Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

En presentation över ämnet: "Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting"— Presentationens avskrift:

1 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting
Kommunförbundet Norrbotten 25 april 2013

2 Lite om… SKL Några aktuella frågor Kundnöjdhet Öppna Jämförelser
Den kommunala ekonomin Välfärdens långsiktiga finansiering Prioriterade frågor Sveriges Viktigaste Jobb

3 SKL och dess medlemmar Arbetsgivar-organisation Intressebevak-ning, service-rådgivning, verksamhets-utveckling Samtliga 290 kommuner Samtliga 20 landsting Inkl. regionerna Gotland, Halland, Skåne, Västra Götaland Medlemskapet är frivilligt!

4 Några övriga nyckeltal
Cirka 250 förtroendevalda samt 451 kongressombud Cirka 370 personer i kansliet samt cirka 80 externfinansierade

5

6

7

8

9

10 Några aktuella frågor

11

12 Upphandlingsutredningens förslag
Höjda direktupphandlingsgränser: för varor och tjänster och kronor för byggentreprenader Koncentration av överprövningsmålen till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt Möjlighet att ha ramavtal där avropen får ske utifrån fysiska personers behov i stället för rangordning Upphandlingens strategiska betydelse betonas och det föreslås ökade resurser till utbildning och forskning. Nationell handlingsplan för upphandling bör antas. Miljö, sociala krav och innovationsupphandling ska underlättas genom vägledningar, goda exempel m.m. Vi är förstås positivt inställda till dessa förslag. Vad som är intressant är att även Konkurrensverket är för dessa förslag. Det är bara näringslivsorganisationerna som är emot höjda direktupphandlingsgränser. Det enda vi går emot är att Miljöstyrningsrådet föreslås gå upp i det statliga upphandlingsstödet. Jag har skrivit ett särskilt yttrande om det, Intressant är dock att upphandlingscheferna i kommuner och landsting gärna vill att MSR ska gå samman med upphandlingsstödet, de tycker att det vore praktiskt att ha allt på ett ställe.

13 Vad tycker medborgarna om kommunala servicen?

14 Kundnöjdhet: Kommunal samhällsservice 2012
(Källa: SKI)

15 Kundnöjdhet: Hur klarar sig staten?
(Källa: SKI) Kundnöjdhet: Hur klarar sig staten? Landstings-snitt sjv. Kommun- snitt

16 Öppna Jämförelser

17 Öppna Jämförelser, steg 1 - fakta

18 Sammanvägt resultat i grundskolan (ÖJ 2013)
Kommun Rank 1-290 Avikel-se std-kostn % Arjeplog 18 13 Arvidsjaur 71 12 Boden 95 1 Gällivare 44 11 Haparanda 163 9 Jokkmokk 172 6 Kalix 203 Kiruna 105 10 Luleå 70 4 Pajala 27 14 Piteå 21 5 Älvsbyn 33 Överkalix 7 Övertorneå 238 Sammanvägt resultat i grundskolan (ÖJ 2013)

19 Äldres bedöm-ning omsorgen i sin helhet, nöjd-het (ÖJ 2012)
Kommun Hem-tjänst, andel % Särskilt boende, andel % Avvikel-se std-kostn. % Arjeplog 97 - 5,5 Arvidsjaur 93 57 11,6 Boden 91 71 9,7 Gällivare 78 76 33,4 Haparanda 11,5 Jokkmokk 90 3,1 Kalix 89 81 5,0 Kiruna 92 70 65,5 Luleå 85 20,3 Pajala 83 8,3 Piteå 72 10,4 Älvsbyn 94 82 16,0 Överkalix 86 12,0 Övertorneå 61 9,6 Riket 88 80 Äldres bedöm-ning omsorgen i sin helhet, nöjd-het (ÖJ 2012)

20 Trygghet – sammanvägt värde (ÖJ 2012)
Kommun Trygghet Rank Arjeplog 207 Arvidsjaur 182 Boden 271 Gällivare 254 Haparanda 202 Jokkmokk 147 Kalix 201 Kiruna 80 Luleå 220 Pajala 28 Piteå 114 Älvsbyn 184 Överkalix 223 Övertorneå 73 Trygghet – sammanvägt värde (ÖJ 2012)

