OPEN INNOVATION Hur man organiserar och lyckas med ett Open Innovation-projekt.

En presentation över ämnet: "OPEN INNOVATION Hur man organiserar och lyckas med ett Open Innovation-projekt."— Presentationens avskrift:

1 OPEN INNOVATION Hur man organiserar och lyckas med ett Open Innovation-projekt

2 ENSTAKA KUNDER ELLER LEVERANTÖRER -Samarbete med få partners. T ex Föräldramötet, PensioStorm CROWD SOURCING – Man bjuder in många olika personer, aktörer som bidrar till ett gemensamt mål. T ex LINUX, Wikipedia, SAAB IQon TVÅ HUVUDFORMER FÖR OI-PROJEKT

3 Ekonomisk arkitektur – reglerar bl a direkta och indirekta motiv och belöningar för att delta i samarbetet, medlemsavgifter. Juridisk arkitektur – licenser, upphovsrätter, äganderätter för det som skapas i projektet, stadgar, regler. Teknisk arkitektur – samarbets- och kommunikationsplattformar, utvecklingsverktyg, och annat tekniskt stöd för att genomföra projektet. Social arkitektur – delade värderingar, rykten, informella kontakter, personliga nätverk ARCHITECTURE OF PARTICIPATION – ORGANISATION AV SAMARBETET

4 En av grundtankarna med OI-projekt är att de olika partnerna dels uppfyller sina egna mål, men också att de bidrar till ett gemensamt mål. Exempel 1: Open Source Leverandører i Danmark, OSL, är en förening som samlar företag som sysslar med Open Sourceutveckling. Gemensamma mål: bl a att stärka marknaden för Open Sourcelösningar och att påverka beslutsfattare till förmån för Open Source. Individuella mål: bl a att utveckla de egna affärsmöjligheterna. OLIKA SAMARBETSFORMER - ASSOCIATION

5 SAMARBETANDE FÖRETAG - ASSOCIATION

6 Exempel 2: 4 kommuner i Västernorrland samarbetar för att utveckla ett system för elektronisk upphandling. Gemensamt mål: bl a att utveckla ett system för elektronisk upphandling och att få tillgång till varandras kompetens. Individuella mål: bl a att få ett system för elektronisk upphandling och att sänka de egna kostnaderna. OLIKA SAMARBETSFORMER - COOPERATION

7

8 Exempel 3: Sundsvalls kommun, Mittuniversitetet och Steria samarbetar för att utveckla ett system för kommunikation mellan hem och skola. Gemensamt mål: bl a att utveckla ett system för kommunikation mellan hem och skola. Individuella mål: Sundsvall kommun: förbättra kommunikationen mellan hem och skola. Mittuniversitetet: omsätta teori i praktik, forskning, examensarbeten, synas i samhället. Steria: möjlighet att tjäna pengar på drift och underhåll, hitta eventuella studenter att anställa. OLIKA SAMARBETSFORMER - COLLABORATION

9

10 Ekonomisk arkitektur – reglerar direkta och indirekta motiv och belöningar för att delta i samarbetet. Juridisk arkitektur – licenser, upphovsrätter, äganderätter för det som skapas i projektet. Teknisk arkitektur – samarbets- och kommunikationsplattformar, utvecklingsverktyg, och annat tekniskt stöd för att genomföra projektet. Social arkitektur – delade värderingar, rykten, informella kontakter, personliga nätverk ARCHITECTURE OF PARTICIPATION – ORGANISATION AV SAMARBETET

11 Många studier visar att den sociala arkitekturen är den viktigaste faktorn för fungerande samarbeten och för att lyckas som företag eller enskild utvecklare. T ex spelar personliga nätverk stor roll vid sökande av partners, men också när man rekommenderar andra för projekt som man själv inte har möjlighet att delta i. Ett dåligt rykte sprids snabbt i de personliga nätverken, och en dålig insats i ett projekt kan sätta stopp för inbjudan till nya projekt. SOCIAL ARKITEKTUR

12 TRADITIONELL UTVECKLING – Vem som äger vad regleras nästan alltid i anställningsförhållandena. OPEN INNOVATION-UTVECKLING – Oklart vem som har rätt till vad vilket innebär att detta måste man fundera över och komma överens om vid starten av projektet. – Standardavtal saknas så avtal måste anpassas efter varje projekt. – Att påbörja projekt innan avtal är skrivet är en av de största fallgroparna vid Open Innovation-projekt. RÄTTIGHETER (1)?

13 ATT FUNDERA PÅ – Vad kan de olika partnerna bidra med i form av kunskap och erfarenhet? – Vilken roll spelar denna kunskap och erfarenhet för projektet? – Vilka rättigheter till det slutliga resultatet ska de olika parterna ha? – Vilken annan ersättning än rättigheter kan en partner få? RÄTTIGHETER (2)?

14 RIKTLINJER FÖR CROWD SOURCING – Crowd Sourcing-projekt kan ha flera tusen användare vilket gör det omöjligt med enskilda kontrakt. – Företaget som bjuder in till Crowd Sourcing måste sätta riktlinjerna. – Det ska klart framgå för bidragsgivarna vad som gäller, t ex om man överlämnar alla rättigheter till företaget när man skickar in ett bidrag. – Upphovsrätten till programkod tillhör alltid den som skriver koden. Därför måste det regleras i riktlinjer/avtal hur detta hanteras. – En vanlig variant är att idéer/bidrag som används belönas med en engångssumma, men sedan utgår ingen royalty på den färdiga produkten. RÄTTIGHETER (3)?

15 UPPHOVSRÄTT – Ideel rätt - skaparens rätt att bli angiven som upphovsman och rätt att protestera om verket förändras så att det vanärar upphovsmannens rykte. I alla länder utom USA och Storbritannien kan upphovsmannen generellt aldrig överlåta den ideella rätten till någon annan. I många länder, bland annat Sverige kan upphovsmannen skriftligen förbinda sig att avstå från att hävda den, men alltså inte överlåta den. En uppdragsgivare kan alltså inte lagligen sätta sitt namn på ett verk som någon annan skapat. RÄTTIGHETER (4)?

16 UPPHOVSRÄTT – Ekonomisk rätt - rätten till ersättning för verket när det nyttjas genom visning, vidareförsäljning eller kopiering. Denna rätt tillhör alltid i första hand upphovsmannen, även om han/hon är anställd men den kan genom avtal överlåtas till en annan juridisk eller fysisk person. En hel försäljning innebär att upphovsmannen mot överenskommen ersättning avstår från alla ytterligare krav på ersättning medan en delvis försäljning, innebär att upphovsmannen har rätt till viss ersättning (royalty) från varje försäljning eller användning. RÄTTIGHETER (5)?

17 ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN (1) - AGGREGATION Genom att gå samman och uppträda under ett gemensamt namn kan man stärka förhandlingsposition gentemot andra aktörer och samtidigt stärka sitt varumärke gentemot kunder.

18 ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN (2) - SYNDIKAT Genom att bilda ett gemensamt ”dotterföretag” kan man erbjuda ett större serviceutbud till lägre kostnad, samtidigt som inte kompetensen behöver finnas i alla organisationerna.

19 ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN (3) - KONSUMTION En organisation eller ett företag drar nytta av extern kompetens och expertis för att utveckla och leverera service och tjänster, men utan att ”ge något tillbaka”.

20 ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN (4) - SAMSKAPANDE Tillfällig organisation i projekt för att dra nytta av varandras kompetens och expertis för att utveckla tjänster och produkter.