Lisa Stolpe Barn Några Lagar Lite mer om anmälningsplikten

En presentation över ämnet: "Lisa Stolpe Barn Några Lagar Lite mer om anmälningsplikten"— Presentationens avskrift:

1 Lisa Stolpe 2011-05-19 Barn Några Lagar Lite mer om anmälningsplikten
Barnperspektivet inom Nu-sjukvården Hur lång har vi kommit SKL psynk Några goda exempel

2 Barnperspektiv?

3 Barnrättspespektiv I FN.s konvention om barnens rättigheter artikel 19 stycke 1 sägs ”Konventionsstaterna skall vidtaga alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av psykiskt eller fysiskt våld, skada eller övergrepp eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård.”

4 I Föräldrabalken kap 6 1§ står det att
”Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.”

5 I Socialtjänstlagen 14 kap 1§ står
Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.

6 I Hälso- och sjukvårdslagen §2g (Lag 2009:979, trädde i kraft 2010-01-01)
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller, Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 är ett halvt liv för ett barn
Ett halvår för en vuxen är ett halvt liv för ett barn

21 Barnperspektivet inom psykiatrin Nu-sjukvården
Handlingsprogram Barnombud Utbildningar Träffar Samverkan Nätverk i regionen

22 Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin
Under år 2005 tog Västra Götalandsregionen beslut om att lokala styrdokument t ex vårdprogram och individuella vårdplaneringar skall inkludera barnperspektivet. Inom Psykiatriska kliniken NU-sjukvården har vi nu utarbetat rutiner som innebär att vi skall ”se” barnen till våra patienter. Detta innebär att vi skall förmedla kunskap, trygghet och ge förutsättningar för föräldrar och barn att få en större förståelse för sjukdomen. Vi skall även informera om vart de kan vända sig med frågor, tankar och för att få ytterligare hjälp för att kunna bli en tryggare familj.   Lars Helldin Områdeschef

23 FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Sverige ratificerade konventionen 1990 som ett av de första länderna. Artikel 3 i konventionen anger att det är barnets bästa som ska komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

24 Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att barnkonventionens principer införlivas i den nationella lagstiftningen. För att förverkliga barnkonventionen i Sverige och som grund för insatser inom barnrättspolitiken finns en nationell strategi som antogs av en enig riksdag Målsättningen med strategin är att barnkonventionens intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn. I Sverige ansvarar kommuner och landsting för de flesta samhällsfrågor som direkt rör barn och ungdomar. Det är därför viktigt att beslut och verksamheter inom landsting och regioner utgår från FN:s barnkonvention. Arbetet på regional och lokal nivå är det som ytterst avgör hur väl Sverige lever upp till barnkonventionens principer och krav.

25 Under 2005 tog Västra Götalandsregionen beslut om att lokala styrdokument t ex vårdprogram och individuella vårdplaneringar skall inkludera barnperspektivet. Dessa dokument bör belysa hur barnperspektivet skall tillämpas vid inskrivning och utskrivning i sluten sjukvård, under sjukhusvistelse och i kontakter med öppenvården.

26 När någon i familjen blir psykiskt sjuk påverkar det hela familjen, inte minst barnen. Det är viktigt att dessa barns situation uppmärksammas tidigt, vilket skulle kunna minska riskerna för psykisk ohälsa senare i livet. Vuxenpsykiatrin har en central ställning när det gäller att synliggöra dessa barn och att sätta igång processer i de professionella nätverken, för att ge barnen ett adekvat stöd. Vuxenpsykiatrin måste betrakta barn som närstående och ta konsekvenserna av detta.

27 Vuxenpsykiatrin bör ge barnen information om vad förälderns sjukdom innebär, vilka konsekvenser den kan föra med sig och hur man kan få hjälp i olika situationer. Med utgångspunkt i det arbete som bedrivits i samarbete mellan BUP, Trollhättans kommun och vuxenpsykiatri har en vidareutveckling skett där ett gemensamt arbetssätt införs inom hela Område psykiatri i NU-sjukvården.

