Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda

En presentation över ämnet: "Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda"— Presentationens avskrift:

1 Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda
Fördjupad beskrivning av ett riksintresse för kulturmiljön

2 Riksintressant? Motivering: Odlingslandskap med lämningar från förhistorisk tid och med herrgårds- och allmogebebyggelse från främst och 1800-talen Uttryck för riksintresset: Lekaryd med medeltida kyrkplats är präglat av stordrift på grund av laga skifte. Hjärtanäs är en radby med bebyggelsen på ursprunglig plats trots att byn genomgått enskifte.....

3 En specifik företeelse? Landskapets sega strukturer....
Läsa... Uppleva...

4 Kulturmiljö av riksintresse
Landskapets historiska dimension kan läsas Landskapets historiska dimension kan upplevas Vård av och respekt för landskapets sega strukturer De enskilda objekten talar Målsättning En gemensam bild av riksintresset En långsiktig plan för hanteringen av riksintresset En smidigare och effektivare arbetsgång

5 Motivering: Odlingslandskap med lämningar från förhistorisk tid och med herrgårds- och allmogebebyggelse från främst och 1800-talen. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö) Uttryck: Lekaryd med medeltida kyrkplats är präglat av stordrift på grund av laga skifte. Hjärtanäs är en radby med bebyggelsen på ursprunglig plats trots att byn genomgått enskifte. Välbevarad och tidstypisk bebyggelse bl a Gåvetorps herrgård från 1803 och Dansjö från 1930-talet. Åkrar och betesmark med gravfält, gravrösen, stenmurar och alléer samt odlingsspår fr.a. i Spåningslanda.

6 sockengård skola

7 Illustration: Stefan Höglin

8

9

10 ...Herrgårdsmiljön

11

12 Landskapet berättar Gåvetorps gård har, sedan 1590-talet, utgjort herresäte. Dansjö, på sjöns motsatta sida, bildades på 1800-talet men har medeltida anor. Gåvetorp tegelbruk har sysselsatt många av traktens arbetare från 1700-tal till 1969. Bärande värden: Miljön illustrerar godsens påverkan på det agrara landskapet från 1500-tal till1900-tal. Den storskaliga jordbruksmarken, ståtliga stenmurar och alléer, järnvägsspåret och Lekaryds skola skvallrar om 1800-talets modernisering och reformtänk. Synlighet: God. Den öppna jordbruksmarken, gårdarnas symmetriska och dominerande läge i landskapet är viktiga för förståelsen och upplevelsen av landskapet.

13 Uttryck: Ståndsmässig huvudbyggnad Alléer, ståtliga stenmurar och det ensamliggande läget markerar status Storskaligt åkerbruk Ekonomi- och industribyggnader Torpbebyggelse insprängd i skogsmarken Vägnätet illustrerar den geografiska relationen mellan gård, bruk och torp Södra stambanans sträckning i närhet till Gåvetorp Lekaryds nya och gamla skola, uppförda på initiativ av och med tegel (nya skolan) från Gåvetorp Kyrkliga inventarier som adlig statusmarkering (Vapensköld – Gemmatorp; Altartavla – Gåvetorp) Riktlinjer: Främja det aktiva jordbruket Respektera herrgårdslandskapets storskalighet och dominerande roll i landskapet Underhåll och respektera den öppna anblicken mot Gåvetorp och Dansjö Ekonomi- och industribyggnadernas bevarande är viktigt för förståelsen av miljön Låt torpbebyggelsens småskalighet och husens ensamliggande lägen vara vägledande vid ny bebyggelse i denna zon

14

15 ...Fornlämningsmiljön

16 Landskapet berättar Stora arealer fossil åkermark med röjningsrösen och terrasseringar berättar om en lång odlingskontinuitet. Längs drumlinens högst belägna avsnitt ligger gravfält från brons- och järnålder. Bärande värden: Miljön illustrerar jordbrukets tidigaste faser och utgör riksintressets äldsta exempel på landskapets mycket långa odlingskontinuitet. Synlighet: Stormen Gudrun har gjort stor skada. Fälld skog och rotvältor har försämrat framkomligheten, upplevelsen och förståelsen av miljön. Riktlinjer: Fornvårdsinsatser för att öka områdets tillgänglighet, läsbarhet och upplevelsevärde skulle avsevärt höja det pedagogiska värdet. Kommunikationen mellan Spåningslanda och Lekaryd bör underhållas.

