ADAD kopplat till riskfaktorer för kriminalitet

En presentation över ämnet: "ADAD kopplat till riskfaktorer för kriminalitet"— Presentationens avskrift:

1 ADAD kopplat till riskfaktorer för kriminalitet
Therese Åström, Socionom, doktorand, FORUM/Karolinska Institutet - utbildare i SAVRY Jenny Jakobsson, Socionom, projektledare, FORUM/Karolinska Institutet - utbildare i ADAD

2 ADAD är en strukturerad metod att samla in information
en del av en utredning indikerar behandlings- och utredningsbehov indikerar den unges motivation till förändring

3 ADAD är Inte tillräckligt vid en utredning – fler frågor och fler källor behövs Inte tillräckligt specifik som underlag för behandlingsplanering Inte ett diagnostiskt bedömningsinstrument som ger diagnos/prognos Inte ett beslutsstöd för att bedöma risker för framtida allvarlig kriminalitet

4 Kritiska frågor Kritiska frågor är inte detsamma som riskfaktorer
Det är frågor från original ADAD som man för drygt 20 år sedan såg som extra betydelsefulla för utfall

5 Vad är riskfaktorer? Faktorer som ökar risken för problem hos individer Riskfaktorer finns på individnivå, familjenivå, skolan/kamratkrets och på närmiljö/samhällsnivå Faktorerna samspelar och varierar Antalet faktorer snarare än enskilda bidrar till ökad risk Samma kombination av faktorer kan ge ökad risk för olika problem – för en individ kan tex. skolmisslyckanden, missbrukande förälder och koncentrationsproblem leda till depression, för en annan alkoholproblem

6 Vad är skyddsfaktorer? Faktorer som skyddar individen -minskar sannolikheten för ett beteende eller utfall Finns på individnivå, familjenivå, skola/kamratkrets och närmiljö/samhällsnivå Viktigaste skyddsmiljöerna: föräldrar och familj, skola samt fritidsverksamheter Skyddar samtidigt mot olika former av problem, tex. god mental förmåga och starka band till goda förebilder – skyddar mot psykosocial problematik och fysisk ohälsa

7 Statiska och dynamiska risk- och skyddsfaktorer
Statiska faktorer, tex. tidig debut av aggressivt beteende – låter sig inte påverkas Dynamiska faktorer, tex. kriminella kamrater – kan påverkas och bör därför fokuseras i behandling

8 Dagens perspektiv Risk och skyddsfaktorer på samhälls-, grupp-, familje- och individnivå samverkar komplext Många risk och skyddsfaktorer är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa Sannolikt är ingen enskild faktor vare sig nödvändig eller tillräcklig för olyckliga utfall

9 Exempel på stöd vid utredningar
Dokumentationsystem Screening Diagnostik Beslutsstöd BBIC ERASOR YSR ESTER EARL Signs of Safety SAVRY ADAD YLS/CMI SDQ Becks ungdomsskalor FCS HOME CTS Jag tycker jag är AUDIT/DUDIT

10 Hur kan man genom ADAD intervjun få en bild av riskfaktorer för kriminalitetsutveckling?
Vi går igenom ADADs livsområden och lyfter frågor med relevans för risk- och skyddsfaktorer.

11 Bakgrundsfrågor Avbrott i relationen till vårdnadshavare i åldern 0-12 år (B12, B15, B16, B19, B20) Behandlingssammanbrott, misslyckats med att fullfölja behandling (B46, B47,B49, B50, B51, B52, B53) Koncentrations- och uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet, ADHD (B55, B56)

12 Bristande skolprestationer
Skola Bristande skolprestationer Hoppat av grundskolan (E1a, E1d) Gått om en årskurs (E4) Betyg under medel ( E1d, E7) Stöd/specialundervisning (E9n, E10) Tillhöra särskola (E11)

13 Forts. skola Svårigheter/misslyckanden i skolan (E9a, E9d)
Skolk (E9b, E14) Tillfällig avstängning (E5) Svagt intresse/motivation för skolarbetet under senare tid (E9e, E12, E14, E15)

14 Fritid och vänner Antisociala kamrater (G1b, G1c, S1 – endast problematiskt drickande, G3a, G3b, G6, G12) Frånvaro av strukturerad fritid (G4g, G4i) Avvisad av kamrater, mobbad / utesluten ur gemenskapen (E9o)

15 Familj Missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet hos föräldrar (H1a, H1b, H1c, H1e) Kriminalitet hos syskon (H1e) Bevittnat våld - mellan föräldrafigurer, förälder mot annat barn eller grovt våld mellan syskon (S2, S3, H19b) Inkonsekvent, överdrivet sträng eller tillåtande uppfostran (H16k, H15l, H15m) Utkastad hemifrån (B45)

