Vägen till ett bra projekt

En presentation över ämnet: "Vägen till ett bra projekt"— Presentationens avskrift:

1 Vägen till ett bra projekt
Gränsöverskridande mervärde Nyskapande idé Programmets strategiska områden 4. Komplementära satsningar 5. Näringslivets medverkan 6. Relevanta aktörer 7. Outcomes och långsiktiga effekter 8. Hållbar utveckling 9. Ekonomi - Formalia Presentation av ämnet…

2 Gränsöverskridande mervärde
Land 2 Land 1 Interreg kan symboliseras som en bro Gränsöverskridande mervärde är en utgångspunkt för ett Interregprojekt. Man måste kunna se den gränsöverskridande nyttan i projektet. Effekten ska bli mer än i två separata nationella projekt. Som vi brukar säga 1 +1 = 3. Exempelvis energiutveckling inom Nordkalotten. Den gemensamma är att vi bor i ett kallt klimat. Men forskning och utveckling på universitet och högskolor i Nordkalotten ligger på olika nivåer där alla är experter på sitt ämnesområde. Här kan vi komplettera varandra så oändligt mycket! Ett annat exempel är projektet Gränslös vård där man samverkar inom primärvården (vårdcentraler) på båda sidor gränsen i Tornedalen. Grundfundamenten Nationella satsningar Regionala satsningar Etc. Grundfundamenten

3 Nyskapande idé Projektet ska vara något utöver ordinarie verksamhet
Projektet ska föra utvecklingen vidare Projektverksamhet ska vara någonting utöver den ordinarie verksamheten. Om projektverksamhet börjar likna sina tidigare utgåvor, börjar man undra om det egentligen finns någon skillnad mellan projektet och ordinarie verksamhet? Man kan inte fortsätta år efter år med samma sak, det måste tillkomma något nytt som för utvecklingen vidare.

4 Programmets strategiska områden
Samarbete mellan basindustri och små- och medelstora företag Kreativa näringar och besöksindustrin Informations- och kommunikationsindustrin (ICT) Förnyelsebara energiformer och miljöteknologi Testverksamhet Utveckling av tjänstesektorn I projektbedömningen tittar man även på att syfte och mål i projektet stämmer väl överens med programmets strategiska områden. Gäller prio 1 och 2.

5 Komplementära satsningar
Projektet – en del av övriga satsningar i regionen Projektet ska matcha väl in i regionens övriga satsningar. Vi tittar bland annat att aktiviteter passar väl in i regionens övrig utveckling. Naturligtvis är detta även något som nationella medfinansiärer är intresserade av. Som ett exempel vill vi inte att enskilda turistföretagskluster åker med Interreg finansierade medel till stora turistmässor i Europa och står där med egen monter mellan Swedish och Finish Lapland. Vi vill trots allt stärka regionen i sin helhet.

6 Näringslivets medverkan
Här handlar det framförallt projektverksamhet inom område 1 och 2 samt område 4. När man planerar projektet ska man ge näringslivet möjlighet att påverka och delta i olika arbetsgrupper etc. Sekretariatet tittar på helheten för att bedöma hur näringslivet medverkar, tex hur näringslivet bidrar (egen tid, kontanta pengar, arbetsgrupper, styrgrupper). Näringslivet ska vara slutanvändare av projektets resultat.

7 Relevanta aktörer Hitta rätt partner! Omvärldsbevakning
Tänk på att det kan finnas flera relevanta aktörer i regionen – vad finns det för olika aktörer? Det är viktigt att man hittar en part som arbetar inom motsvarande verksamhetsområde i respektive land. Detta gagnar alla berörda i projektet. Det är även bra att fastställa rollfördelningen i projektet så tidigt som möjligt. Det underlättar bland annat att komma igång med samarbetsavtalet.

8 Outcomes och långsiktiga effekter
Vem får nytta av projektet? Vem ska ta hand om projektresultaten? Vad händer om år? Vem kommer att få nytta av projektet? Vad är det som är så viktigt med dessa ”outcomes”? Vem ska ta hand om/implementera projektresultat? Kan alla ha tillgång till detta efter projekts slut?

