Elevhälsans medicinska insats

En presentation över ämnet: "Elevhälsans medicinska insats"— Presentationens avskrift:

1 Elevhälsans medicinska insats
Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av - Elevhälsans medicinska insats. För elevhälsans medicinska insats ska det finnas skolsköterska och skolläkare Referenser: Riksföreningen för skolsköterskor har valt att kort till varje bild i bildspelet belysa vissa lagar, författningar, föreskrifter och andra styrdokument som rör skolhälsovården/elevhälsans medicinska insats då Riksföreningen får många frågor om hur professionen skall förhålla sig till gällande normgivningen och regelverk. Begreppet skolhälsovård har i skollagen (SFS 2010:800, 2 kap 25 §) ersatts med elevhälsans medicinska insatser. Skolhälsovård /Elevhälsans medicinska insats är självständig verksamhetsgren i förhållande till övriga elevhälsan och den särskilt elevstödjande verksamheten i övrigt. ab

2 UPPDRAGET Det ska finnas elevhälsa för eleverna i skolan
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas UPPDRAGET Elevhälsan ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Den samlade elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, T.ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning Även om elevhälsans fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser Varje elev ska också under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. I gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska varje elev erbjudas minst ett sådant hälsobesök. Referenser, Den medicinska delen av elevhälsans grundläggande förutsättningar regleras i skollagen (SFS 2010:800) men eftersom professionen är en del av hälso- och vården finns ytterligare lagar, författningar, föreskrifter och styrdokument som styr vår verksamhet. I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger tydliga uppdrag att se till att eleverna har en bra arbetsmiljö – både en fysiska och den psykiska – för eleverna kunskapsutveckling och den personliga utvecklingen. Varje möte med elev/elever tas tillvara för hälsopedagogiska samtal och där den medicinska delen av elevhälsan samverkar med övriga elevhälsan och skolans övriga personal (Elevhälsa, , nummer 1).

3 KOMPETENS Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom Sjuksköterskeutbildning med en utbildning som är likvärdig med någon av specialistutbildningarna KOMPETENS För sjuksköterskor verksamma inom elevhälsans medicinska insats finns ingen egen specialistsjuksköterskeutbildning. Vid anställning har vissa kompetenser framhållits som viktiga såsom specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska eller specialistinriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Sjuksköterskeutbildning med en utbildning som är likvärdig med någon av specialistutbildningarna. KOMPETENSBESKRIVNING Riksföreningen för Skolsköterskor har i samverkan med Svensk Sjuksköterskeförening utarbetat en kompetensbeskrivning. Kompetensbeskrivningen beskriver skolsköterskans yrkesroll och professionella kompetens ur ett övergripande perspektiv för att säkerställa en god och säker vård för såväl elever som vårdnadshavare. Referenser, Riksföreningen för skolsköterskor vill förtydliga skälen till beskrivningen av de kompetenskrav som återges i kompetensbeskrivningen. En sjuksköterska som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns (SOSFS 2000:1; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Det är verksamhetschefen som ska ansvara för att det görs en aktiv bedömning av om utbildningarna i andra och tredje styckena motsvarar specialistutbildningarna i första stycket. Bedömningen ska dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Efter bedömning av verksamhetschefen kan de sjuksköterskor som genomgått en utbildning som är likvärdig och motsvarar ovan föreskrivna kompetenser erhålla behörighet att ordinera vaccin i enlighet med de vaccinationsprogram som finns (SOSFS 2006:24; 2008:29; 2009:14) ( Kompetensbeskrivning – Legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård finns att ladda ner från (

4 ORGANISATION Vårdgivare Verksamhetschef Skolsköterska/ skolläkare
Är en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård inom kommunal, privat eller statlig verksamhet. För kommuner är den nämnd som svarar för elevhälsa som är vårdgivare. För friskolor är det styrelsen för skolan som är vårdgivare. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef utses för elevhälsans medicinska insats. Vårdgivaren utser den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria. Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ska tillse att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Skolsköterska och skolläkare Skolsköterska och skolläkare ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter Referenser, Med vårdgivare avses i denna lag statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (SFS 2010:659). Verksamhetschefens ansvar framgår dels av de bestämmelser som reglerar verksamheten, dels av vad som överenskommits mellan denne och vårdgivaren. Eftersom verksamhetschefen representerar vårdgivaren är det vårdgivaren som bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar, verksamhetschefen skall ha. Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. En av verksamhetschefens ledningsuppgifter är ansvaret för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god vård. För denna ledningsuppgift krävs specifik sakkunskap motsvarande de behov som finns i den aktuella verksamheten. Saknar verksamhetschefen denna kompetens, bör ansvaret att leda verksamheten i denna del överlåtas på befattningshavare med sådan kompetens med stöd av 30§ i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) (SOSFS 1997:8).