21 Den kommunala ekonomin

22 Rekordhögt resultat i kommunerna Främst p. g. a
Rekordhögt resultat i kommunerna Främst p.g.a. AFA återbetalning 8 mdkr Miljarder kronor och procent av skatter och bidrag

23 19 kommuner med underskott år 2012 Antal

24 Höga resultat i landstingen Främst p.g.a. återbetalning AFA 3 mdkr

25 Tre landsting med underskott år 2012

26 Skatteunderlag och arbetade timmar Procentuell förändring
Källa: SCB och Sveriges kommuner och Landsting.

27 Senaste prognosen på resultat för kommunsektorn 2013
Kommunerna Dec 12: +4,8 mdr kr Feb 13: +8,2 mdr kr Dec 12: +3,1 mdr kr Feb 13: +3,0 mdr kr Landstingen Jämfört med vår prognos från december förbättras förutsättningarna något i och med den nya skatteunderlagsprognosen . Både kommuner och landsting förväntas nu få större skatteintäkter. Därtill bidrar lägre prisökningar (ger lägre nettokostnader) och större fastighetsavgifter till att kommunernas sammanlagda resultat beräknas hamna på drygt 8 miljarder kronor i år. Landstingens budgetar för 2013 indikerar å andra sidan en något snabbare ökning av nettokostnaderna än vad vi tidigare räknat med, vilket motverkar de högre skatteintäkterna. Sammantaget är vår nya bedömning av landstingens resultat i år 3 miljarder kronor. För 2014 gör vi ingen egentlig prognos. I stället gör vi en kalkyl där vi utgår från skatteunderlagsprognosen, att verksamhetsvolymen följer demografin och historisk trend och att statsbidragen ökar med 2 procent realt (också förankrat i historiken). Med dessa förutsättningar blir kommunernas resultat 4,1 miljarder kronor (0,9 procent av skatter och generella statsbidrag) och landstingens 1,6 miljarder kronor (0,6 procent). Särskilt stor osäkerhet råder om storleken på statsbidragen ett valår. Vårt beräkningsantagande ska snarast ses som en långsiktigt trovärdig nivå. Utan uppräkning av statsbidrag (och utan höjning av landstingsskatten) försämras både kommunernas och landstingens respektive resultat med drygt 2 miljarder kronor.

28 Välfärdens långsiktiga finansiering

29 Om 25 år? SKL:s programberedning om välfärds-finansieringen. Demografi.
Tusental inv. 20–64 år samt försörjarkvoten (%) Antalet åringar ökar med Antalet 65+ ökar med Antalet 85+ ökar med Antalet 85+

30 Om 25 år? SKL:s programberedning om välfärds-finansieringen. Kalkyler.
Demografialternativet: Kostnadsökning 20 % (+1,40 kr, 22 mdr kr) Plus 1-alternativet: Kostnadsökning 50 % (+13 kr, 200 mdr kr) (Fasta priser)

31 SKL:s prioriterade frågor 2013

32 SKL – Årets prioriteringar 2013
Framgångsrik skola (femte året) Bättre stöd till utsatta barn och unga (fjärde året) Unga till arbete (andra året) Bättre liv för sjuka äldre (fjärde året) Jämlik och hälsofrämjande vård (fjärde året) Kultur och fritid tillgänglig för alla (ny) Brukare och patienter som aktiva medskapare (ny) Digitala välfärdstjänster för alla (fjärde året) Kvalitetssäkrad välfärd (tredje året) Sveriges Viktigaste Jobb (andra året) Infrastruktur för hållbar tillväxt och konkurrenskraft (femte året) Klimatsmart planering (femte året) Stärkt lokal och regional tillväxt (ny)

33 Framgångsrik skola Verka för att alla elever ska uppnå skolans kunskapsmål Verka för ökad möjlighet till kompe- tensutveckling hos lärare Stödja utveckling av villkor och för- utsättningar för ett gott ledarskap

34 Bättre stöd till utsatta barn och unga
Stödja fortsatt utveckling av ett evidens- baserat arbetssätt Stödja utvecklingen mot arbete med hel- hetsperspektiv på barns behov enligt Barnkonventionen Stödja utvecklingen av villkor och förut- sättningar för ett gott ledarskap Utbildningar ska stämma överens med framtida kompetenskrav

