Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning

En presentation över ämnet: "Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning"— Presentationens avskrift:

1 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan

2 Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Försäkringskassans samordningsuppdrag Arbetsmetoder Förstärkt samarbete med Arbetsförmedling

3 Organisering Nationellt försäkringscenter (NFC) Tidig Bedömning -
Första prövningen av rätten till ersättning och första utbetalningen av ersättningen. Lokalt försäkringscenter (LFC) Fortsatt Bedömning – Personliga handläggare, löpande kontakt

4 Sjukskrivningsprocessen – en process med många aktörer
Individen Arbetsgivaren Vårdgivaren Arbetsförmedlingen Företagshälsovården Försäkringskassan Den anställda ansvarar för att • aktivt delta i utredningen av sin arbetsförmåga och sina behov av rehabiliteringsaktiviteter • delta i rehabiliteringen Arbetsgivaren ansvarar för att • de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs. Försäkringskassan ansvarar för att • besluta om rätten till sjukpenning • klarlägga den anställdas behov av rehabilitering • planera, samordna åtgärderna och se till att de genomförs • kalla till avstämningsmöte. Sjukvården ansvarar för att • se till att den anställda får ett komplett läkarintyg • se till att den anställda får medicinsk behandling och rehabilitering. Arbetsförmedlingen ansvarar för att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genomförs Företagshälsovården oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering för såväl arbetsgivare som arbetstagare

5 Försäkringskassan och samordningsuppdraget
Samlat ansvar vid nedsatt arbetsförmåga enligt Socialförsäkringsbalken Samordning på olika nivåer! Individ (samordna aktiviteter från olika aktörer) Strukturell (ska förutsättningar för effektiv samverkan) Samtycke för utbyte av information Samordningsuppdraget innebär inte att vi övertar andra aktörers ansvar.

6 SASSAM Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredning och
SAMordnad rehabilitering

7 Syfte med SASSAM Individen i centrum Helhetsbild
Samla in och ge information! Utreda och klarlägga behov av rehabiliteringsinsatser Utredning inför beslut för att kunna dra ”rätt” slutsatser

8 SASSAM - kartan - ett pedagogiskt hjälpmedel
SASSAM-kartan i pappersform ska betraktas som ett pedagogiskt hjälpmedel . SASSAM-kartan beskriver SASSAM-metodikens struktur utifrån ett helhetsperspektiv. Kartan är ett analysinstrument för värdering av individens tillgångar och hinder i förhållande till arbetsförmågan. Den är ett pedagogiskt hjälpmedel, främst inom följande områden. 1) Vid det personliga utredningsmötet är den ett stöd för att informera den försäkrade om syfte med mötet och vilka områden som kommer att beröras. Kartan ger överblick och underlättar ett strukturerat arbetssätt för att samla och analysera information för att komma fram till en handlingsplan. 2) Team-möte. Kartan är också ett stöd vid den interna analys som görs i team genom att den ger överblick av tillgänglig information. Den underlättar kommunikationen och samarbetet mellan utredare, samordnare och försäkringsläkare vid den fördjupade bedömningen. 3) Samverkan. Kartan kan också vara ett stöd i samverkan mellan samhällets olika aktörer i samarbetet kring individen. Den systematiska strukturen ger överblick och kan underlätta kommunikationen så att risken för missförstånd minskar. OBS vikten av individens närvaro och delaktighet, vilket avser samtliga tillfällen, utom vid den interna analysen i team-mötet.

