Informationsväg Försäkringskassan – Vården

En presentation över ämnet: "Informationsväg Försäkringskassan – Vården"— Presentationens avskrift:

1 Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Inom Vården och Försäkringskassan pågår ett samarbete för att hantera frågor där det finns ett gemensamt intresse. Det gäller bland annat IT-frågor som informationsutbyte på elektronisk väg mellan vården/tandvården och Försäkringskassan. Projektet IFV arbetar med att förbättra det medicinska underlaget (läkarintyget) inför en sjukskrivning och hur det ska överföras elektroniskt till Försäkringskassan, FK. Målet är få bort pappersintygen vid sjukskrivningar och att ersätta dem med elektroniska kommunikationslösningar. Rätt information – enkelt, snabbt och säkert Peter Lindgren

2 Bakgrund Sjukskrivningsprocessen idag:
omständlig tidskrävande kvalitetsbrister Många kompletteringar av medicinska underlag. Inkompletta underlag drabbar patientsäkerheten. Idag upplevs processen vid en sjukskrivning många gånger som omständlig, tidskrävande och med brister i kvalitén. 2. Ett stort antal av de medicinska underlag (FK blankett 7263) som idag skickas från vården till Försäkringskassan kräver kompletteringar. I vissa fall går blanketten tillbaka till vården för komplettering, i andra fall fattar FK sitt beslut utifrån bristande underlag. 3. Det leder ibland till problem för patienten och alltid till långa ledtider, merarbete och stora kostnader för vården och samhället.

3 Ett bättre medicinsk underlag och en enklare och snabbare process
ökar rättssäkerheten för patienten. Patientnyttan och rättssäkerheten är centrala frågor i IFV-projektet. Förutsättningarna för vården är att: överföringen av e-MU sker på ett säkert och tillförlitligt sätt att gällande lagar och regler följs

4 Mål IFV Elektronisk hantering av medicinska underlag (MU) vid sjukskrivning. Enklare ifyllnad. Tydligare beskrivning av efterfrågad information. Högre kvalitet på intygen. Effektivisera arbetet. Projektet är en del av den nationella IT-strategin och har som mål att bidra till en rad förbättringar för patienten, vården och Försäkringskassan. Ett av målen är att förenkla och effektivisera processen och hanteringen av medicinska underlag vid sjukskrivning, så att patienten får en snabb och rättssäker hantering av sin sjukskrivning. Det gör vi genom att koppla intygsskrivandet till vårdens journalsystem, och se till att överföringen av intyget till Försäkringskassan går snabbt. Hanteringen ska inte fördröjas av onödigt pappersarbete eller kompletteringar som tar onödigt mycket tid. Genom att tydliggöra vilken information som Försäkringskassan behöver för att kunna göra sin bedömning så får underlagen högre kvalitet. Processen går också snabbare när intygen inte behöver kompletteras. Allt detta leder till en effektivare och rättssäkrare sjukskrivningsprocess.

5 Nytta i alla led Säkrare hantering Enkel och effektiv intygsprocess
inga pappersblanketter – hanteringen av MU sker i journalsystemen tillgång till snabb och relevant information från journalsystem, klassifikationer och försäkringsmedicinska beslutsstödet snabb överföring och kortare handläggningstider okomplicerade underlag kan skickas som standardiserade svar Bättre kvalitet fler korrekta intyg – färre kompletteringar säkrare överlämningar och möjlighet till uppföljning kommunikationsmöjligheter för frågor och svar Säkrare hantering bättre underlag med rätt information till FK ger fler rättssäkra beslut likvärdig hantering över hela landet 1. Vi får en enklare och mer effektiv intygsprocess genom att: tiden för att skriva ett medicinsk underlag ska inte kräva extra resurser, utan ska kunna göras samtidigt som information uppdateras i patientens journal vårdgivaren får tillgång till snabb och relevant information genom koppling till vårdens journalsystem ifyllande av efterfrågad information får en tydlig struktur överföring av information till Försäkringskassan går snabbt ”okomplicerade” underlag kan skapas och skickas som mer eller mindre standardiserade svar. 2. Vi får en förbättrad kvalitet i intygsprocessen genom att: den information som krävs för rättsäkra beslut alltid ska besvaras i underlaget, och ökade möjligheter ges för fylligare medicinska bedömningar vid komplexa fall någon form av koppling till det medicinska beslutstödet hos SoS en koppling till landstingets journalsystem ger säkrare överlämningar och ger möjlighet till uppföljning av sjukskrivningar. en fråga-svar funktion möjliggör snabba kompletteringar av underlag 3. Vi får en säkrare hantering av sjukskrivningen genom att: Försäkringskassan kan ta rättssäkra beslut baserade på rätt information elektronisk informationshantering skapar möjligheter för forskning och uppföljning information om tidigare intyg kan sparas i systemen. en likvärdig hantering över hela landet ökar patientsäkerheten