28 Rutin för bemötande av barn vars föräldrar inkommer till sjukhus i en akut situation.
1. Ta reda på om patienten är förälder och var barnen finns i nuläget (fråga 1 – 7 barnformuläret). 2. Kan vi inte bedöma att barnet är i trygghet, tag kontakt med socialtjänsten/socialjouren i den aktuella kommunen. 3. Fråga föräldrarna hur de bedömer barnets behov av stöd 4.  Informera om att BUP hjälper till med bedömning av vad barnet kan behöva. 5. Erbjud hjälp till BUP-kontakt, om föräldrarna önskar BUP-kontakt, faxa barnets namn och ev. personnummer samt föräldrars/vårdnadshavares namn och telefonnummer till aktuell BUP-mottagning. Skriv att föräldern är akut inlagd i psykiatrisk slutenvård.

29 Rutin för bemötande av barn vars föräldrar vårdas i slutenvård.
1.   Vid ankomst till mottagningen/avdelningen tag reda på om patienten är förälder (använd Barnformuläret). Den som är i tjänst och tar emot patienten fyller i formuläret 2. Kan vi inte bedöma att barnet är i trygghet tag kontakt med socialtjänsten/socialjouren i den aktuella kommunen. 3. Kontaktpersonen fyller i frågorna 8-11 i barnformuläret under första samtalet efter/vid inläggning. 4. Vid rondgenomgången rapporteras den information som kommit. Där beslutas om hur vi går vidare. 5. Barn vars förälder eller annan vårdnadshavare är inlagd skall erbjudas att få komma på samtal och där ges utrymme att ställa frågor och uttrycka sina åsikter. I samtal med patienten ska barnet och dess situation belysas. För patienter och deras närstående bör det finnas skriftlig information om hur barnperspektivet integreras i patientarbetet tillsammans med erbjudande om hjälp. Dokumentera beslut från föräldern.

30 Handlingsplan för bemötande av barn vars föräldrar vårdas inom vuxenpsykiatrisk öppenvård
1.      Vid första besöket ta reda på om patienten är förälder (använd Barnformuläret). Tag upp på team/behandlingskonferensen hur man går vidare. Där beslutas vilka insatser som ska erbjudas, vem eller vilka som ska ge familjen information och stödsamtal. 2.  Fråga föräldern hur barnet mår och om föräldern bedömer att barnet har behov av ytterligare stöd.   Vid behov - Erbjud hjälp till BUP-kontakt eller information om hur föräldern själv kontaktar för hjälp med bedömning av barnets mående. 4. Vid akuta lägen måste snabba beslut om stöd fattas. Kontakt med familjen etableras snarast möjligt. Konsultera barnombudet. .

31 1.      Barn vars förälder eller annan vårdnadshavare har kontakt inom psykiatrisk öppenvård skall erbjudas att få komma på samtal och där ges utrymme att ställa frågor och uttrycka sina åsikter. I samtal med patienten ska barnet och dess situation belysas. För patienter och deras närstående bör det finnas skriftlig information om hur barnperspektivet integreras i patientarbetet tillsammans med erbjudande om hjälp. Dokumentera beslut från föräldern 2. De personer som träffat familjen för informationssamtal/stöd återkopplar till T team/behandlingskonferensen där man beslutar om ytterligare insatser bör göras. Det kan vara länkning eller anmälan till socialtjänsten, BUP eller barngruppsverksamhet. En Trygghetsplan för barnen med telefonnummer vart man kan vända sig med frågor eller kontakt i akuta situationer ska upprättas. 3. På varje enhet ska finnas en aktuell förteckning till berörda vård och omsorgsenheter, så att man snabbt kan nå dessa om barnen/familjen är i behov av ytterligare insatser.

