgprimarvard
Vårdvalsenheten, HSA

32 Syfte Vidareutveckla vårdvalsmodellen efter beslutade mål för VG Primärvård och de intentioner som anges av den politiska ledningen. Bakgrundsmaterial bl.a: Vägen till medborgarens primärvård – idéskiss för VG Primärvård och politiskt avsiktsförklaring (HSU) Anpassa/justera utifrån gjorda erfarenheter – Uppföljning VG Primärvård 2012 Skrivelse från HSNK

33 Krav- och kvalitetsboken = förfrågningsunderlag enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV)
Beskriver krav och villkor för uppdraget Beskriva ”vad” och inte ”hur” Hänvisar till politiska beslut om ex. regionala medicinska riktlinjer, vårdprogram, handlingsprogram. Tillämpningsanvisningar

34 Projektorganisation Politisk styrgrupp Hälso- och sjukvårdsutskottet
Tjänstemanna- HSA ledningsgrupp med beredningsgrupp styrgrupp Marie Röllgårdh och Staffan Cavefors, HSA, Susanne Tedsjö, HSNK, Cecilia Björkelund ?, GU, Hans Holmberg, repr sjukhus, Jörgen Thorn, Närhälsan, Agneta Hamilton, PrimÖR Projektledning Rose-Marie Nyborg, Stefan Bengtsson, Katarina Orrbeck, Helena Kryssman Referensgrupper VGPV:s fackliga referensgrupp ? vårdgivare, Dialogforum Avstämning / information HSU:s brukarråd.

35 Projektledning Övergripande roll att se över helheten, delar som inte fångas specifikt i delprojekt samt färdigställande av Krav- och kvalitetsboken. Juridiska frågeställningar som kräver utredning och ställningstagande ex. kontraktsvillkor, regelverk kring godkännande, kontrakt, sanktioner m.m. Hantering kontrakt /godkännande Regelverk för vårdval Koordinera delprojekten - avstämning och samordning av gemensamma och angränsande frågor.

36 Samlingsprojekt – 9 delprojekt
Bemanning och kompetens Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, mest sjuka äldre och grupper med sammansatta behov Åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom Åtagande om hälsofrämjande och förebyggande insatser Åtagande kvällar, helger inkl. akuta besök Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar Uppföljning och medicinsk revision Utveckla åtagande utöver basåtagande? IS/IT

37 Bemanning arbetsgrupper
Vårdvalsenheten HSA HSNK Närhälsan PrimÖR Område uppföljning och analys HSA Kunskapsstyrning HSA Regionens sjukhus Andra sakkunniga efter behov…

38 Tidplan September 2013 Uppdraget fastställs September – Februari 2014
Arbete pågår Fortlöpande avstämning med Vårdvalsenheten, Beredningsgrupp för HSA Lg, HSU-seminarier, angivna referensgrupper 20 December 2013 Lägesrapport lämnas med förslag om förändringar inför 2015 respektive förslag om ändringar på längre sikt 1 Mars Slutrapport lämnas Mars/April 2014 Förslag inför 2015 inarbetas i KoK Maj/juni 2014 Beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet, Regionstyrelsen, Regionfullmäktige KoK 2015

39 Dp 1- Bemanning och kompetens
Uppdrag Se över krav på bemanning och kompetenskrav (exklusive åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom, dp 3). Följa upp och vid behov föreslå förändringar i utbildningsuppdraget och medverkan i Västra Götalandsregionens kompetensförsörjning Översyn fortbildningsuppdraget VG Pv Se över medverkan i FoUU

40 Dp 2 - Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, mest sjuka äldre och grupper med sammansatta behov Uppdrag Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård (samordningsansvar, patientansvar, korttidsboenden) Handlingsplan ”Det goda livet för mest sjuka äldre” Följa upp utveckling av hembesök Stärka vårdcentralens roll - patienter med sammansatta vårdbehov får samordnade insatser

41 Dp 3 - vårdcentralens åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom
Uppdrag Tydliggöra vårdcentralens åtagande för psykisk ohälsa/sjukdom inkl. psykosociala insatser och psykoterapeutiska insatser Se över kompetenskrav och krav på tillgång till kompetens

42 Dp 4 - Vårdcentralens åtagande om hälsofrämjande och förebyggande insatser
Uppdrag Tydliggöra vårdcentralens åtagande om hälsofrämjande och förebyggande insatser Anpassa till regionala riktlinjer Föreslå uppföljning Överväga incitament för stimulera till hälsofrämjande och förebyggande insatser enligt ovan

43 Dp 5 - Åtagande kvällar och helger inkl. akuta besök
Uppdrag Följa upp och se över följande områden: åtagande utanför kontorstid inklusive natt utbudspunkter – struktur indelning och storlek på samverkansområden inklusive krav på samverkan uppföljning åtagande läkare i beredskap

44 Dp 6 – Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar
Uppdraget innebär att; Analysera effekterna av den nu tillämpade ersättningsmodellen Vidareutveckla ersättningsmodellen och tydliggöra dess konsekvenser Värdera primärvårdspengens omfattning och viktning Värdera nivåer på de besöksersättningar och patientavgifter som anges i kravboken Värdera eventuella behov av ytterligare konkretisering alternativt förändring av vårdgivarnas kostnadsansvar Ta fram förslag till ersättningsformer för eventuella tilläggsuppdrag I uppdraget ingår att konkretisera ersättningsmodellens delar samt att tydliggöra vilka konsekvenser föreslagna förändringar kan få.

45 Dp 7 – Uppföljning och medicinsk revision
Uppdrag Uppföljning och översyn av uppföljnings- och kvalitetsindikatorer för publicering (vårdgivare resp. invånare), föreslå urval av indikatorer Tillsammans med ersättningsgrupp se över antal indikatorer med ersättning för bästa styrning Urval av indikatorer kopplad till ersättning

46 Dp 8 – Utveckla till ökat åtagande utöver basåtagande
Uppdrag Presentera förslag att bredda det generella vårdcentralsuppdraget. Föreslå lösning som stimulerar till ökad bredd för att tillgodose olika målgruppers behov i den nära hälso- och sjukvården. Uppdraget kräver nära samarbete med ersättningsgruppen. Arbetsgrupp Deltagare utses senare. Områden som är lämpliga för breddat åtagande ska presenteras. Överväga lösning med tilläggsuppdrag och/eller certifiering.

47 Delprojekt 9 – IS/IT Uppdrag
Utreda vilka regiongemensamma IT-stöd som VGR bör ställa krav på ska användas av vårdcentraler i VG Pv Utreda möjligheten att erbjuda regiongemensamma IT-stöd som ”paketlösning” för vårdcentraler. Undersöka möjligheten att erbjuda privata vårdgivare att nyttja det journalsystem som regionen upphandlat. Utreda hur data från journalerna ska hanteras samt vilka krav på journaldata som ska gälla. Anpassning av VG Primärvårds IT-stöd för att klara krav som föreslås i KoK. Utreda tekniska möjligheter för publika jämförelser av vårdcentraler. Uppdatera tydliga krav och vägledningsdokument inför start av verksamhet i VGPV