9 SASSAM-kartläggning - INDIVID
Kroppsfunktioner  Psykiska funktioner  Stress - psykosomatik  Substansintag  Historik  Övrigt Här redovisas faktorer av betydelse hos individen. I mitten redovisas dokumenterad fakta exempelvis information i läkarintyg, medicinska underlag, särskild försäkran etc., samt information från den försäkrade. I de gula fälten redovisas resultat av analysen av faktorer beskrivna i mittrutan. OBS! Analysen av om en faktor är ett ”hinder” eller en ”resurs” görs alltid i förhållande till den försäkrades förmåga att klara eller rehabiliteras till arbete. Valda områden i SASSAM-kartan sidan 2 är: Kroppsfunktioner exempelvis som hinder olika sjukdomar, som drabbar kroppen (somatiska sjukdomar) men också som resurser normalt fungerande organ eller kroppsdelar. Psykiska funktioner exempelvis som hinder krisreaktioner och/eller psykiska sjukdomar men också som resurser intellektuella, emotionella och kognitiva förmågor. Stress - psykosomatik avser stressreaktioner och/eller kroppsliga symtom som resultat av stressreaktioner. Substansintag avser mediciner, alkohol, narkotika och ev. påverkan av exempelvis lösningsmedel. OBS - vissa mediciner är en ”resurs”. Historik avser tidigare händelser och förhållanden av vikt för den försäkrade som kan påverka dennes hälsotillstånd, rehabilitering och/eller förmågan att klara ett arbete.

10 SASSAM-kartläggning - OMGIVNING
 Sociala förhållanden  Arbetsförhållanden  Utbildning  Fritidsintressen  Professionellt nätverk  Övrigt Här redovisas faktorer av betydelse i individens omgivning. Också här avses i mitten faktiska omständigheter och i de gula fälten resultatet av analysen. Valda områden på SASSAM-kartan sida 3 är: Sociala förhållanden Barndom och uppväxtförhållanden, familjeförhållanden, levnadsförhållanden och ekonomiska förhållanden. Arbetsförhållanden Anställningsförhållanden, arbetsgruppstillhörighet, arbetsuppgifter, arbetsgivaren resurser – ekonomiska, intressemässiga, fackliga resurser m.m. Utbildning och kompetens Skilj på formell utbildning och reell kompetens. Kan vara kopplade till varandra, men det är inte alltid så. Fritidsintressen Kan vara såväl resurs som hinder för möjlighet att gå tillbaka i arbete. Fritidsintressen kan i förlängningen ge ett arbete, ibland vara en konkurrent till arbete. Professionellt nätverk Med detta menas det nätverk av professionella aktörer, som kan vara till stöd (eller ibland hinder) för att individen ska kunna klara ett arbete.

11 SASSAM - motivation och planering
Motivation - Förändringsprocesser - Motiverande samtalsmetodik Sammanfattning - planering - Analys - Åtgärder SASSAM-kartan sid.4 Motivation Motivation är ett svårt och komplext begrepp. Ofta finns en moralisk intolkning i begreppet. Så ej i SASSAM-metodiken. Modellen är ett hjälpmedel som kan användas till stöd för att lokalisera hur den försäkrade ser på sin situation - om den innebär ett bekymmer för honom/henne eller en lösning på problem. Här ska den försäkrade själv ange sin vilja, sina behov av förändring eller inte förändring, dels i förhållande till de egna behoven, dels till de behov som den försäkrade bedömer finns i omgivningen. Denna del kan endast göras av den försäkrade. Det är den försäkrades bedömning som gäller. Ingen annan än den försäkrade kan ange vad han/hon vill, önskar eller har behov av. Sammanfattning - Planering Här görs en sammanfattning av relevanta uppgifter ur punkterna Används kartan i utredningsmötet med den försäkrade blir det en avstämning av vad som sagts och det bör ges utrymme för denne att uttrycka sin uppfattning om vad mötet handlat om och vad det lett fram till.

12 Vad är ett avstämningsmöte?
Möte med person som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation Annan part kan vara läkare, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, facklig representant, stödperson Försäkringskassan sammankallande part Vanligt att ha mötet på vårdcentral/vårdklinik Bakgrund I slutet av 1990-talet och framåt ökade antalet långtidssjukskrivningar dramatiskt. Brister i regelsystem och tillämpning? Ny lag år 2003 och införandet av ”avstämningsmötet” Försäkringskassan ”äger” avstämningsmötet, men vem som helst kan initiera det. Försäkringskassan avgör dock om mötet ska ske eller inte.

