Nyckeltal Landsbygdsskola F elever

En presentation över ämnet: "Nyckeltal Landsbygdsskola F elever"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till Hummelstaskolan en summering av skolans liv mars 2012 – juni 2014

2 Nyckeltal Landsbygdsskola F-6 210 elever
140 inskrivna på fritidshemmet 30 medarbetare Stor skolgård med fotbollsplan Nära till till naturen 2 idrottshallar Närhet till Borgvallens fotbollsplan

3 Utomhuspedagogik matematik

4 Fritids – ute i naturen

5 Hitta nya vägar Värdegrundsarbete i Hummelstaskolan läsåret

6 Utgångspunkt för värdegrundsarbetet
100 procent av eleverna i Hummelstaskolan skulle uppleva att de behandlas bra av sina kamrater. Vi ville minska andelen elever som enligt elevenkäten upplevde arbetsmiljön som mycket och ganska dålig. Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö skulle öka. Förbättrat språkbruk och attityder. Hummelstaskolan - en attraktiv skola!

7 Mål Gemensam värdegrund över tid Trygghet och trivsel i skolan
Ett vänligt och tillåtande klimat En harmonisk arbets- och lärandemiljö Dialog och positiv samverkan mellan personal-elever-föräldrar kring elevers skolgång och måluppfyllelse – KASAM och ”Vi-känsla”

8 Vi startade en Värdegrundsraket i Hummelsta

9

10

11 Föreläsning av Lars Åsbrink
Om mobbning och medmänsklighet Hur rädsla ofta styr vårt beteende och har ett direkt samband med hån, trakasserier, hot, våld, främlingsfientlighet och mobbning. Till stöd i diskussion, för att ge oss verktyg att arbeta med dessa frågor, för större trygghet i skolan.

12 Plan mot diskriminering och kränkande behandling ”Hummelstastilen”
Respekt och Hänsyn Du bryr dig om barn och vuxna på skolan, och hjälper till att skapa en bra utbildningsmiljö. Trygghet Du känner dig trygg på skolan och vågar säga till en vuxen om du ser någon som utsätts för kränkande behandling. Ansvar Du tar ansvar för ditt lärande och vad du säger och gör. Vårda miljön Du uppträder på ett sådant sätt att andra känner största möjliga trygghet i din närvaro. Du är rädd om dina egna, andras och skolans saker. Du följer Allemansrätten och andra regler.

13 GEMENSKAP Musik med Rob n’ Tob

14 Skoljoggen

15 Resultat 95 procent av alla elever trivs bra i sina klasser
HT 12 trivdes 75 procent av eleverna i matsalen, HT13 var det 87 procent. Fritids har gått ifrån 86procent nöjda barn VT13 till 93 procent HT13. Av elever i åk 4-6 är 100 procent nöjda med sina klasser, med idrotten, med fritids, och tycker att de får vara med på rasterna. 98 procent trivs med personalen, 96 procent trivs i matsalen. 95 procent trivs med kamrater i andra klasser.

16 Hummelstastilen Together we can do it!

17 Skol-If Vår förening vill skapa en positiv idrottsmiljö, där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten, där våra medlemmar utvecklas till självständiga människor genom; att erbjuda en berikande fritidssysselsättning att ge möjlighet till allsidig och fritt varierad idrottsutövning att ge intresserade medlemmar (idrotts) ledarutbildning att genom föreningen ge demokratisk fostran, kunskap och självkänsla att arbeta för lika villkor för flickor och pojkar att motverka våld, mobbing, rasism och droger genom att moral, etik och fair play ingår som en del av verksamheten.