6 Projektet IFV SKL och Försäkringskassan tog beslut i april 2009:
Två projekt med syfte att överföra det medicinska underlaget (MU) elektroniskt. Projekt IFV maj 2009-april 2010: teknik, mallar och kravdokument. Breddinförandeprojekt maj 2010-oktober 2011: planering, utveckling och införande i samtliga landsting. Arbetet sker i samverkan mellan Försäkringskassan och vården och styrs av ett samverkansorgan med medlemmar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och Försäkringskassan. Parterna driver varsitt projekt för att lösa sina specifika frågor där IFV är vårdens projekt. SKL är beställare av IFV och projektet genomförs från vårdens sida av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Projektet finansieras med anslag ur regeringens sjukskrivningsmiljard. IFV-projektet ska testa och utveckla de tekniska kommunikationslösningarna i ett så kallat ”proof of concept” i ett landsting. Samt ta fram kravdokument för hur landstingens journalsystem ska anpassas för införande av tekniken. Projektet tar fram en mall för breddinförandeplanen som stöd för införandet i det egna landstinget. Breddinförande innebär att varje landsting ska planera, beställa, realisera och införa lösningen senast i oktober 2011.

7 Pågående arbete IFV Utveckla och säkerställa teknik, design och infrastruktur. Tekniktester med ett landsting och en journalsystemleverantör Landsting: Uppsala Leverantör: Cambio, Cosmic Informationsspecifikation. Utveckla och dokumentera processen för att skriva i e-MU. Ta fram underlag för breddinförande i landstingen. Lösningen som tas fram ska följa den nationella IT-strategin för vård och omsorg. De gemensamma objekten HSA-katalogen (Hälso- och Sjukvårdens Adressregister), SITHS (Säker IT i Hälso- och Sjukvård), Sjunet (Sjukvårdens kommunikationsnät) kommer att användas för lösningar inom kommunikation och informationsutbyte mellan vården och Försäkringskassan. De tekniska kommunikationslösningarna kommer att testas under våren i Uppsala läns landsting och deras journalsystem i ett så kallat ”Proof of concept”. Det betyder att vi verifierar att vi kan överföra informationen på det tekniska sätt som vi kommit överens om. Projektet ska även ta fram kravdokument för hur journalsystemen ska anpassas för att processen med att utfärda ett läkarintyg ska bli så enkel och effektiv som möjligt. I arbetsgrupperna medverkar därför både läkare och användbarhetsspecialister som är specialiserade på hur användargränssnittet (menyer och dialoger i systemen) ska utformas för att de ska bli så bra som möjligt. Vi arbetar även med att ta fram en mall för införandeplan som kan användas i egna landstinget.

8 Införande 2010-2011 e-MU ska införas på samtliga landsting.
90 procent av alla intyg ska överföras elektroniskt före utgången av oktober 2011. Regeringen har som krav att 90 procent av de medicinska underlagen ska skickas elektroniskt mellan vården och Försäkringskassan. Det ska vara infört i landstingen senast till 31 oktober 2011.

9 Finansiering Landstingen finansieras via sjukskrivningsmiljarden:
100 miljoner – om införandeplan finns senast december 2010 100 miljoner – när minst 90 procent av intygen i landstinget överförs elektroniskt till Försäkringskassan och en plan finns för realisering av övriga 10 procent mätning utförs i november 2011. Ersättningen fördelas utifrån befolkningsunderlag. Landstingen kommer att få ekonomiskt stöd från regeringen via sjukskrivningsmiljarden för införande av e-MU. De krav som ställs är att landstinget ska ha tagit fram en plan för införande av e-MU i egna landstinget, planen ska vara klar senast december 2010. Om planen då är redovisad får landstinget sin del av de första 100 miljoner som regeringen fördelar till landstingen utifrån befolkningsunderlaget. När landstinget infört e-MU och minst 90 procent av dessa överförs elektroniskt till Försäkringskassan, samt att fråga/svarsfunktionen är implementerad får landstinget sin del av ytterligare 100 miljoner som regeringen avsatt. Mätningen görs i november 2011.