13 Syfte med avstämningsmöte
Klarlägga vad individen på grund av sjukdom kan och inte kan göra Ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att individen komma tillbaka till arbete Samsyn – berörda parter träffas tillsammans Ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att individen ska kunna komma tillbaka till arbete Upprätta en ”Plan för återgång i arbete” Viktigt att alla är väl förberedda inför avstämningsmötet och framförallt den det gäller för att få en lyckad rehabilitering och/eller plan för återgång i arbete.

14 Frågeställningar Deltidssjukskrivning Anpassning/Omplacering
Rehabiliteringsinsatser Byte av arbetsplats/arbetsgivare? Ansvar och tidplan för insatser kan belysas i plan för återgång i arbete.

15 När avstämningsmöte? Vid behov kalla till avstämningsmöte
Tidigt och aktiva insatser kopplat till rehabkedjan Impuls kan lämnas från olika aktörer, men FK sammankallar berörda parter

16 Förstärkt samarbete med Arbetsförmedlingen

17 Varför ska vi samarbeta?
”… öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete.” Regleringsbrevet till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 2013 Syfte och lärmål med bild 2: Att öka kunskapen kring varför Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt fick uppdraget och vad kundnyttan/målet för vårt samarbete är. Övning som knyter an bild 2, 3 och 4 finns i bild 4 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har samverkat under lång tid. Sedan 2003 har vi haft en strukturell samverkansprocess FAROS där vi samverkade kring kunder där ett av kriterierna bla var att kunden hade en aktivitetsförmåga på 10 tim per vecka. Genom införandet av rehabiliteringskedjan 2008 betonades behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen. Erfarenheten visade att vi med FAROS inte samverkade i ett tidigt skede. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick därför uppdraget 2011 att tillsammans vidareutveckla metoder och arbetssätt som tidigt och aktivt stödjer kundens väg tillbaka i arbete. Metoden gemensam kartläggning är en del i det utvecklingsarbetet. Vårt gemensamma mål med vårt samarbete är i slutändan att – kunden ska bli självförsörjande! Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tecknat en överenskommelse som säger att: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktiga aktörer för att stödja personer med nedsatt arbetsförmåga att komma ut i arbetslivet. Vår ambition är att individen ska få tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sitt behov. Därför intensifierar och utvecklar vi nu vårt samarbete ytterligare. Vår överenskommelse ska stödja samarbetet mellan oss och förståelsen för grunden i vårt samarbete. Utgångspunkter för vårt samarbete är att:  det präglas av respekt, lyhördhet och samförstånd för individen och för varandra.  de gemensamma insatserna utformas tillsammans med individen, så att han eller hon har förståelse för varför insatserna görs och upplever dem som meningsfulla  individen får stöd under hela vägen tillbaka till arbetslivet  insatserna riktar sig både till anställda och arbetslösa personer Mål för samarbetet är att:  öka förutsättningarna för varje individ att finna hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning. Målgruppen är:  de individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl eller riskerar en sådan nedsättning och därför kan ha behov av samordnade insatser för att komma i arbete. Fördjupning Regleringsbrev 2013 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete a) Rehabiliteringsinsatser i samarbete med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete. Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning ska lämnas senast den 1 augusti En samlad redovisning för 2013 ska lämnas senast den 24 februari Båda återrapporteringarna ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). b) Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas ytterligare, för att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i sitt samarbete, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 1 augusti 2013 lämna en delredovisning av uppdraget. En samlad redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 24 februari Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd ska särskilt redovisas här. GD Överenskommelse Länk till