18 Klätterväggen

19 Invigningen i februari 2014 Elever på väg!

20 Mer Energi i Hummelsta (MEIH)
Syfte att via fysisk aktivitet få eleverna att prestera bättre i skolan och som följd av det få eleverna att må bättre och få en bättre social situation med mindre utanförskap. Projektet omfattar cirkaa 180 elever i årskurs 1-6. Aktivitetspass som leds av aktivitetsledare. Eleverna har idag cirka 2 timmars undervisning i idrott och hälsa varje vecka. Med den utökade aktiviteten kommer elevernas fysiska aktivitetstid att öka med 3 timmar per vecka till 5 timmar per vecka. Alltså 1timme fysisk aktivitet per dag. Sociala investeringsmedel kronor i fem år, HT 2014 till och med VT 2019 Samarbete med idrottsföreningar på lokal nivå och med andra skolor samt med Idrottshögskolor. Samarbete med forskare på KI som kommer att utför mätningar av kognitiv förmåga och om förbättring på det området går att relatera till förbättrad uthållighet hos eleverna. Vi behöver en referensskola med liknande socioekonomisk fördelning.

21 Resultat och uppföljning
Vad vi själva kan mäta (exempel) Sjukfrånvaro Skolresultat (betyg, nationella prov osv) Elevvårdande kostnader Ljudnivå t.ex. i matsalen Deltagande i aktiviteter utanför skolan Elevernas kondition/uthållighet Vad vi själva kan mäta som har effekt på elevernas skolprestation och därigenom deras sociala hälsa, effekten kan vara både direkt och långsiktig (ex kostnader för behov av extra personal minskar tillgängliga medel till undervisningen), detta är exempel, exakt uppföljningsmall är inte klar, vi söker handledning från många olika stället, men man kan enkelt säga att siffror är ofta absoluta, ex sjukdagar, det är enkelt att jämföra. Elevvårdande kostnader kan vara assistenter, behov av extrapersonal i klassrum. Detta är relativt enkla saker att mäta. 21

22 Bonus! Förbättrad fysisk status/hälsa Förbättrad koncentrationsförmåga
Ökad kognitiv förmåga Bättre skolresultat Bättre skolmiljö Bättre socialt mående Minskat utanförskap Minskad risk för övervikt Glada och motiverade elever Värdeskapande för samhället 3. Fördelar på individ-, grupp-, enhets- och samhällsnivå. Fördelar på individnivå Direkta fördelar (mätbara under projektets första år) Förbättrade resultat i skolan. Barn som är fysiskt aktiva presterar bättre i alla skolämnen, de har också en bättre koncentrationsförmåga. Fysiskt aktiva barn har bättre nattsömn. En lugnare och mer harmonisk skolmiljö eftersom barnen över tid lär sig kanalisera sin energi till tillfället för den dagliga fysiska aktiviteten. Fysiskt aktiva elever får ett starkare immunförsvar, detta leder till minskad sjukfrånvaro för eleven, vilket innebär att eleven missar mindre av den ordinarie undervisningen. Med färre elever som måste jobba ikapp kan lärarna kan ägna sig åt framskridande undervisning istället för att lägga tid på missade kunskapsluckor. Ökat intresse för fysisk aktivitet på egen hand. Ett ökat välmående hos eleverna bidrar också till att familjesituationen förbättras, vilket i sin tur leder till att föräldrarna kan lägga mer tid på att hjälpa sina barn att utvecklas istället för att tvingas lägga kraft och energi på att göra deras sociala situation acceptabel. Långsiktiga fördelar (effekter som kan mätas först efter ett antal år) Eleverna stärkt motoriskt och detta gör dem säkrare på sig själva och sin förmåga att delta, detta är viktigt eftersom ett stort hinder för många barn idag att delta i frivilligidrotten (idrott som inte bedrivs i skolan) är att de är rädda för att misslyckas. Ökad motorisk färdighet ökar sannolikheten att eleverna efter sin skolgång skall vilja delta i någon form av aktivitet. Detta medför en förbättrad folkhälsa med minskade kostnader för samhället pga. livsstilsjukdomar. Med en god fysik minskar risken för tidig sjukskrivning pga. både psykisk och fysisk ohälsa. Man vet idag att sjukskrivna individer har ett socialt ”sämre” liv Större sannolikhet att elever som så önskar går vidare till högre studier tack vare ökade meritvärden. Fördelar på enhetsnivå/gruppnivå Minskade kostnader för elever som inte når målen. Mindre behov av elevstödjande insatser. Minskad kostnader för skadegörelse på enheten och i samhället. Förbättrade resultat och elever som mår bättre leder till att skolan blir attraktivare enbart genom mätbara värden (meritpoäng, ohälsotal) men också genom att elever och föräldrar skulle föra vidare den förbättrade sociala situationen till andra vilket skulle öka konkurrenskraften gentemot friskolealternativen i kommunen. En förbättring av enhetens resultat både prestationsmässigt och ekonomiskt skulle stärka enheten och möjliggöra satsningar på ytterligare förbättringar istället för insatser för att nå upp till acceptabel lägstanivå. Fördelar i ett större samhällsperspektiv Minskade kostnader för föräldrar som behöver ta VAB. Minskade kostnader pga. livsstilssjukdomar, detta innebär också fler arbetade timmar vilket är önskvärt ur skattesynpunkt. Om de elever som går ur skolan har fler förmågor, mer kunskap och har fler verktyg att använda sig av, ökar samhällsnyttan. Detta medför att områdets, regionens och i det långa loppet samhällets förmåga och konkurrenskraft ökar. mindre risk för slitskador på rörelseorganen senare i livet 22