9 Hållbar utveckling Var är vi idag? Hur mycket och hur
Vilken kunskapsnivå har vi? Tar vi hänsyn till det horisontella i våra dagliga handlingar? Hur mycket och hur kan vi höja kunskapsnivån? Små steg mot rätt riktning Hur mycket kan vi höja nivån genom att använda intern kunskap? Hur mycket kan vi höja nivån genom att använda extern kunskap? För horisontella kriterier finns blanketter att fylla i och vi märker att sökanden får komplettera sina ansökningar inom detta område. Många missförstår tex begreppet om integration och mångfald. Här handlar det inte om att blanda ihop norrmän, svenskar och finländare utan det handlar om att projektet är öppet för alla oavsett religion, etniskt tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Gå genom de olika bubblorna! (röd och orange) Tips angående hållbar utveckling är det alltid bra att börja med att fastställa först var projektet står idag och vad vi kan göra bättre? Allt räknas. (gul och grön) Sedan kan man ta reda på hur mycket man kan höja attityden i projektet genom att använda resurser internt eller externt.

10 Hållbar utveckling forts.
Hitta tillfällen för reflektioner! (inom styrgruppen, bland deltagare osv) Att arbeta horisontellt innebär insatser här och där. Gör det inte så märkvärdigt! För horisontella kriterier finns blanketter att fylla i och vi märker att sökanden får komplettera sina ansökningar inom detta område. Många missförstår tex begreppet om integration och mångfald. Här handlar det inte om att blanda ihop norrmän, svenskar och finländare utan det handlar om att projektet är öppet för alla oavsett religion, etniskt tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. (Blå och lila) Som sagt gör det inte så märkvärdigt men dock gör någonting! Och attityden börjar från initiativtagarna och styrgruppen. Riktas projektets insatser till både kvinnor och män? Förstärker projektets insatser stereotyper eller försöker man bryta mönster? Finns det aktuell statistik vid ”ingångsläget” om kvinnor/ män? Finns det en jämn könsfördelning i projektorganisationen? Vilka roller har kvinnor alt män i projektorganisationen? Bidrar projektets insatser till ökad mångfald och integration i det gränsregionala utvecklingsarbetet? Hur ser mångfalden ut i projektorganisationen? Kan alla grupper delta i projektets aktiviteter/insatser? Information/ marknadsföring – speglar det mångfalden i organisationen/ samhället? Vilken värdegrund finns i organisationen? Produkturval; Resande, Energianvändning, Kunskap om miljön, Attityden hos ledningen

11 Ekonomi och formalia Stödberättigande kostnader Partnersbudget
Medfinansieringsintyg Samarbetsavtal Upphandling och informationsskyldighet Förordningar, program och handledning är grunderna för vilka kostnader som är stödberättigande i projektet. En budget ska göras som är uppdelad per partner – tänk på att varje partner måste ha god likviditet för att kunna ligga ute med kostnader tills att stödet kan betalas ut. Gå igenom rutiner och diskutera mellan alla parterna så att det är klart hur bokförings ska ske och vem/vilka som ska ta vissa parter. För att kunna beviljas eu-stöd till projektet måste det finnas nationell offentlig medfinansiering motsvarande 40% (35% för sápmi) av totala offentliga finansieringen. Se till att det är klart med medfinansiärerna när ansökan om eu-finansiering skickas in (medfinansieringsintyg/beslut om medfinansiering) Lead partner har ett särskilt ansvar och är den som ansöker om utbetalning och fördelar detta mellan parterna. Ett av kraven i förordningen är att det ska finnas ett samarbetsavtal mellan parterna i projektet – LP har ansvaret att ett sådant skrivs. Gör detta i god tid! Upphandlingar – tar tid! EU-logotypen!! Projektet finansieras av…

12 Det övergripande målet med programmet!
Norsk rappare gjorde skiva i Sverige och succé i Finland Finns det några frågor!

13