18 Hur ska vi samarbeta? Tidigt och aktivt Gemensamt Anpassat
i rehabiliteringskedjan rusta människor för arbetslivet Gemensamt Kartläggning stöd under aktiva rehabiliteringsinsatser Anpassat efter kundens behov efter kundens situation/förutsättningar Syfte och lärmål med bild 3: Att öka kunskapen och förståelsen kring när våra uppdragsgivare förväntar sig att vi ska samarbeta och på vilket sätt. Metoddelar kring hur vi ska göra återfinns senare i bildspelet. Övning som knyter an bild 2, och 4 finns i bild 4 Till samtalsledaren Våra uppdragsgivare har gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt i uppdrag att tidigt fånga impulser och signaler om att kunden har behov av vår gemensamma kompetens för att kunna återfå eller bibehålla arbetsförmåga. Vi har fått i uppdrag att gemensamt kartlägga och gemensamt ge stöd under aktiva rehabiliteringsinsatser. Vi har också fått ett gemensamt uppdrag att anpassa insatserna efter kundens unika behov och förutsättningar. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att utveckla arbetssätt som tidigt stödjer kundens återgång i arbete. Insatserna ska rusta kunden för en återgång i arbete. Våra olika ansvarsområden ska vara tydliga och kunden ska känna en trygghet när den har behov av stöd från oss. Det här framgår tydligt i regleringsbrevet ”Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete.” Våra generaldirektörer trycker i sin överenskommelse på kundens delaktighet och unika behov. ”Målet för samarbetet är att öka förutsättningarna för kunden att finna hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning. Arbetsformen ska bidra till att öka kundens delaktighet i att finna vägar som möjliggör återgång i arbete. Insatserna ska anpassas till kundens behov och situation.” Fördjupning Regleringsbreven 2013: ”Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen.” Vägledning sjukpenning och samordning Kap. 9 Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete Kap. 16 Rehabilitering Kap. 18 Samordning och samverkan Vägledning sjukersättning och aktivitetsersättning

19 Vad kan våra gemensamma kunder förvänta sig?
Samordnade insatser, oavsett ersättningsform. Respekt och lyhördhet. Delta i planeringen av insatserna, förstå varför de görs och uppleva dem som meningsfulla. Syfte och lärmål med bild 4: Att tydliggöra och lyfta fram vilka förväntningar våra kunder har. En möjlighet att reflektera kring uppdraget utifrån kundens perspektiv. Övningen binder ihop bild 2-4: Syftet med övningen är att förstå kopplingen med uppdrag, regleringsbrev och vårt arbete i vardagen. Att se hur vi utför uppdraget från regering i vårt vardagsarbete. Till samtalsledaren: Vi ska samarbeta oberoende vilken ersättningsform kunden har. Grundkriteriet är att kunden har eller riskerar att få en arbetsoförmåga pga sjukdom. Hur samarbetet ser ut skiljer sig åt utifrån varje kunds unika behov. Just att metoden och samarbetet är upplagt utifrån varje kunds unika behov ställer krav på handläggarnas flexibilitet. Vårt gemensamma informationsblad till kund innehåller en sammanfattning av vad våra kunder kan förvänta sig av oss i det gemensamma samarbetet (Läs gärna igenom det innan, här kan det också vara lämpligt att dela ut det deltagarna). Man kan se det som kundlöften i det gemensamma samarbetet. En stor utmaning för handläggarna är att stödja och rusta kunden i att äga sin rehabiliteringsprocess, att sätta kunden i förarsätet. Här kommer samtalsmetodiken att spela en stor roll. De flesta handläggarna är i dag utbildade i MI eller annan lösningsfokuserad samtalsmetodik, kompetenser som är avgörande att använda sig av i mötet med kund. Syftet är här att lyfta fram kundens fokus.. Fördjupning Rehabilitering enligt bestämmelserna i denna underavdelning ska syfta till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (arbetslivsinriktad rehabilitering). (29 kap. 2 § SFB) Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen pågår kan rehabiliteringsersättning lämnas enligt bestämmelserna i 31 och 31 a kap. (29 kap. 3 § SFB) Rehabiliteringsåtgärder ska planeras i samråd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov. 30 kap. 3 § SFB) Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten (30 kap. 8 § SFB) Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade. (30 kap. 9 § SFB) Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med- den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, - hälso- och sjukvården, - socialtjänsten, - Arbetsförmedlingen, och - andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade. Försäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade. (30 kap. 10 § SFB) Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl. (30 kap. 11 § SFB) Informationsblad till kund: Övning: Bikupor/cafebord Reflektera själva först i ett par minuter och buzza sen i bikupan i 10 minuter Utifrån utgångspunkterna ovan i bilden, koppla regleringsbrevet och generaldirektörs överenskommelsen till vardagen. Vad innebär det att bryta ner vårt gemensamma uppdrag till vårt konkreta arbete i vardagen. Hur gör vi i vardagen? Ge konkreta exempel. Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp. Fördjupningsövning Diskutera utifrån informationsblad till kund vilka förväntningar detta kan väcka hos kund. Hur förhåller vi oss till det? Vad innebär det för oss i mötet med kund?

