Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.

En presentation över ämnet: "Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet."— Presentationens avskrift:

1 Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet Områden som inte täcks in av indikatorer idag Utnyttjar redan genomfört arbete Regelbundna uppdateringar i hela landet

2 Test 20 olika kvalitetsfaktorer testades Prioritet 1 : Tydlig koppling till precisering, stor andel av vattenförekomsterna har en bedömning, sammanvägd bedömning av flera kvalitetsfaktorer. Prioritet 2 : Svagare koppling till preciseringarna än prio 1. Bedömningarna inte lika starka. Prioritet 3 : Få vattenförekomster bedömda, svag koppling till preciseringarna. Exempel precisering levande sjöar och vattendrag: ”sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.”

3 Prioritet 1 Ekologisk status Kemisk status (exklusive Hg) Kontinuitet Försurning Näringsämnen Kemisk grundvattenstatus Fisk i vattendrag

4

5 Naturens kalender Underlag för miljömålsindikatorer och miljöövervakning

6 Syfte Ta fram en nya indikatorer för miljömålen ´Begränsad klimatpåverkan´, ´Ett rikt växt- och djurliv´ och ´Frisk luft´. Ta fram en folder som beskriver vad det innebär att vara en fenologiväktare. Undersöka förutsättningar och lämplighet för ett gemensamt delprogram inom miljöövervakningen. Samarbetsprojekt Svenska fenologinätverket (SLU) Länsstyrelserna i Jönköping, Skåne, Örebro, Västernorrland Naturvårdsverket

7 Varför? Klimatförändringarnas effekt på biologisk mångfald följs upp dåligt i nuvarande miljömålsuppföljning. Fenloginätverkets mätningar av verklig påverkan, visar att förändringen av naturen går fortare än vad forskares modeller visar (blå = uppmätta värden, röd = experiment)

8 Resultat? Rapport kommer i dec 2012. Innehåller bland annat förslag på: Fyra indikatorer för Begränsad klimatpåverkan Växternas växtsäsong, Vårtecken, Bärsäsongen och Hösttecken Tre indikatorer för Frisk luft, baseras på data från Pollenövervakning En indikator för Ett rikt växt- och djurliv Växternas växtsäsong Hur man startar, driver och upprätthåller ett länsnätverk Folder om vad det innebär att vara fenologiväktare (kommer i feb 2013) Ny gemensam logga för det regionala arbetet

9 Mer läsning? Rapporteringssidan, www.blommar.nuwww.blommar.nu Svenska fenologinätverket, www.swe-npn.sewww.swe-npn.se Naturens kalender, projektwebb