Världsnaturfonden WWF

En presentation över ämnet: "Världsnaturfonden WWF"— Presentationens avskrift:

1 Världsnaturfonden WWF
Hållbara städer Världsnaturfonden WWF Fem utmaningar för hållbara städer Annsofie Aronsson Världsnaturfonden WWF

2 Världsnaturfonden WWF
En av världens ledande, ideella och partipolitiskt obundna miljö- och naturvårdsorganisationer +100 +5,000 WWF finns i 100 länder, på 5 kontinenter WWF har mer än 5 000 anställda världen över 1961 +5M World Wide Fund for Nature (WWF) Korta fakta WWF grundades 1961 i Schweiz. Det svenska kontoret öppnades 1971. I hela världen arbetar mer än anställda inom WWF. Dagligen driver WWF mer än projekt på regional, lokal och global nivå i närmare 100 länder – på 5 kontinenter. Med en sammanlagd budget på mer än 800 miljoner CHF har WWF ett stort inflytande på miljö- och utvecklingsfrågor. Under 2009 hade WWF globalt 5 miljoner supporters - i Sverige omkring supporters. Ev. mera om organisationen: Alla kontor är självständiga men vi jobbar sedan i internationella nätverk där olika kontor kan välja delta eller ej. Man kan grovt sett säga att våra pengar (Sverige) kommer ifrån 3 källor: - mer än 50 %, insamling från privatpersoner - ca. 30 % Sida-medel - ca. 20% från företagssamarbeten 80% av dessa medel går till Globala gemensamma prioriteringar. WWF grundades år 1961 WWF har mer än 5 miljoner supportrar Photo: © NASA

3 Living Planet Report WWFs globala miljöredovisning
Den globala utmaningen Living Planet Report WWFs globala miljöredovisning Den globala utmaningen Biologisk mångfald Ekologiskt fotavtryck Globala Living Planet Index Globala Ekologiska Fotavtrycket -28% The global LPI continues to show a decline of about 30 per cent (-28%) between 1970 and This is based on trends in 9,014 populations of 2,688 mammal, bird, reptile, amphibian and fish species – many more than in any previous edition of the Living Planet Report. Living Planet Index (LPI) – biologisk mångfald index genom att följa utv hos mer än 9000 populationer av ryggradsdjur världen över. Även om skillnaderna är stora mellan olika regioner – så den globala utvecklingen en mkt oroande trend: - 30% mellan Speciellt allvarlig är utvecklingen i den tropiska zonen, där den BM minskat med drygt 60%. Ekologiska fotavtrycket (EF) – indikator för männ. anspråk på planetens biokapacitet Mäter biologiskt produktiva land- och vattenytor för att producera resurser och absorb avfall En lika oroande trend – det växer stadigt. Idag är det ekologiska fotavtrycket mer än 50% större än jordens biokapacitet, dvs jordens förmåga att producera förnybara resurser och absorbera CO2. Med andra ord gör mänskligheten idag anspråk på biokapacitet som motsvarar 1,5 planet. © Istockphoto.com / WWF-Canada