20 Samarbetet kring kunden
Insatser hos Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivare, kommun, ESF och Samordningsförbund Konsultativt stöd till arbetsgivare Gemen-sam kart-läggning Arbetsförberedande insatser Arbete, utbildning, (arbetssökande) Arbetslivsinriktade insatser Syfte och lärmål med bild 5: Att skapa en förståelse och bild kring flödesprocessen för det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Syftet med övningen är att reflektera kring och öka förståelsen för helheten, flödet. Till samtalsledaren: Bilden beskriver att både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har möjlighet att erbjuda sina kunder en gemensam kartläggning. Syftet med den gemensamma kartläggningen är att kartlägga kundens resurser, möjligheter och förmågor som kan utvecklas inför en återgång i arbetsliv. Kartläggningen gör kunden tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vid behov ytterligare aktörer. Den gemensamma kartläggningen är som regel en serie av möten. Resultatet av kartläggningen fångas i en gemensam planering och kan sedan som bilden visar mynna ut i olika insatser. Om kartläggningen visar att kunden behöver vårt gemensamma stöd för att komma åter i arbete fortsätter vi vårt samarbete antingen i en arbetsförberedande insats eller en arbetslivsinriktad insats. Om kunden har en anställning kan ett konsultativt stöd till arbetsgivare vara ett utfall av kartläggningen. Kunden kanske inte ännu är redo för arbetslivsinriktad rehabilitering utan är i ett skede där hen behöver vård, stöd av kommun, Finsam eller ESF projekt. Det finns inget som hindrar att flera parallella processer pågår samtidigt ex medicinsk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering. Övning: Bikupor/cafebord Reflektera själva först i ett par minuter och buzza sen i bikupan i 5 minuter Diskutera kring om vi känner igen oss i det här. Ser vi de olika delarna som en del i en helhet, en progressiv process som stödjer kunden i kundens väg tillbaka till arbetsliv. Hur kan vi förmedla detta till kunden? Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp. Insatser hos Arbetsförmedlingen

