Helena Hurme Professor Åbo Akademi/Vasa Äldrekonferens Österbotten 7-8 maj 2009.

En presentation över ämnet: "Helena Hurme Professor Åbo Akademi/Vasa Äldrekonferens Österbotten 7-8 maj 2009."— Presentationens avskrift:

1 Helena Hurme Professor Åbo Akademi/Vasa Äldrekonferens Österbotten 7-8 maj 2009

2  Två perspektiv på relationen  Forskningslitteratur  Egen forskning

3  Mera tid tillsammans  Färre barn och barnbarn  Bättre ekonomiska resurser  Större geografiskt avstånd, globalisering  Arbetslivet mera krävande:  Allt fler äldre ensamma i och med ökningen av skilsmässor

4 Hurmes (1990) indelning av de äldres familjeförhållanden Har valt en partner Partnern lever Partnern är död Skild Lever tillsammans BarnInga barnBarnInga barn Barn Inga barn BBInga BBBBInga BB BB Inga BB Ensam tidigare och nu Den äldre 1 2345678910 A)Helt ensamma: grupperna 1, 4, 10 B)Maka/make, inga barn, inga barnbarn: grupp 7 C)Inga barnbarn: grupperna 3,6, 9 D)Ingen maka/make, och barn och barnbarn : grupperna 2 och 8 E)Maka/make, barn och barnbarn : grupp 5

5 Relationen mellan generationerna består av De känslomässiga banden Kontaktfrekvens och kvalitet Hjälp och stöd

6  Livstillfredsställelse och kontakter  Social isolering  Barnen centrala  Kontakten viktigare efter 55 års ålder  Minskar generellt  Ökar med de närmaste personerna

7  Laura Carstensens sociala selektivitetsteori  Relationerna till barnen är inte enbart positiva  Ambivalens

8 1. Hur hjälper man föräldrarna? 2. Vad bestämmer hjälpen till föräldrarna? 3. Föräldrars hjälp till vuxna barn

9

10  En analys av The Jyväskylä Longitudinal Study (JYLS) som leddes av professor Lea Pulkkinen

11 Familjekohesion Kontakt Värdekonsensus AvståndFörhållandets kvalitet Behov av hjälp hos den äldre Reciprocitet R 2 =. 25 Praktisk hjälp R 2 =.22.78-.38.55.67.50.37 Vänlighet hos barnet.16.24

12  Föräldrarna hjälper mera  Ofta lån av föräldrarna  Barnvård

13

14

15

16 Finnish child

17 1. Den distanserade mor- och farföräldern 2. Kontinuitetsorienterade MFF 3. Formella MFF 4. Individuella MFF 5. Aktiva vs. passiva MFF

18 1. Biologisk kontinuitet 2. Ge positiva känsloupplevelser 3. Social kontinuitet 4. Vara stödperson 5. Vara förebilder för barnbarnen

19  Mormödrar ofta viktigare än morfäder  Större anknytning till mormödrar

20 FinlandPolen n%n% Mycket viktig5244.82050.0 Viktigare när barnet var litet 2622.41845.0 Normalt viktig3328.525.0 Inte särskilt viktig54.300.0 116100.040100.0 Vikten av mormodern för barnbarnet i förskoleåldern enligt fonländska och polska föräldrar (Hurme) p <.01

21  Tre områden där det finns problem (Attias-Donfut & Segalen i Frankrike): 1.Optimal distans 2.Uppfostran 3.Konkurrens mellan mor- och farföräldrar

22 EU-projektet “Grandparenthood Ny teknologi Susanne Westerbacks pro graduarbete 1.Klara skillnader mellan länderna 2.Yngre F&MF - mera ny teknologi 3.Yngre barnbarn - mindre ny teknologi 4.Inga könsskillnader 5.Avståndet viktigt 6.Hög utbildning - mera ny teknologi.

23 Ungdomars uppfattning om sina mor- och farföräldrar i Finland och Polen Uppsatser Skillnader Finland-Polen

24 Individualism versus kollektivism som förklaring?  Vad är värden?  Hofstedes dimensioner  Schwartz värdedimensioner

25 Schwartz’ (1994) värdedimensioner HierKonHarmEgalInt autAf aut Mastery Polen2.534.314.104.824.093.134.00 Finland2.03 3.84 4.545.264.623.513.63 Holland2.263.683.985.394.443.513.98 Tyskland2.273.424.425.394.754.034.07 USA2.393.903.705.034.203.654.34 Hierarki: poängterar rikedom, social makt, auktoritet Konservativ: nationell säkerhet, social ordning, vördar de äldre, familjens säkerhet, reciprocitet i tjänster Harmoni: ett med naturen, skyddar miljön, det vackra i världen Egalitär: frihet, ansvar, ärlighet Intellektuell autonomi: självstyrning, kreativitet, tolerans Affektive autonomi: stimulation, hedonism, nöjen Mastery: att vara framgångsrik, ambitiös, modig