35 Unga till arbete Verka för en bättre organisation av myndighetssamverkan Ökad samordning av resurser för unga arbetslösa Verka för att alla elever ska uppnå skolans kunskapsmål

36 Bättre liv för sjuka äldre
Verka för en mer effektiv vård och omsorg Fortsatt förändringsarbete mot ett före- byggande arbetssätt

37 Jämlik och hälsofrämjande vård
Främja arbetet med lika rättig-heter och möjligheter i kommu-ner och landsting Motverka diskriminering i sam-hällslivet Utjämna hälsoskillnader genom aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete

38 Kultur och fritid tillgänglig för alla
Stödja utvecklingen mot att arbete bedrivs utifrån barns behov enligt Barnkonventionen Stödja jämställdhetsintegrering av verksamheter och beslutsprocesser Fler ska få tillgång till enkla och säkra e-tjänster Utveckla Kultursamverkans-modellen så att den passar regio-nala variationer och prioriteringar

39 Brukare och patienter som aktiva medskapare
Utveckla resultatstyrning ur brukar- och medborgarperspektiv Stärka brukarnas roll i produktionen av välfärdstjänster

40 Digitala välfärdstjänster för alla
Verka för fler och säkrare e-tjänster till medborgarna Stärka brukarnas roll som medskapare i produktionen av välfärdstjänster Verka för en sammanhållen, säker och tillgäng-lig hälso- och sjukvård, bland annat genom eHälsa Driva på regelförenklingsarbetet för kommunal myndighetsutövning

41 Kvalitetssäkrad välfärd
Stödja anpassning och metodutveckling när uppdrag och driftformer förändras Verka för att utveckla politikens möjlighet att styra och kontrollera välfärdstjänster oavsett om de be-drivs offentligt eller privat

42 Sveriges Viktigaste Jobb
Verka för att kommuner, landsting och regioner är, och uppfattas som, attraktiva arbetsgivare

43 Infrastruktur för hållbar tillväxt och konkurrenskraft
Verka för hållbara och effektiva transport-system Verka för långsiktig finansiering av infra-strukturen och bättre förutsättningar för en utbyggd kollektivtrafik Verka för att fler får tillgång till bra och säkra e-tjänster

44 Klimatsmart planering
Verka för att kommuner och regioner bättre ska kunna planera och bygga hållbara, attraktiva städer Driva på för ett införande av statlig ersättning vid katastrofer och kriser till våra medlemmar Verka för att staten tar större ansvar för att an-passa samhällsarbetet till klimatförändringarna

45 Stärkt lokal och regional tillväxt
Driva på regelförenklingsarbetet för kommunal myndighetsutövning Genomföra jämförande mätningar av lokalt företagsklimat Verka för att regionala kompetens-plattformar överensstämmer med närings-livets behov av kompetensförsörjning

46

47 Välfärdssektorn - en framtidsbransch
nya medarbetare fram till 2020 Stora pensionsavgångar ( ) … ….och ökad efterfrågan på välfärdstjänster (90 000)

48 Vi har jobb som engagerar

49 Vilka är utmaningarna? Premiera goda arbetsinsatser Stärka ledarskapet
Fler ska få jobba mer Lyfta jobben och resultaten

50 Vad tycker unga? Välfärdsjobben förknippas med:
Möjligheter att få ”göra skillnad” och hjälpa andra Möjlighet att få träffa mycket människor i sitt arbete Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen Trygg och säker anställning Jämställdhet och mångfald Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner Balans mellan arbete och fritid/familj

51 Vad tycker unga? Välfärdsjobben förknippas inte med:
Arbetsgivare som har hög status Flexibla arbetstider/möjlighet att jobba  hemifrån Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter Bra chefer och ledarskap Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling Hög lön

52 Vad tycker unga? Vad styr ungas yrkesval?
Hög lön Trevliga kollegor/bra stämning på arbetsplatsen Bra arbetsmiljö Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter Trygga anställningsvillkor Att jag får tydlig uppskattning för mitt arbete Att jag får ”göra skillnad” och hjälpa andra

53 Utmaningar Svagheter Arbetsmiljön Karriär- och utvecklingsmöjligheter
Lön Styrkor Möjlighet att göra skillnad Schyssta arbetsvillkor Roliga och spännande jobb med goda framtidsutsikter