21 Gemensam kartläggning
Kundens egen uppfattning och behov styr vilka aktörer som behöver delta i kartläggningen. Lärmål bild 9 Målet är att tydliggöra att gemensam kartläggning (GK) är en arbetsmetod som möjliggör att samla kompetens, främst från FK och Af och vid behov annan aktör, för att tillsammans med kunden kartlägga dennes möjligheter. På att på så sätt fånga kundens behov tidigt, även i de fall där osäkerhet finns kring rehabiliteringsförmåga. Syftet med övningen är att öka förståelsen för mervärdet att fler aktörer än Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar i kartläggningen. Erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Syftet med fördjupningsövningen är att öka förståelsen för kundens utsatthet när fler aktörer deltar. Behöver man som handläggare förhålla sig annorlunda då? Till samtalsledaren: Här är det viktigt att lyfta fram kundens centrala roll och vikten av delaktighet i den gemensamma kartläggningen. Syftet med kartläggningen måste vara tydligt och väl förankrat hos kunden. Den personliga handläggarens och arbetsförmedlarens samspel och förhållningssätt i mötet med kunden spelar en viktig roll för kundens upplevelse av delaktighet. Eftersom kartläggningen handlar om kundens möjlighet att arbeta i framtiden är det viktigt att kunden ges möjlighet att delta aktivt i att finna lösningar. Den gemensamma kartläggning ska vara en förutsättningslös process. Med det menas att vi på förhand inte ska ha en tydlig planering och bild över vad den här kunden behöver och ska göra. Det är under kartläggningen som bilden av kundens förmågor, kunskaper och egna bild ska framkomma. En gemensam kartläggning ska utgå från de relevanta underlag och utredningar som finns på de respektive myndigheterna. Vilka underlag som är relevanta har handläggaren tillsammansmed kund valt ut vid det personliga mötet som föregår den gemensamma kartläggningen. Utifrån kundens unika behov kan andra aktörer behöva medverka vid den gemensamma kartläggningen. Då är det viktigt att kunden förstår de olika parternas roll och vilka val man kan komma att ställas inför. Den gemensamma kartläggningen kan bestå av ett eller flera möten. Det är viktigt att man beaktar kundens behov av reflektion och omställningsprocess och inte skyndar på, det kan vara bättre för kunden att träffas en gång till. Själva kartläggningen avslutas när så pass mycket information kommit fram att vi gemensamt kan avgöra om kunden har ett behov av vårt gemensamma stöd i en aktiv insats hos Arbetsförmedlingen. För att inte tappa fart bör det första mötet för gemensam kartläggning ske så snart som möjligt. Som regel bör det första mötet genomföras inom tio arbetsdagar från att begäran om gemensam kartläggning har kommit in till Arbetsförmedlingen alternativt Försäkringskassan. I de situationer när kartläggning kräver flera möten bör kartläggningen vara genomförd inom maximalt fyra veckor från första mötet. En gemensam kartläggning avslutas med en övergripande planering för hur den försäkrade kan genomföra sin återgång i arbete. I de fall planeringen innebär att aktiva insatser på Arbetsförmedlingen är aktuella påbörjas ett gemensamt stöd i aktiva insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den gemensamma kartläggningen är då avslutad. (Vägledning 2004:2 kap ) Reflektionstid är viktigt arbetsplatslärande. Det är viktigt att vi nyttjar möjligheten till reflektion för att utveckla vårt samarbete. En kort reflektionsstund efter den gemensamma kartläggningen där man kan återkoppla tankar kring hur mötet gått, ge varandra återkoppling kring det som fungerat bra respektive det man behöver vidareutveckla. Fördjupning: Rehabiliteringsåtgärder ska planeras i samråd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov. 30 kap. (3 § SFB) Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade. (30 kap. 9 § SFB) Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordning Kap. 9 Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete Övning: Bikupor/cafebord. Reflektera själva först 4 min kring dina erfarenheter av möten med andra aktörer är AF resp FK. Vilken nytta kan kunden ha av att fler aktörer är med? Vilka möjligheter öppnade de mötena? Berätta sen i bikupan. Fördjupningsfråga: Diskutera i gruppen - Hur gör vi tillsammans för att kunden ska få tillräckligt utrymme för att kunna vara ”huvudaktör” vid möte med flera aktörer? Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp. Arbetsgivare