17

18

19 ...Sockencentrum

20 Landskapet berättar Den medeltida kyrkan och vägnätet samt andra offentliga byggnader såsom skolor och sockenstuga berättar om byns viktiga roll för området. Bärande värden: Sockencentrum som sedan medeltiden fungerat som kyrkligt och lokalpolitiskt centrum för hela miljön. Synlighet: God. Den öppna anblicken mot kyrkan understryker dess betydelse. Sockengården och Lekaryds gamla och nya skola är viktiga för förståelsen.

21 Uttryck: Medeltida stenkyrka (1200-tal) med tillhörande klockstapel (1700-tal) Kyrkliga inventarier som vittnar om den lokala adelns politiska inflytande såsom altartavla av Pehr Hörbergh (Skänkt 1794 av Gåvetorp) och Olof Sjöblads begravningsvapen Till kyrkan knutna offentliga byggnader såsom gamla prästgården/sockengården (1760-tal) och skolbyggnader (1880 respektive 1914) Lands- och byvägsnät illustrerar Lekaryds betydelse för socknen Den kontinuerligt framvuxna bebyggelsen vittnar om byns betydelse och goda förbindelser Riktlinjer: Underhåll och respektera den öppna anblicken mot kyrkan Bevara och ta hänsyn till vägnätet. Gäller såväl de större landsvägarnas sträckning som byvägar inom Lekaryd Vårda och bevara offentliga byggnader knutna till kyrkan och områdets samhälleliga organisation. Vid ändrad funktion bör läsbarheten av miljön och byggnaden så långt som möjligt bevaras Skydd av kyrkobyggnad och tomt samt inventarier regleras av Kulturminneslagen

22

23 ...Allmogebebyggelse

24 Landskapet berättar Hjärtanäs bebyggelse följer höjdsträckningens riktning och gårdarna ligger placerade på rad utmed en slingrig byväg. Lekaryds agrara bebyggelse är organiserad i löst sammanhållna gårdar med lång kontinuitet i bebyggelselägena. Hjärtenholm flyttas ut i samband med enskiftet 1826, och bildar utgård åt Engaholms fideikommiss. Bärande värden: Hjärtanäs och Lekaryd illustrerar två typer av bystruktur från tiden innan 1800-talets agrara revolution. Den enskiftade marken och Hjärtenholms utgård illustrerar vidare godsens påverkan på det agrara landskapet. Hjärtenholms jordbruks-museum tillför ett pedagogiskt värde. Synlighet: God. Under 1800-talet utgjordes bebyggelsen av ett större antal funktionsspecifika ekonomihus och en, i Hjärtanäs, mer sluten gårdsbildning, men bebyggelsen är överlag mycket väl bevarad.