32 BARNFORMULÄR PATIENT ID BARNFORMULÄR PATIENT ID
  BARNFORMULÄR PATIENT ID 1. Ifyllt av…………………………………………..Datum……………………… 2. Gift…….. Sambo…….. Ensamstående…….. Särbo…….. Annat…….. 3. Har barn? Ja…… Nej…… Väntar barn,när?……………….. 4. Har partner barn? Ja……… Nej………. 5. Barn: Namn och ålder…………………………………………………………. .………………………………………………………………… 6. Hur ser din familjesituation ut? Var och med vem bor barnen? .……………………………………………………………………………… 7.Vem ansvarar för barnen när du är här? (Avser slutenvården och särskilt boende.) ………………………………………………………………………………… 8. Person att kontakta vid akut situation ………………………………………………………………………………... 9. Namn och telefonnummer till annan förälder/vårdnadshavare? ……………………………………………………………….……………….. 10. Namn och telefonnummer till barn i eget boende: ……………………………………………………………………………….. 11. Finns det någon annan person som är viktig för barnet? 12. Är barnet/något av barnen i kontakt med socialtjänsten/Bup .………………………………………………………………………………. 13. Hur vill du att barnen träffar dig när du är här?(Avser slutenvård och särskilt boende.) 14. Informationssamtal med barnet: Tidpunkt. Tillsammans med:…………………………………………………………….. 15. Uppföljning ………………………………………………………………………………. BARNFORMULÄR PATIENT ID

33 Barnombud På varje avdelning och öppenvårdsmottagning finns idag minst ett barnombud i de flesta fall flera. Kunskapsbärare Påminnare

34 Utbildningar Föreläsning med Annemi Skerving
Beardsless: Öppenvården två utbildade som är igång dessa kommer sedan att utbilda flera Att föra barnen på tal: öppen- och slutenvård ca tio gått utbildningen, fler utbildningstillfällen planeras

35 Beardsless Familjeintervention – en preventiv metod
Syfte att minska barnens risk att insjukna själva genom att stärka skyddande faktorer Kortsiktiga vinster- barnen som anhörig blir hörda, kan lindra barnens oro, föräldrarnas oro minska Sex samtal i olika konstellationer, med 1-2 veckors mellanrum

36 Beardsless Inte familjeterapi, inte behandling för föräldern
Manualbaserad – strukturerad men flexibel Allas röst ska bli hörd Öka ömsesidig förståelse Lösningsfokuserat arbetssätt Utb. Sex dagar teori + praktiskt arbete under handledning

37 Beardsless Ej vid akuta kriser Pågående missbruk eller familjevåld
Föräldern måste vara i en situation, där hon/han kan tänka utifrån barnets perspektiv och orkar fokusera på barnet och föräldraskapet

38 Samtal 1 träffar båda föräldrarna eller en ensamstående. Går igenom den sjuka förälderns historia vad sjukdomen inneburit för familjen. Föräldrarnas oro för barnen tas upp, föräldrarna formulerar målsättningen för interventionen Vid behov info om sjukdomen, symptom, behandling. Stress-sårbarhetsmodell i syfte att minska skuld och skam

39 Samtal 2 Enbart föräldrarna även denna gång men nu med fokus på den andra förälderns historia med sjukdom i familjen. Varje barns situation gås igenom var för sig: styrkor, problem, oro, skolan, kompisar m.m Får föräldrarnas tillåtelse att intervjua barnen och ber föräldrarna förbereda barnen. Föräldrarna kan även skicka med frågor de vill att intervjuarna tar upp med barnen.

40 Samtal 3 Varje barn intervjuas individuellt oftast i hemmet
Barnets förståelse om förälderns sjukdom tas upp. Barnets oro och föräldrarnas frågor tas upp Man frågar om barnet har frågor till föräldern/föräldrarna och vad barnet vill ta upp i familjesamtalet. Noga att man inte tar en expertroll som förklarar förälderns sjukdom det ska sparas till föräldern. Intervjuaren är en budbärare, brobyggare, förmedlare. Har barnet akuta frågor eller uppvisar suicidala tankar måste naturligtvis akuta åtgärder vidtagas.

41 Samtal 4 Ett planeringssamtal med föräldrarna.
De får feedback på vad barnen sagt, intryck man fått av barnet e.t.c. Planerar familjesamtalet utifrån det föräldrarna vill, vad barnen sagt och deras frågor. Så detaljerad planering som möjligt med utgångspunkt att det är föräldern/föräldrarna själva som berättar med egna ord om sjukdomen Intervjuaren kan rekommendera att det alltid är bra att berätta för barnet att förälderns sjukdom inte är barnets ansvar eller fel, att föräldern går på behandling, att det ka nvara bra arr beröra självmordsproblematik om barnet är medveten om sådan. Har det väckt oro för något av barnen erbjuder man föräldrarna hjälp att komma vidare i kontakter tex med BUP eller Soc. Vid akut situation som om tex familjevåld har framkommit gäller anmälningsplikt till soc.