22 Motiverad till arbete? Vad individen vill
Vad individen tror sig kunna klara Vad individen tror sig kunna få Lärmål med bild 8: Öka förståelsen kring hur viktig motivationen är för att rehabiliteringen ska lyckas. Syftet med övningen är att öka handläggarnas förståelse kring metoden och öka medvetenheten om hur viktig deras roll/förhållningssätt är för att ge kunden bästa förutsättningar att lyckas i sin omställning/rehabilitering. Erfarenhetsutbyte med kollegor. Till samtalsledaren Motivationen har stor betydelse för en lyckad rehabiliteringsprocess. När vi resonerar om en individ är motiverad eller inte bör det alltid anges vad motivationen avser. Att tala om att någon är motiverad i största allmänhet är närmast meningslöst. Motivation är inget stationärt tillstånd utan kan påverkas. Avgörande för individens beteende inför planering för arbetsåtergång är vad denne vill, vad han/hon tror sig kunna klara av och slutligen vad individen tror sig kunna få för arbete. Individens motivation och handlande beror på samspelet med omvärlden. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övriga rehabiliteringsaktörer, samt den egna sociala situationen kan hindra eller underlätta för individen att aktivt agera för att kunna återgå till arbetslivet. Stöd och möjligheter till reellt inflytande är väsentligt för en positiv utveckling. Otydlighet kring vad som gäller, motstridiga och/ eller oklara beslut och ett styrande förhållningssätt leder till att individens tro på sig själv och sin egen förmåga hämmas. Övning Sitt i mindre grupper bikupor/cafebord. Reflektera själva först ett par minunter och buzza sen tillsammans i bikupan under 5 min. Fundera kring en situation då du i det personliga mötet motiverade och kanske vände en kunds inställning och förväntningar inför GK. Vad var det du gjorde? Vilka förväntningar, farhågor och frågeställningar möts vi av i det personliga mötet? Hur kan vi bemöta och besvara dem? Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp.

23 Gemensam planering Mål och delmål Gemensamma uppföljningsmöten
Planeringen dokumenteras i Försäkringskassans ”Plan för återgång till arbete” och i Arbetsförmedlingens ”Handlingsplan” Båda myndigheterna skall vara uppdaterade – alla steg tas tillsammans Lärmål bild 10: Målet är att tydliggöra vikten av en tydlig struktur i den gemensamma planeringen. Att lägga grunden för ett arbetssätt som styrs av en tydlig målformulering som innehåller tydliga delmål. Syftet med övningen är att koppla vikten av planering med mål och delmål till ett fungerande samarbete. Till samtalsledaren: Vårt samarbete kommer att styras av den gemensamma planeringen som gjorts tillsammans med och utifrån kundens unika behov. Den gemensamma planeringen är det första steget som vi tar efter den avslutade gemensamma kartläggningen. Vi vet av erfarenhet att den här planeringen inte alltid görs tillsammans, att arbetsförmedlaren tillsammans med kund planerar de fortsatta åtgärderna ensamma för att sen rapportera resultatet till personlige handläggaren. Här är det viktigt att trycka på just vikten av att planeringen ska göras tillsammans kunden, personlige handläggaren och arbetsförmedlaren. Syftet med den gemensamma planeringen är att tillsammans utifrån vad som framkommit i den gemensamma kartläggningen definiera vad målet med den aktiva insatsen ska vara. Planeringen ska redan från början innehålla ett eller flera konkreta delmål. För att säkra att kunden får det stöd som planerats är det viktigt att ansvarsfördelningen och de konkreta delmålen är tydliga för alla parter. Planeringen dokumenteras i FK´s Plan för återgång i arbete och i AF´s handlingsplan. Det finns ingen gemensam planeringsmall men eftersom planeringen görs tillsammans vid samma tillfälle så säkerställer man att de är likalydande. FK och AF har ett gemensamt uppföljnings och utvärderingsansvar. För att kunna ta det ansvaret krävs en bra struktur i planeringen. Ett väl fungerande arbetssätt är att man innan varje uppföljningsmöte är slut så har man gemensamt bokat in nästa uppföljningsmöte och bestämt syftet med det mötet. Hur ofta uppföljningsmötena ska ske är helt beroende på kundens unika behov. Om något händer som avviker från planeringen kan man snabbt stämma av och boka in ett möte. Eftersom vi har ett gemensamt uppföljnings och utvärderingsansvar är det viktigt att våra respektive roller och ansvarsområden är tydliga. Kunden har ett ansvar för att delta i planerade aktiviteter, den personlige handläggaren har ett uppföljande ansvar och arbetsförmedlaren har ett utförande ansvar. Det innebär för den personlige handläggarens del att man utifrån sin profession ansvarar för att följa upp, vara kontaktytan mot vården, arbetsgivare eller annan viktig funktion i kundens nätverk. Uppföljningsmötena sker i formen av avstämningsmöten. Övning: Bikupor/cafébord. Reflektera själva först 4 min Vad innebär ett konkret, handgripligt gott samarbete i vardagen. Varför är detta så viktigt? Hur gör vi för att få det att funka? Berätta sen i bikupan. Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp. Fördjupning: 30 kap. SFB När en rehabiliteringsplan ska upprättas 12 § Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas, ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade. Rehabiliteringsplanens innehåll 13 § En rehabiliteringsplan ska ange 1. de rehabiliteringsåtgärder som ska komma i fråga, 2. vem som har ansvaret för rehabiliteringsåtgärderna, 3. en tidsplan för rehabiliteringen, 4. de uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen, och 5. den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden. Kontroll och uppföljning 14 § Försäkringskassan ska fortlöpande se till att en rehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den. Vägledning Sjukpenning och samordning Kap 9 Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete Kap. 18 Samordning och samverkan Kap. 19 Rehabiliteringsplan och plan för återgång i arbete Kap. 20 Rehabiliteringsåtgärder Kap. 21 Rehabiliteringsersättning