25 Uttryck : (Hjärtanäs) Gårdarnas radbyliknande placering och täta struktur, med manbyggnad placerad åt öster och ekonomihus åt väster Odlingsmarkens småskaliga indelning i band löpandes längs den östra sluttningen Vägnätet i öst/västlig riktning som förbinder var gård med sina ägor Landsvägen som förbinder Hjärtanäs by med Lekaryd Hjärtenholms storskaliga ekonomibyggnader Riktlinjer: (Hjärtanäs) Bevara Hjärtanäs radbystruktur med manbyggnadens placering öster om vägen och ekonomibyggnader åt väster Respektera den homogena bebyggelsens karaktär vid ändringar eller tillbyggnader Hjärtanäs täta och homogena bykärna gör ny tomtbildning olämplig Bevara och ta hänsyn till byns vägnät Hjärtenholms ekonomibyggnader är grundläggande för miljöns läsbarhet Riktlinjer: (Lekaryd) Respektera den agrara bebyggelsens struktur i löst sammanhållna gårdar Bevara den öppna jordbruksmarken längs åsens krön Ta hänsyn till byns vägnät Den heterogena bebyggelsen tillåter viss ny bebyggelse. Nya byggnader bör uppföras punktvis och integreras i den befintliga bebyggelsen. Icke-agrar bebyggelse bör främst placeras längs Lekarydsvägen Uttryck : (Lekaryd) Gårdarnas bebyggelselägen längs med åsens västra sluttning och upp mot åskrönet Det öppna odlingslandskapet längs åskrönet Vägnät, framförallt längs åskrönet, som förbinder var gård med kyrkan Den kontinuerligt framväxande bebyggelsen längs Lekarydsvägen skvallrar om byns roll som lokalt centrum

26 Riksintresse för kulturmiljövård
Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda [G18] Motivering: Odlingslandskap med lämningar från förhistorisk tid och med herrgårds- och allmogebebyggelse från främst och 1800-talen. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö) Riktlinjer: Ett fortsatt aktivt jordbruk bör främjas Särskilda uttryck för områdets politiska, sociala och ekonomiska organisation såsom sockenkyrka, skola, sockengård och tegelbruk bör bevaras och vårdas Herrgårdslandskapets storskalighet och dominerande roll i landskapet bör respekteras Torpbebyggelsens småskalighet och husens ensamliggande lägen ska vara vägledande vid ev. ny bebyggelse inom denna zon Hjärtanäs homogena karaktär och täta bykärna gör ny bebyggelse olämplig. Landskapets småskalighet bör vårdas Lekaryds mer heterogena karaktär tillåter viss ny bebyggelse. Nya byggnader bör uppföras punktvis och integreras i den befintliga bebyggelsen. Lekaryds öppna jordbruksmark längs åskrönet och bebyggelsens belägenhet längs sluttningen bör respekteras. Icke-agrar bebyggelse bör placeras invid Lekarydsvägen. Spåningslanda fornlämningsområde bör vårdas så att dess pedagogiska värde ökar. Vård, skyltning och insatser för att öka områdets tillgänglighet rekommenderas Lekaryds skola med tegel från Gåvetorp. Torpbebyggelsen är intimt knuten till Gåvetorps herrgårdsjordbruk. Det bördiga åskrönet i Lekaryd domineras av åkermark. Alla vägar leder till Lekaryds kyrka... Spåningslanda: det allra tidigaste jordbruket Tegelbruket har funnits vid Gåvetorps gård från 1700-talet till Bruket har sysselsatt många i bygden, i vissa tider så många som sjuttio arbetare. Gåvetorp och Dansjö gård bildar, på var sida om sjön, en visuell enhet. Symmetrin understryker godsens betydelse i landskapet, och vittnar om deras gemensamma historik. Den enskiftade marken och Hjärtenholm utgård berättar om godsens påverkan på det agrara landskapet Jordbruket har byggt bygden. Godsens och gårdarnas ekonomibyggnader låter oss läsa miljöns historia. Den homogena bebyggelsen i Hjärtanäs är särskilt känslig för nytillägg.

27 Avgränsning? Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda
Fördjupad beskrivning av ett riksintresse för kulturmiljön Avgränsning?

28 Påtaglig skada gäller! Identifiera: Områdets värdekärnor
Åtgärdens influensområde Gränsen ska ritas så generöst att den inbegriper helhetsmiljöns alla värdekärnor, men utan att innefatta buffertzoner

29

30 Anpassning? Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda
Fördjupad beskrivning av ett riksintresse för kulturmiljön Anpassning?

31 ... Dansjö... ... och det aktiva jordbruket...

32 ...tegelbruket... ...och det ”fula kulturarvet?”

33 ...eller det vackra, estetiska, trevliga.......
...men inte så historiska kulturarvet?

34 ... och så Spåningslanda?