42 Samtal 5 Alla familjemedlemmar är med oftast hemma hos familjen.
Tar upp planerade teman, föräldrarna uppmanas berätta själva. Behandlaren i bakgrunden. Hjälper till ställer frågor berättar om sjukdomen på allmänna plan. En början till dialog inom familjen

43 Samtal 6 Ett uppföljande samtal efter ca en månad
Oftast enbart föräldern/föräldrarna men även barnen kan vara med. Uppföljning efter ett halvår rekommenderas också

44 Att föra barnen på tal Syftet är; att stärka föräldraskapet och stödja barnens utveckling. att hjälpa föräldrarna se barnens styrkor men också ev. sårbarheter.

45 En manualbaserad metod
Genom att använda sig av en loggbok går man tillsammans med föräldern/föräldrarna igenom barnens situation på ett strukturerat sätt vid två tillfällen. Med hjälp av loggboken kan man redan under graviditeten börja samtala om det kommande föräldraskapet Tillsammans med föräldern/föräldrarna kartlägger man också barnens livssituation utifrån olika åldersperioder.

46 Samtalen Om hur de kan stärka barnen och stödja barnens svaga punkter
Om hur förälderns psykiska ohälsa kan påverka barnet. Hur föräldern/föräldrarna kan öppna upp samtal om sin psykiska ohälsa med barnen.

47 Kan användas vid Psykisk ohälsa Somatisk sjukdom

48 Av vem Behandlarens grundutbildning eller yrke kan variera
Används även inom socialtjänsten och skolhälsovården.

49 Träffar Barnombuden träffas två gånger om året. Utbyter erfarenheter
Nyheter Info om utb. eller föreläsningar som någon varit på. Praktiska saker som tex. hur lägga barnformuläret i Melior. Hur långt har vi kommit/Hur går vi vidare

50 Samverkan Försöker hitta fler vägar till nära samverkan med våra 14 kommuner. RPV fler Handlingsprogrammet utvecklades tillsammans med Trollhättan. Har varit på träffar i Uddevalla Övm-kommunerna Musslan/Kaktusen/Linus o Lotta m.m Närverksgrupp i regionen kring frågan

51 Sveriges kommuner och landsting(SKL)
Psynk : ett synkroniseringsarbete inom SKL-modellområdesprojekt- ekonomisk förstärkning i 14 områden runt om i landet mellan syftar till att synkronisera alla insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa.

52 Barn och Unga Ibland känns livet jobbigt – så är det för alla - en del dagar är man ledsen, trött, har ont i magen eller känner sig fel och konstig. Ofta går det över av sig själv, kanske behöver man äta eller sova, men ibland finns känslan kvar länge. Då kan det hjälpa att prata med någon. Utvecklingsarbetet ”Psykisk hälsa, barn och unga” ska göra så att barn och unga mår bättre – och så att de som ändå mår dåligt snabbt ska få rätt hjälp.

53 Några goda exempel Barnskyddsteamet MIO
Regionalt vårdprogram: Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Stockholms Läns landsting. Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar att fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg Samverkande socialsekreterare Vänersborg SVÅRT ATT SE – ANSVAR ATT HANDLA barn som far illa eller riskerar att fara illa Landstinget Sörmlands kunskapsunderlag för hantering av anmälningsplikten SoL kap 14.

54 Barnskyddsteamet MIO En tvärprofessionell grupp som i sin profession möter barn som far illa i någon form samt deras anhöriga Målet är att ensamma eller med samverkanspartners skapa en kunskapskälla kring hur din profession kan upptäcka ett barn som far illa i ett tidigt skede Öka omgivningens kunskaper för att enklare förebygga misshandel och underlätta för personalen att tidigare våga anmäla

55 Tandvården Gävleborg

56 Ersättning för besök- ej besök ej pengar
Alla barn finns i ett speciellt barntandvårdssystem hos beställaren Alla barn har en ansvarig tandläkare och skall kallas regelbundet

57 Varför stoppad Felaktig rapportering ? Tandläkare inte kallat ?
Barnet kom inte ?

58

59

60

61 Samverkande socialsekreterare Vänersborg

62

63

64

65