5 STYR- DOKUMENT STYRDOKUMENT
Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Skollagen Patientdatalagen Offentlighets- och sekretesslag Socialtjänstlagen Arbetsmiljölagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004 STYRDOKUMENT Elevhälsans medicinska insats, dess personal och verksamhet är reglerad i lagar, föreskrifter och riktlinjer. Verksamheten ingår författningsmässigt både i utbildningsväsendet och hälso- och sjukvårdsväsendet. Hänvisning till referenser, hälso- och sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav. Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavare som är verksam inom hälso- och sjukvården (SFS 2010:659; Underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa (2012) finns att ladda ner från Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård, reglerar skolhälsovårdens uppdrag. Riktlinjerna har inte reviderats mot bakgrund av ändringar i normgivning. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att under perioden utarbeta riktlinjer eller annan vägledning för bland annat elevhälsan och där professionsföreträdare för elevhälsan finns representerade i arbetet (Socialstyrelsen, 2011). Båda dokumenten finns att ladda ner från (

6 DEN MEDICINSKA KOMPETSEN I ELEVHÄLSAN

7 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE
Det är angeläget att elevhälsans medicinska aktivt medverkar i det hälsofrämjande och förebyggandet arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen inom området och att använda evidensbaserad metodik. Såväl elever och vårdnadshavare som skolans övriga personal är målgrupper för arbetet. Arbetet kan ske både på individ- grupp och organisationsnivå. Undervisning i klass Hälsoundervisning i grupp är insatser riktade till grupper där alla har sina respektive utgångspunkter och förutsättningar för det tema man vill ta upp såsom samtal kring kost, aktivitet, sömn, eller sexuell hälsa. Elevhälsoteam Elevhälsoteamet arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevhälsoteamets arbete utformas så att eleven/eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att deras utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. I elevhälsoteamet finns tillgång till flera olika kompetenser. Föräldramöte Skolsköterskan och/eller skolläkaren informerar föräldrar hur de bäst skapar goda förutsättningar för sina barn att få och behålla en god hälsa. Referenser, Ett av skolsköterskan uppdrag är att främja elevernas hälsa vilket syftar till hälsofrämjande insatser som undervisning till enskilda elever eller grupper genom att identifiera frisk och riksfaktorer samt arbeta sjukdomsförebyggande. Vid hälsobesöket mellan elev och/eller vårdnadshavare och skolsköterska relateras till hälsofrämjande årgärder som primär och sekundär prevention (Hillman, 2010). Socialstyrelsen (2004) skildrar att skolsköterskans hälsofrämjande undervisning kan vara individuell hälsoupplysning eller hälsoupplysning i grupp. Arbete med elevhälsa förutsätter vidare en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor (Elevhälsan i skollagen, finns att ladda ner från Undervisning i klass Elevhälsoteam Föräldramöte

8 ÅRSKLASSRELATERADE HÄLSOBESÖK
Skolsköterskan erbjuder varje elev hälsobesök vilka innefattar allmänna hälsoundersökning samt stödjer och medverkar till att elever utvecklar hälsosamma levnadsvanor. Vaccinationer Skolsköterskan erbjuder varje elev vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. Kontrollelever Skolsköterskan ska dessutom mellan hälsobesöken erbjuda undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Skolsköterskan kallar och följer upp de elever som skolsköterskan och/eller skolläkaren bedömer är i behov av extra kontroller utifrån deras individuella hälsoutveckling och hälsostatus. Läkarundersökning Läkarundersökning kan under skoltiden erbjudas till elever som bedömts av skolsköterska och/eller läkare att följas upp av skolläkare utifrån sin hälsoproblematik. Referenser, I riktlinjerna för skolhälsovården (2004) menar Socialstyrelsen att hälsobesök är en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande arbete och att det är viktigt att årsklassrelaterade hälsobesök genomförs enligt riktlinjerna och i ett nära samarbete med eleven och dess vårdnadshavare. Därtill skildras att skolsköterskorna har utvecklat hälsosamtalet till en särskild arbetaform/metod med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med fokus på individens starka och svaga sidor ( I dag anses motiverande samtal (MI) vara en evidensbaserad metod för att hjälpa människor till förändring när det gäller livsstilen (Holm Ivarsson & Pantzar, 2007). Enskild kommun kan ha gjort kompletteringar/ avgränsningar i de årsklassrelaterade hälsobesöken vilket beskrivs i enskild kommuns metodbok för elevhälsans medicinska insats. Skollagen (SFS 2010:800, 2 kap, 27§) anger att hälsobesöken innefattar allmänna hälsokontroller. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att under perioden utarbeta riktlinjer eller annan vägledning för bland annat elevhälsan och där professionsföreträdare för elevhälsan finns representerade i arbetet (Socialstyrelsen, 2011). ÅRSKLASSRELATERADE HÄLSOBESÖK Hälsobesök Kontrollelever Vaccinationer Läkarundersökningar

