Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Preliminära resultat från enkät riktad till ”gröna näringars” ledamöter i vattenråd.

En presentation över ämnet: "Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Preliminära resultat från enkät riktad till ”gröna näringars” ledamöter i vattenråd."— Presentationens avskrift:

1 Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Preliminära resultat från enkät riktad till ”gröna näringars” ledamöter i vattenråd

2 Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Enkätens syften •Specifikt - ge stöd till LRF i ställningstagande kring hur förhålla sig till deltagande i vattenråden •Allmänt – bidra till utvecklandet av vattenråden genom att fånga upp erfarenheter från ledamöter för en sektor som

3 Sid 3 | Lantbrukarnas Riksförbund Enkätens uppläggning •Ansvarig genomförare: Dr Magnus Ljung, SLU – han är den som har analyserat resultaten •Web-enkät •Utskick till ca 120 •Svarsrespons ca 40 •Postutskick (pågår)

4 Sid 4 | Lantbrukarnas Riksförbund Dessa preliminära resultat bygger på de ca 40 svar •Snittet för de svarandes deltagande i vattenrådsarbetet ligger på runt 3 år. •Svaren från hela landet, •Inga generella slutsatser kan dock dras vad gäller landsända- eller VM- skillnader, materialet är för litet för det ännu.

5 Sid 5 | Lantbrukarnas Riksförbund •Varför engagera sig? (i) stort engagemang och intresse för vatten- och miljöfrågor, eller (ii) viktigt att bevaka vattenrådets arbete så att inte felaktiga beslut fattas. •Vattenrådets viktigaste funktion? Att fungera som samråds- och remissinstans (ca 54%). Långt därefter kommer att arbeta med informationsspridning och att ta fram kunskapsunderlag (båda under 20% av svaren). •De formella formerna för vattenråd? 40% idag har styrelse, runt 25 Arbetsutskott och/eller stadgar, samt endast runt 10% en medlemsavgift. Några generella (dock preliminära) slutsatser

6 Sid 6 | Lantbrukarnas Riksförbund •Vattenrådets syfte? Inte tydligt för alla som svarat. Stor spridningen i svar. Totalt bildar de en helhet. Det finns således ingen etablerad samsyn idag vad som är syftet i vattenråden - det är en tydlig slutsats. •Vattenrådets uppdrag och mandat? Det är lika många som inte tycker det är tillfredsställande som anser att det är tillfredsställande. Kritiken? - a) oklarheter i vattenrådets uppdrag och formella status, b) brister i samråd och samverkan och därmed rådets beslutsrätt, c) att det finns alltför starka särintressen eller att vissa intressen helt saknas, samt d) att man deltar med så olika förutsättningar (kunskapsmässigt, ekonomiskt, tidsmässigt, etc). •Ledamotens egen roll? Beskrivs med följande verb: Att påverka, bevaka, företräda, förmedla kunskap, länka, rapportera, informera, samt skapa förståelse för lantbrukarnas situation. ”En representant för de gröna näringarna som både vill föra in och föra ut kunskap, samt fungera som brygga mellan olika aktörer.”

7 Sid 7 | Lantbrukarnas Riksförbund •Synen på andra intressenter? Önskar starkare engagemang från kommunerna, men också vissa svårorganiserade intressen såsom fisket och fritidsboende. •Vattenrådets samtalsklimat? Allmänt är detta bra, likaså samtals- och processledning, samt möjligheten att komma till tals. Här finns alltså en bra grund för framgångsrik samverkan. •Vattenrådets logistik och information? Plats, tidpunkt för möten och information innan möten fungerar tillfredsställande. Man anser sig även ha tillgång till den information man behöver för att kunna göra ett bra jobb. •Stöd från egen organisation, ex LRF eller Mellanskog? Man upplever att man får ett bra stöd av sin egen organisation.

8 Sid 8 | Lantbrukarnas Riksförbund •De ekonomiska förutsättningar för (deltagande i) vattenråden? Stor spridning vad gäller det ekonomiska förutsättningarna för vattenrådets arbete och uppdrag. Ojämlikhet i vem som får betalt för att delta i arbetet i rådet, att man inte har resurser för utredningsarbete och projekt, är de viktigaste skälen till att kritisera de ekonomiska förutsättningarna. •Omvärldens kännedom om vattenrådet? Allmänt – inte god. En del menar att det beror på den korta tid man varit verksam, andra att arbetet är för abstrakt och avlägset. Kommunikatonen fungerar bäst med de aktörer man själv representerar (1,7), därefter med länsstyrelsen (2,0), vattenmyndigheten (2,3), experter m m (2,5), och sämst med andra vattenråd (3,1). Skala 1-5, där 1 = instämmer helt och 5 = instämmer inte alls. •Nöjd med vattenrådets arbete tills nu? Sammantaget visar enkäten att 70% är nöjda med vattenrådets arbete så här långt, samt att hela 80% är nöjda med sin egen insats. Man upplever att man tillför kunskap, når ut med information, att arbetet fortskrider, att man kunnat ge synpunkter och påverka remisse - att man helt enkelt är lyssnad på!

9 Sid 9 | Lantbrukarnas Riksförbund •Vattenrådets ”matriella” makt och relevans? Man anser generellt att vattenrådets förslag kommer att kunna leda till prioriteringar inom det lokala vattenarbetet. Detta är något som en del ser som en förhoppning, andra som ett hot. Detta speglar de ovan två nämnda grupperingarnas hållning till sitt eget deltagande och roll. •Vattenrådets ”imatriella” makt och relevans? Ger nya och fördjupade kontakter och stärkta relationer mellan aktörer. Därför - man måste låta vattenrådets arbete få ta tid för att bygga förtroende i relationer. Andra viktiga lärdomar var att kunskap är av central betydelse, att det finns ett stort engagemang som det handlar om att ta tillvara, men också att man kan påverka utvecklingen om man har vettiga argument. •Vad är viktigt att behålla framöver? Det demokratiska upplägget, kontinuiteten, samtalsklimatet, det fria deltagande, kontakterna, frånvaron av byråkrati, samrådsfunktionen (undvik att utvecklas till en minimyndighet), samt den mångfald av aktörer som deltar. •Vad är viktigt att förändra framöver? Att vattenrådet ges mer specifika uppgifter, trögheten i arbetet, informationshanteringen, att det är för lite åtgärdsfokus, att arbeta bort vi-dom-känslan, samt ökad kunskap, mer ekonomiska resurser, men även att jobba mer med det lokala engagemanget.

10 Sid 10 | Lantbrukarnas Riksförbund Summa summarum •Överlag positivt, men potential för vidare utveckling och förbättring finns på många håll