Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?

En presentation över ämnet: "Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?"— Presentationens avskrift:

1 Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
- Flytta fokus från individ till organisation - Avtal skapar förutsägbarhet för brukaren

2 Samverkansavtal Samordning av insatser.
Vad säger Nationell psykiatrisamordning? Brukare själva svårt att samordna Aktiv samplanering mellan alla parter Brukare och dess närstående bör vara närvarande och ha inflytande - Utsedda personer från varje organisation bör ha ansvar

3 Resursgruppsmodell med två samordnare
Samverkan för brukare som har insatser från två huvudmän Skall erbjudas två samordnare

4 Kosamprojektet……….

5 Vad säger brukarna? Brukarintervjuer Referensgrupp

6 Process Samverkansgrupp Brukarintervjuer Arbetsgrupp
Dialog Referensgrupp Dialog Kosamgrupp Avtal skrivs Mösam

7 Parternas organisation
Partille kommun - Vård- och omsorgsförvaltningen - Social- och arbetsförvaltningen SU/Mölndal/Psykiatri

8 Vilka blir samordnare Öppenvårdspsykiatri
Alla behandlare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut Inom vård- och omsorg Boendestödjare, boendepersonal, kommunsjuksköterskor Inom social- och arbetsförvaltningen Behandlingspersonal

9 Varför är två samordnare bättre än en?
Ger kontinuitet över tid för brukaren Modellen ägs av båda huvudmännen Likvärdiga parter Bättre tillgänglighet, fler samordnare Modellen blir känd i verksamheterna

10 Resursgruppsmodell med två samordnare
Vad gör samordnarna? Underlättar kontakten mellan huvudmännen Organisationerna bör anpassa sig till brukaren och inte tvärt om Se organisationerna som resurser till brukaren Fungerar som spindeln i nätet Tillsammans med brukaren diskuterar problem och mål. - Brukarens egna - Ge förslag till förbättringsområden

11 Resursgruppsmodell med två samordnare
Vad gör samordnarna? Ansvar att insatser: planeras samordnas Det är viktigt att alla insatserna som skall bidra till en fungerande livssituation hänger väl samman. Insatserna bör inte utformas var och en för sig eftersom en insats kan vara beroende av en annan. genomförs utvärderas

12 Tänkbara målsättningar
Minska oro/ångest Förhindra återfall – ”Tidiga tecken” Öka kunskap om sjukdom Aktivitet/Sysselsättning/Arbete Få en bättre ekonomi Förbättra kommunikation

13 Tänkbara målsättningar – Vem gör vad ? Åtgärder
Minska oro/ångest Avspänning - Aktivitet Förhindra återfall – ”Tidiga tecken” Göra tillsammans - Upptäckt Öka kunskap om sjukdom Utbildningsprogram - Praktisera Aktivitet/Sysselsättning/Arbete Motivera via samtal – Följa med - Läkemedel Få en bättre ekonomi Hantera via samtal – lära via besök affärer Förbättra kommunikation Kommunikationsträning - Praktisera

14 Vad är ett resursgruppsarbete ?
Problem och målinriktat klientarbete tillsammans med viktiga personer i brukarens omgivning. Det kan vara: närstående, vänner, fastighetsskötare professionella såsom, boendestödjare, hemtjänst, god man, socialtjänst, boendepersonal, personal vid daglig sysselsättning, olika personalgrupper inom psykiatrin personligt ombud. Både inom sluten och öppenvård.

15 Resursgruppsarbete Varför resursgruppsarbete?
Problem och målinriktat arbete Information Delaktighet Utvärdering av åtgärder

16 Resursgruppsmodell med två samordnare
Vad är en resursgrupp? Nätverk Brukarens och samordnarnas verktyg för att samordna insatserna Bjuda in viktiga personer i brukarens liv Tillsammans bestämma vad, vem, när, hur och hur gick det. Alla blir delaktiga

17 Resursgruppsmodell med två samordnare
Sekretess Dokumentation Kompetens - utbildning

18 Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Samordnare och brukare bestämmer dagordning C:a 3 prioriterade områden Hur ofta skall möten skall hållas beror på omständigheterna Målet är att brukaren själv kan hålla i ett resursgruppsmöte

19 Ansvar och roller för övrig personal
Slutenvårdspersonal Vid inskrivning Utskrivningsplanering Samordnad vårdplanering Resursgruppsdeltagare

20 Ansvar och roller för övrig personal
Biståndshandläggare/ socialsekreterare - har ingen utförarroll - viktiga initialt och vid utredning - dialog - tät dialog vid förändring av behov av insatser - Resursgruppsdeltagare

21 Ansvar och roller för övrig personal
Hemtjänst - veta vem man kan vända sig till - samordnarna kan vända sig till - känna till brukarens mål - resursgruppsdeltagare

22 AVTAL Syfte: att genom samverkan Placera brukaren i centrum
Skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering Skapa samordningsvinster för huvudmännen Skapa förutsägbarhet för brukare och personal

23 Arbetsgång initialt Beroende på var det uppmärksammas att en brukare omfattas av avtalet Brukaren kan ha pågående insatser från båda parter Brukaren kan ha insatser endast från en av huvudmännen Beslutsinformation och inbjudan Båda parters ansvar att informera och motivera

24 Vad förbinder man sig till?
Utse samordnare Kostnadsfritt delta i resursgrupp Utbilda samordnare Brukaren erhålla två samordnare och en resursgrupp Gemensamma rutiner för tidiga tecken Följa upp och utvärdera modellen Utbilda varandra om organisation och resurs Informera samordnarna om behandlingar och andra insatser som rör den aktuella brukaren

25 Organisation Samverkansgrupper (enhetschefsnivå)
Frågor som inte kan lösas i dagliga arbetet, avvikelser Kosamgrupp ( verksamhetschef avdelningschefs nivå) Övergripande och strategiska frågor Mösam ( Förvaltningschef sjukhuschefsnivå)

26 Implementering November – april successiv implementering - Utbildning
- Utse samordnare och brukare - Praktiska rutiner Starta arbetet med 10 – 20 brukare

27 Uppföljning/ Utvärdering
Efter 4-5 månader uppföljning - under projekttiden - brukare och personal - intervjuer Avtalet modifieras/ förtydligas Skall utvärderas 1 gång/år

28 Uppföljning av modellen
Hur samordnarna upplever sin roll? Är uppdraget som samordnare tydligt? Får man stöd från övriga i teamet? Vad tycker kollegor som inte är samordnare? Hur fungerar det att använda samtyckesblanketten, gemensam arbetsplan? Även intervjua brukarna Hur upplever brukarna modellen? Uppföljningen skulle ske genom intervjuer. Kosamprojektet skulle kunna vara behjälpliga i dessa intervjuer. Möjliga frågor

29 Konsekvenser Tydlig roll. Tydligare ansvarsförhållanden
Mer tid behöver läggas till dialog med kommun. Ökad tidsåtgång till att sammankalla till resursgrupper Kortare beslutsvägar Mindre dubbelarbete/ parallellt arbete Förbättrad hantering av sekretess