16 Familj Utsatt för fysiska övergrepp och/eller försummelse av vårdnadshavare upp till 12 års ålder (H17, H18) Utsatt för sexuella övergrepp av förälder eller annan person minst fem år äldre än barnet (H19, H19a) Bristande socialt stöd från föräldrar/annan prosocial vuxen (H12, H13, H15a)

17 Familj Låg grad av föräldraengagemang och föräldratillsyn (H16c, G3e)
Dålig kommunikation mellan förälder-ungdom ( H10, H11, H14, H15, H16f)

18 Bristande förmåga att hantera vrede (i2m, i2s, i2u, i2ae, i2ag, i3d)
Psykisk hälsa Bristande förmåga att hantera vrede (i2m, i2s, i2u, i2ae, i2ag, i3d) Koncentrationsproblem (i7d, i3c) Självdestruktivitet/suicidförsök (i2t, i3f, i3k)

19 Kriminalitet Tidigare våldsbenägenhet (J9d, J9 k, J9l, J9m, J9o, J9r, J9q) Tidigare icke-våldsbenägenhet (J9a, J9b, J9c, J9e, J9f, S12, J9h, J9i, J9j, J9p) Debutålder, innan 12 år är tidig debut (se debutålder för resp. brott, J10) Bristande förståelse / insikt om att vara i riskzon (J14, J15) Aktuell kriminalitet (J12)

20 Kriminalitet, viktigt att se till
Antal brott Brottstyp Tidsaspekt

21 Missbruk Bruk av droger i aktuell tid (K1a-K1p)
Konsekvenser av alkohol/narkotika (K16, K19) Kamrater som använder narkotika ( K18b, K18c)

22 Riskfaktorer som saknas i ADAD
Impulsivitet Risktagande/spänningssökande Uppmärksamhetsstörning / hyperaktivitet (jmf B55, B56) Koncentrationsproblem / rastlöshet Tidig debut av aggressivt beteende, före 14 års ålder (jmf debutålder vid våldsbrott J9)

23 forts riskfaktorer som saknas i ADAD.
Negativ attityd Bristande empati / skuldkänslor Stress och bristande stresshantering Desorganiserad närmiljö/grannskap Bristande behandlingsföljsamhet ?

24 Kriminalitet/missbruk, saknas i ADAD
Påverkad vid brottstillfället Sociala konsekvenser, tex. hamnat i konflikter med partner eller kompisar vid rus eller ang. missbruk, missat möten etc. pga. missbruk Missbruksdiagnos

25 Saknas skyddsfaktorer i ADAD - Jmf SAVRY faktorer
Stark anknytning och band till andra Starkt skolengagemang Motståndskraftig personlighet Starkt stöd från andra (icke-kriminella personer) Prosocialt engagemang Positiv attityd till behandling och auktoritet

26 ADAD bygger på information från den unge
Målgruppen för ADAD är unga med social problematik ADAD vilar på ASI som är över 30 år gammalt. Det saknas en modern syn på riskfaktorer, skyddsfaktorer saknas helt ADAD fokuserar problem hos den unge, ej psykosocial funktion (förmåga att hantera och förstå) ADAD bygger på information från den unge Målgruppen för SAVRY är unga med risk att agera ut i våldsamt eller annat allvarligt kriminellt beteende SAVRY är grundad i modern litteratur om risk/skyddsfaktorer för antisocialitet hos unga I SAVRY utreds behov av insatser kopplat till funktionsnivå I SAVRY vägs information från flera olika källor samman (ungdom, professionella, familj)

27 Intervjuarskattningen i ADAD är en summering av den unges svar
Intervjuarskattningen i ADAD är en summering av den unges svar. Skattningen är inte en oberoende värdering. Studier visar på god interbedömarreliabilitet ADAD fångar in den unges motivation till förändring inom varje livsområde ADAD datastöd möjliggör beskrivning av klientgrupper I SAVRY görs en värdering av risk utifrån tregradig skala låg-med-hög för varje faktor. Man tar ställning till risknivå för återfall i allvarlig kriminalitet SAVRY gör en sammanlagd bedömning om den unges motivation för att ta emot behandling SAVRY saknar datastöd

28 Diskussion

29 Forskningsstudie pågår om socialtjänstens användning av ADAD, SAVRY och ”riktlinjer” i utredningar av unga som begår brott. Vad fokuseras i utredningen och vilka insatser föreslås? Resultat från studien kommer att presenteras tidigast våren 2011.

30 Kontakta oss gärna vid frågor jenny.c.jakobsson@sll.se
Tack för oss! Kontakta oss gärna vid frågor