23 Kompetensutveckling för personalen
Värdegrundsutbildning Matematiklyftet Entreprenöriellt lärande för all personal Utbildningar om funktionshinder Lärarlyftet Räddningstjänstens utbildningar

24 Entreprenöriellt lärande - EPL

25 Utbildning för hela personalen under 2013-2014
Vår ambition är att det entreprenöriella förhållningssättet ska genomsyra arbetet både i skolan och på fritidshemmet. All personal ska vara involverad i detta arbete. Vi har lärt oss hur man kan organisera skolarbetet för att stimulera elevernas entreprenöriella egenskaper och förmågor och samtidigt stärka deras självtillit och självförtroende Vi har arbetat med förmågorna samarbete, reflektion, självförtroende och självtillit. Vi har också arbetat med formativ bedömning utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Exempel: Att med elevernas hjälp få igång rastboden är ett bra entreprenörskap i skolan. Klass 4-5A har arbetat med detta!

26 Kommunikation Info-TV i entrén Utnyttja alla lokaliteter Storsamlingar
Veckobrev från alla lärare varje vecka Månadsbrev och veckoscheman från fritidshemmet Månatliga föräldraråd första läsåret för att etablera god kontakt Stormöte med föräldrar och föräldramöten i början av varje hösttermin Successivt uppdaterad hemsida

27 Övrigt Handledning av specialpedagog, skolpsykolog till skolans personal Elevhälsans arbete – förebyggande o stöd Organisation för det särskilda stödet Fungerande pedagogisk ledningsgrupp Praktiskt-estetiska ämnen har utvecklats Tre förstelärare har utsetts att arbeta med skolutveckling Digitala hjälpmedel, till exempel smartboards, kameror, bärbara datorer, Ipads Förbättringar i fastigheten och uppfräschning av lokaler över tid Samarbete med lokala aktörer

28 Framgångsfaktorer Öppenhet och transparens Stor frihet inom ramen
Tillåtande klimat – tolerans och förtroende Intensivt värdegrundsarbete med de vuxna En sammansvetsad personalgrupp Vi gör saker utanför arbetstid tillsammans, t.ex. Midsommarlunken Tydligt ledarskap Positivt förhållningssätt och konstruktiv feedback Ansiktet utåt Kommunikation utåt och inåt Genomförande av utlovade åtgärder Engagemang – ”det lilla extra” Handlingskraft och mod Dialog och samarbete med föräldrar

29 Utmaningar framåt Mer Energi i Hummelsta - MEIH
Med stöd av förstelärare arbeta för att utveckla det kollegiala lärandet och pedagogernas skicklighet i undervisning och bedömning Höja skolresultaten Fortsatt matematiklyft Fortsatt EPL-arbete Fortsatt värdegrundsarbete 50-årsjubileum! Hålla styr på ekonomin – gasa och bromsa samtidigt

30 önskar Eva Wikberg med personal
Glad Sommar! önskar Eva Wikberg med personal