24 Avslut När ska samarbetet avslutas?
När målet är uppnått i den gemensamma planen När kunden inte längre behöver vårt gemensamma stöd Hur ska samarbetet avslutas? Gemensamt avslutsmöte Lärmål med bild 12 Öka förståelsen kring när och hur vi ska avsluta. Syftet med övningen är att belysa hur viktigt det är för avslutet att ha en aktiv planering Till samtalsledaren Samarbetet avslutas när individen inte längre behöver parternas gemensamma och aktiva stöd och de mål som satts upp för de aktiva insatserna har nåtts. Det kan till exempel vara att personen deltar i en arbetspraktik utifrån sitt arbetsutbud. Samarbetet avslutas även då den enskilde av medicinska skäl inte kan tillgodogöra sig de insatser som planerats eller andra insatser som är tillgängliga vid Arbetsförmedlingen, eller när individen inte längre har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Samarbetet kan även avslutas då individen av andra skäl inte önskar ett gemensamt stöd från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Här är det bra om du trycker på hur viktigt det är att vi verkligen gör kontinuerliga avstämningsmöten enligt plan för att säkerställa att det sker en utveckling. Om det inte sker en utveckling måste vi tillsammans ta ställning till ett avslut. Kroka i vikten av en god planering. Dålig början ger dåligt slut. Avstämningsmötet på slutet viktigt ur kundnytta. Vid ett avslut är det lämpligt att kalla till ett gemensamt avstämningsmöte där även läkare och/eller andra berörda aktörer som deltagit i planeringen kan medverka. Syftet med ett avslutande möte är att säkerställa att individen själv bedömer att gemensamt stöd inte behövs och att denne också är klar över kontaktvägar om fortsatt stöd kan behövas i ett senare skede. Övning: Sitt bikupor/cafébord. Reflektera själva först ett par minuter. Buzza sen i bikupan. - Hur vet vi när vi ska avsluta? Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp. Fördjupning Gemensamt stöd vid aktiva insatser avslutas när de mål som satts upp för de aktiva insatserna enligt den gemensamma planeringen har nåtts och den försäkrade inte längre behöver parternas gemensamma stöd. Gemensamt stöd kan även avslutas när Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med den försäkrade bedömer att han eller hon inte kan tillgodogöra sig någon aktivitet som kan erbjudas vid Arbetsförmedlingen, eller när den försäkrade inte längre har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Samarbetet kan också avslutas i de fall då den försäkrade av andra skäl inte önskar ett gemensamt stöd från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vid avslutning av gemensamt stöd efter aktiva insatser är det lämpligt att samverkande parter kallar till ett gemensamt avstämningsmöte där även behandlande läkare och/eller andra berörda aktörer som deltagit i den gemensamma planeringen medverkar. Syftet med ett avslutande möte är att säkerställa att den försäkrade själv bedömer att gemensamt stöd inte behövs och att den försäkrade också är klar över kontaktvägar om fortsatt stöd kan behövas i ett senare skede. (Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordning kap )