10 Ekonomisk vinst Vårdens besparing blir ca 142 miljoner kr under : halvering av antalet sjukintyg som måste kompletteras snabbare handläggning av återstående intyg FK och staten beräknas få en besparing på ca 1,5 miljarder kr per år: införande av elektroniska intyg ökad kvalitet i intygen De ekonomiska vinsterna för alla parter är stora. Den beräkning som gjorts för vården visar på en besparing på ca 142 miljoner kronor under en tvåårsperiod ( ): dels eftersom antalet sjukintyg som måste kompletteras beräknas halveras (från ca intyg till ca intyg), dels för att återstående intyg (dvs ) kan hanteras effektivare och snabbare genom en elektronisk fråga-svar funktion 2. Staten och Försäkringskassan beräknas få en besparing på ca 1,5 miljarder kr per år: minskade kostnader för skanning av dokument 22 dagar kortare sjukfrånvarotid för försäkrade vars första läkarintyg inte behöver kompletteras - FK kan handlägga ärendet snabbare när de får korrekt information och läkarintyget inte behöver kompletteras. Staten spar försäkringsutgifter (22 dagar längre sjukskrivningstid i inkompletta intyg gör minskat antal utbetalda dagar) Källa: ”Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro?” RAPPORT 2008:7 (IFAU, Johansson Nilsson) IFAU - Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

11 Största utmaningen Införandet av elektroniska intyg i verksamheten.
Särskild hänsyn bör därför tas vid planeringen av införandet av e-MU. Även om den tekniska delen är nog så komplicerad så tror vi att den största utmaningen kommer att ligga i att införa dessa elektroniska intyg i verksamheten. Detta bör man i landstingen ta särskild hänsyn till vid planeringen av införandet av elektroniska Medicinska Underlag (sk e-MU) 11

12 Vad ska landstingen göra?
Starta ett införandeprojekt Utreda Vilka vård/journalsystem har vi? Vilka av våra ”egna” vård/journalsystem berörs direkt? Vilka vårdgivare har vi kontrakt med, hur ser det ut med vård/journalsystem hos dem? Bör vi förändra avtal/krav på ”anslutna” vårdgivare? Kontakt med IFV IFV-projektet hjälper gärna till under våren 2010 om vi kan. Stöd under planering och införandeperioden Eventuellt startas ett stöd- och samordningsprojekt i direkt anslutning till att IFV-projektet avslutas. Alla landsting bör snarast möjligt starta ett införandeprojekt Man bör utreda Vilka vård/journalsystem har vi? Vilka av våra ”egna” vård/journalsystem berörs direkt? Vilka vårdgivare har vi kontrakt med och hur ser det ut med vård/journalsystem hos dem? Bör vi förändra avtal/krav på ”anslutna” vårdgivare? Ni får gärna kontakta IFV-projektet. Vi hjälper gärna till om vi kan. Stöd under planering och införandeperioden Det finns planer på att starta ett stöd och samordningsprojekt i direkt anslutning till att nuvarande IFV-projekt avslutas. Tanken är där att specialistkunskapen ska bibehållas under 2010 och 2011 som stöd till landstingen och systemleverantörerna 12

13

14 Leveransdatum IFV 22 april 2010:
Tekniken för överföring av e-MU och fråga-svarsfunktion testad, godkänd och dokumenterad. 30 april 2010: Kravdokumentation med prototyper på användargränssnittet. Mall för plan för breddinförande.

15 Projektorganisation Strategisk styrgrupp för samverkan Landstingen
Försäkringskassan och SKL Landstingen Försäkringskassan Samverkansgrupp Styrgrupp Styrgrupp Den strategiska styrgruppen för samverkan består av representanter från SKL och Försäkringskassan. Styrgruppsordförande är Sivert Gårdestig från Försäkringskassan. Uppgiften är att styra och samordna alla pågående samarbetsprojekt inom SKL och FK inom ramen för nationella IT-strategin. Styrgruppen för IFV projektet leds av Peter Alvinsson från SKL och landstinget i Kalmar. I gruppen sitter även representanter från SVR, läkarprofessionen och landstingen. Styrgruppen från FK leds av Tommy Sundholm, FK. I den operativa samverkansgruppen sker avstämning mellan arbetet i IFV-projektet och FK:s systerprojekt. Här sitter projektledarna från båda projekten och projektens båda styrgruppsordföranden. Till projekten finns referensgrupper knutna, bland annat från läkarprofessionen och journalsystemsleverantörerna. IFV-projektet FK-projektet Referensgrupper