Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26.

En presentation över ämnet: "Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26."— Presentationens avskrift:

1 Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26

2 Utbildning för rådgivare •Introduktionskurs: 2 dag (obl.) –Jordbrukets miljöpåverkan –Pedagogiska hjälpmedel –Teambildning, samverkansformer •Grundläggande STANK-utb.1 dag (obl.) •Temakurser till rådgivningsmoduler

3 Nationell åtgärdsplan för miljöhänsyn i jordbruket •Lagstiftning •FoU •Avgifter och miljöersättningar •Rådgivning

4 Algblomning Gotland -05

5 Fem av miljökvalitetsmålen berör Greppa Näringen •Ingen övergödning •Giftfri miljö •Grundvatten av god kvalitet •Myllrande våtmarker •Klimatmålet

6 Minskning av ammoniakavgång •Ammoniakförlusterna från jordbruket bör till år 2010 minska med 7300 ton (13%) (SJV Rapport 1999:23)

7 Minskning av fosfor •Fram till 2010 ska utsläppen av fosfor från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå.

8 Reduktionsbehov av kväveutlakning i rotzonen •Utredningens slutsats: utlakningen ska minska med 10 000 ton, varav hälften i Skåne, Halland och Blekinge (SJV Rapport 2000:1)

9 Sammanlagd utlakning av kväve från svensk åkermark 1995 och mål 2020 Naturlig bakgrunds utlakning ”Basutlakning” ”Onödig utlakning” 19952020

10 Helhetssyn på miljöproblemen…. (foto:Stina Olofsson)

11 Organisation för Greppa Näringen

12 Rådgivning är lämplig för åtgärder som: •behövs vid komplexa odlings- situationer •är lönsamma för brukaren •lantbrukaren kan få erkännande och kanske merbetalning för

13 Miljökänsliga områden •Skåne, Halland och Blekinge •Kustområden samt Gotland och Öland •Jordbruksområden i Östergötland, söder om Vänern samt kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren

14 14 Kväveutlakningen i några olika jordbruksbygder i Sverige

15 Arbetssätt •Enskild rådgivning till lantbrukare •Kurser, informationsskrifter, hemsida och medlemsblad •Kunskapsförsörjning till rådgivare •Uppföljning

16 Informationsmaterial •Medlemsblad •Goda Råd från Greppa Näringen •Hemsida www.greppa.nuwww.greppa.nu –Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och växtskydd –Stallgödselvärdering –Växtnäringsbalans på nätet

17 Greppa Näringens rådgivning

18 Medlemmar i Greppa Näringen 2001-2007

19 Åkerareal på gårdar i Greppa Näringen, 31 dec 2007 (åker i Sverige 2007= 2 648 000 hektar, Greppa Näringens län utgör 78 % och Greppa-gårdarna ¼ av Sveriges åkerareal) LänAntal brukare Medel- areal, ha S:a ansluten areal, ha Länets åker- areal, ha Ansluten areal, % Blekinge2066513 30031 70042 Skåne2546105267 800452 40059 Halland7797357 100111 20051 Kalmar4889446 000124 00037 Gotland17111018 80085 60022 Västra Götaland1262104130 700471 30028 Stockholm6718212 20084 80014 Uppsala8715113 100167 300 8 Södermanland9220218 600126 20015 Östergötland23016738 400204 70019 Örebro5619811 100106 50010 Västmanland9718818 200102 60018 Summa6081106645 3002 068 30031

20 Under 6 år har 25 000 gårdsbesök gjorts 200 rådgivare gör årligen i medeltal ca 25 rådgivningar var i projektet

21 Aktiva rådgivare åren 2001-2007 ÅrAntal rådgivare Antal rådgivningar per rådgivare Antal rådgivar- organisationer 2001 97 17 12 2002 105 32 13 2003 193 29 41 2004 208 26 39 2005 231 22 49 2007 210 18 43

22

23 Miljömålsavstämning

24 Greppa Näringens rådgivning

25 Greppa Näringens databas •Beskriva vilka gårdar som ingår i Greppa •Sammanställa växtnäringsbalanser •Beräkna effekter av rådgivningen –Förändringar i överskottsvärden i växtnäringsbalanser –Se förändringar exempelvis spridningstidpunkter –Beräknade förändring av utlakning av kväve

26 Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

27 Använda medel i Greppa Näringen, milj kr ÅrRådgivning/ kurser ÖvrigtTotaltDärav miljöskatt 2000 0 5,0 2001 6,0 6,3 12,3 2002 12,7 6,8 19,5 2003 24,8 9,1 33,9 3,8 2004 27,8 7,9 35,7 3,7 2005 27,3 6,9 34,2 3,6 2006 28,1 6,0 34,1 2,8 2007 17,3 6,1 23,4 13,3

28 Miljöeffekter och samhällets kostnader för rådgivning i Greppa Näringen 2001-2006, ( uppskattning och preliminära beräkningar, Stina Olofsson) MiljöeffekterBeräknad årlig minskning uppnådd 2006 Årlig kostnad för sparad växtnäring Kväveutlakning805 ton kväve31 kr/kg Ammoniak- avgång 560 ton kväve28 kr/kg Fosforförluster19 ton fosfor309 kr/kg

29 Fråga 3: Är Du beredd att vidta ytterligare åtgärder på Din gård för att minska växtnäringsläckaget? Bas: SHB Man är beredd att själv vidta åtgärder i större utsträckning än 1999. Detta gäller även i övriga Götaland och Mälardalen. Icke-medlemmar i GN är mindre benägna att själva göra något. (Landja, 2006)

30 Fråga 7: Du som är medlem i Greppa Näringen, har detta lett till förändringar på Din gård? Bas: Medlemmar ¼ av medlemmarna anser sig ha genomfört större förändringar, medan 2/3 menar att de endast gjort mindre förändringar. Var tionde medlem har inte gjort något. Vi vet dock inte om detta är från en nivå där man redan hade minimerat växtnäringsläckaget eller om det var från en mindre sofistikerad nivå. (Landja, 2006)

31 Antal företag i Greppa Näringens målgrupp; gårdar> 50 ha och/eller > 25 de länantallänantal Skåne4300Västra Götaland4200 Halland1400Kalmar1600 Blekinge 460Gotland 850 Totalt6200Totalt6650

32 Antal företag i Greppa Näringens målgrupp LänAntal totaltAntal i miljökänsl. områden Östergötland 1830 1140 Uppsala 1230 710 Södermanland 980 410 Västmanland 890 460 Örebro 870 400 Stockholm 660 620 Totalt 6460 3740

33 Framgångsfaktorer för Greppa Näringen •Samverkan och delaktighet •Bondenytta •Aktuell fråga som berör hela samhället •Budskap som går att kommunicera •Kunskapsuppbyggnad hos rådgivarna •Verktyg för lantbrukaren •Uppföljning och återkoppling