9 ÖPPEN MOTTAGNING Enklare sjukvård Rådgivning Stöd ÖPPEN MOTTAGNING
Utöver den planerade mottagningen skall eleverna erbjudas möjlighet att själva söka upp skolsköterskan. Enklare sjukvård Elevhälsans medicinska insatser ska enligt skollagen erbjuda enkla sjukvårdsinsatser för eleverna. Rådgivning Rådgivning gällande hälsofrågor och egenvård, dvs de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador. Stöd Skolsköterskan och/eller skolläkaren ger stöd genom exempelvis samtalskontakt för stöd, hjälp och rådgivning till enskilda elever. Hänvisning till referenser, Socialstyrelsen (2004) anger att skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom att skolhälsovården har sin verksamhet förlagd till skolans lokaler är förutsättningarna goda för att eleven ska kunna ta initiativ till kontakt med skolsköterska eller skolläkare. Därtill menar Socialstyrelsen att avsikten inte är att mottagningsverksamheten i skolhälsovården ska ersätta primärvården. Men lättillgänglighet och erfaren personal som har kunskap om barn och ungdomar, och som är förtrogen med skolmiljön, ökar möjligheten till att tidigt uppmärksamma och åtgärda hälsoproblem, som är relaterade till skolan. ÖPPEN MOTTAGNING Enklare sjukvård Rådgivning Stöd

10 PATIENTSÄKERHET Kvalitetsarbete Dokumentation
Skolsköterskan/skolläkaren är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls så att ingen elev utsätts för skada. Professionen ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Skolsköterskan arbetar med patientsäkerhet i alla processer (framtagande och vidareutveckling av rutiner och metoder, avvikelsehantering, uppföljning av mål och resultat) och på alla nivåer (individ-, grupp- och organisationsnivå) inom elevhälsans medicinska insats så att eleverna inte ska utsättas för skada. Det ska årligen skrivas en patientsäkerhetsberättelse. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete innebär att styra verksamheten så att ”rätt sak görs vid rätt tillfälle på rätt sätt” i syfte att förbättra verksamhetens processer och rutiner genom planera, genomföra, utvärdera och förbättra verksamheten inom elevhälsans medicinska insats. Eftersom kvaliteten ständigt ska förbättras fortgår detta arbete kontinuerligt inom verksamheten Verksamhetsplan/Verksamhetsberättelse I verksamhetsplanen dokumenteras verksamhetsmål för elevhälsans medicinska insats och vad verksamheten ska belysa under verksamhetsperioden. Verksamhetschefen för elevhälsan medicinska insatser och/eller skolsköterskan utvärderar efter varje läsår eller årsvis sitt arbete i en verksamhetsberättelse som utgår från verksamhetsplanen och det uppdrag som verksamheten haft under läsåret eller på årsbasis. Verksamhetsens mål, uppdrag och genomförande synliggörs för vårdgivare, ledning, medarbetare. Statistik För att bevara och förbättra kvaliteten inom elevhälsans medicinska insatser i landet finns behov på lokal, regional och nationell nivå för uppföljning och verksamhetsutveckling av verksamhetens uppdrag. Verksamheten och/eller skolsköterskan samlar in data, analyserar, utvärderar och presenterar data på lokal, regional och nationell nivå. Sammanställd data från olika nivåer används av elevhälsans medicinska insatser för att utveckla och styra verksamheten mot nya mål Dokumentation Krav på dokumentation finns i patientdatalagen. Vid vård av elever ska patientjournal föras över bland annat de bedömningar och åtgärder som har gjorts och som ligger till grund för olika beslut. Till hjälp för skolsköterskans dokumentation finns en modell (Skol-VIPS) för dokumentation av omvårdnad i journalen med hjälp av sökord modifierad för elevhälsans medicinska insats. Utbildning Utbildning innebär att skolsköterskan undervisar och handleder kollegor samt annan personal inom skolan. Det medför även att undervisa, handleda och bedöma studenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Skolsköterska och skolläkare arbetar konsultativt i verksamheten och mot andra professioner utanför verksamheten. Syftet med arbetssättet möjliggör för professionen att utveckla det professionella förhållningssättet inom yrkesområdet Kompetensutveckling Skolsköterskan ska kunna bedöma sitt eget behov av kontinuerlig kompetensutveckling relaterat till uppdraget Referenser, Hälso- och sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav. Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavare som är yrkesverksam inom hälso- och sjukvården (SFS, 2010:659; Socialstyrelsen, 2012). Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Därtill möjliggör det för verksamheten att skapa ordning och reda inom elevhälsans medicinska insatser så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa stukturer för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer. Förutsättningar måste skapas för medarbetarna att medverka i det systematiska förbättringsarbetet och deras erfarenheter bidrar med värdefull kunskap och kompetens i arbetet med att utveckla och säkra det strukturerade kvalitetsarbetet inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet (Underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa (2012) finns att ladda ner från Patientsäkerhetslagen 2010:659 Det är verksamhetschefens uppgift att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata utbildningsinsatser (SOSFS 1997:8). För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete (Underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa (2012) finns att ladda ner från Texten under rubrikerna utbildning och kompetensutveckling finns i ”Komptensbeskrivning – legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård” ( Skol-VIPS foldrar finna att beställa via e-post: Kvalitetsarbete Dokumentation Verksamhetsplan/ Verksamhetsberättelse Utbildning Kompetensutveckling Statistik