4 Budskap från Living Planet Report
Den biologiska mångfalden minskar kraftigt – särskilt i tropiska ekosystem Fotavtrycket ökar – särskilt i höginkomstländer Val av mat och energisystem är avgörande för vår gemensamma framtid Fotavtrycket hänger starkt ihop med BNP, men sambandet mellan BNP och sociala mått på framsteg är svagt bortom en viss basal inkomstnivå Kärnbudskapen från Living Planet Report 2010 (från svensk sammanfattning av LPR 2010) Världsnaturfonden WWF vill peka på allvaret i dessa utmaningar – men också på de stora positiva möjligheter och lösningar som finns och som kan utvecklas! Living Planet Report pekar på viktiga utvecklingstrender för den biologiska mångfalden. Genom Living Planet Index (LPI) visar WWF att den biologiska mångfalden är nästan 30 procent mindre i dag än för 40 år sedan. Speciellt för den tropiska zonen är trenden mycket oroande, där har Living Planet Index minskat med hela 60 procent på 40 år. 2. Living Planet Report 2010 visar att vi överkonsumerar jordens naturresurser i en rasande fart. Mätt med ekologiska fotavtryck motsvarar människans totala anspråk på jordens biokapacitet i dag ett och ett halvt jordklot. Om vi fortsätter på den inslagna vägen kommer vi att inom bara ett par årtionden behöva motsvarande två planeter för att möta världsbefolkningens efterfrågan på energi, livsmedel och andra resurser samt ytor för att absorbera utsläppen av koldioxid. 3. Living Planet Report tar även upp förhållandet mellan resursförbrukning och social utveckling. Fotavtrycket hänger starkt ihop med BNP, dvs rikare länder (mätt med BNP) ofta tenderar att ha ett högre ekologiskt fotavtryck (obs. generellt uttryckt, variation inom höginkomstländer finnes). Rapporten uppmärksammar vidare att sambandet mellan BNP och sociala mått på framsteg är svagt bortom en viss basal inkomstnivå. Det gäller läskunnighet och barnadödlighet, men också upplevd livskvalitet. Att ensidigt utgå från BNP är därför ett bristfälligt mått på utveckling. 4. I LPR 2008 visade WWF på olika möjligheter för att minska det globala ekologiska fotavtrycket genom energieffektivisering, förnybar energi och koldioxidlagring (som kan bromsa ökningen av atmosfärens koldioxidhalt). Fokus låg då på koldioxid. I LPR 2010 visar WWF hur förändringar i energianvändning och livsmedelskonsumtion påverkar olika komponenter i det ekologiska fotavtrycket. Analysen visar att ett Business-as-usual scenario ger en fullständigt ohållbar utveckling som till varje pris måste undvikas. Att fortsätta i samma hjulspår är inget alternativ. För att överbrygga gapet mellan mänsklighetens ekologiska fotavtryck och planetens biokapacitet kommer vi att behöva både en energiomställning och en förändrad kosthållning (diet) – samt ytterligare uppfinningsrikedom t.ex. via investeringar i naturkapitalet som ökar Planetens biokapacitet. Läs mer om WWFs framtidsscenarier i LPR 2010.

5 Vägvisare för hållbar utveckling och välfärd
Sökes! Vägvisare för hållbar utveckling och välfärd Sambandet Human Development Index (HDI) Ekologiska fotavtryck (EF) En kärnfråga som följer av detta … Ekologisk hållbarhet och ekonomisk utveckling – harmoni eller konflikt? Hur samspelar ”utveckling” (traditionellt mätt främst med BNP) med kriterier för ekologiskt hållbar utveckling? En väsentlig fråga är ifall ökat mänskligt välbefinnande måste åtföljas av ett större ekologiskt fotavtryck. Vilka vägvisare (indikatorer, måttstockar) bör användas för att stödja arbetet för en globalt hållbar utveckling? En kärnfråga för detta århundrade… Exempel på resonemang från LPR 2010 Human Development Index (HDI) och Ekologiskt fotavtryck (EF) (från svensk sammanfattning av LPR 2010) LPR 2010 uppmärksammar att sambandet mellan BNP och sociala mått på framsteg är svagt bortom en viss basal inkomstnivå. Det gäller läskunnighet och barnadödlighet, men också upplevd livskvalitet. Att ensidigt utgå från BNP ger därför ett bristfälligt mått på utveckling. Det mest använda alternativa måttet på utveckling är Human Development Index (HDI), som skapats av FN-organet UNDP (United Nations Development Programme). HDI väger samman inkomst, förväntad livslängd och utbildningsnivå. Om man undersöker förhållandet mellan det ekologiska fotavtrycket och HDI, finner man att vissa länder lyckas uppnå hög utveckling med ett betydligt mindre fotavtryck än andra. ”Hållbar utveckling” har definierats som att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. FN har angivit ett HDI på 0,8 som undre gräns för en hög utvecklingsnivå. Ett fotavtryck om 1,8 gha per capita innebär att man inte gör anspråk på mer biokapacitet än vad som finns att tillgå per världsmedborgare. Om man godtar ekologiska fotavtryck och HDI som tillräckliga mått på miljöbelastning respektive utveckling ger dessa gränser ett minsta kriterium för hållbar utveckling. År 2007 fanns bara ett land som uppfyllde kriteriet: Peru. Men även Cuba, Ecuador och Colombia var nära. Den här statistiken säger emellertid inget om civilsamhällets inflytande i landet eller hur utvecklingsnivån och fotavtrycket fördelar sig inom befolkningen. Den säger heller inget om hur de lokala naturresurserna förvaltas. För att få en heltäckande bild av ett lands sociala, ekonomiska och ekologiska utveckling måste många fler indikatorer analyseras. En annan viktig aspekt är att världens befolkning ökar. Det innebär att biokapaciteten per person krymper om vi inte finner sätt att öka ekosystemens biologiska produktivitet. Analysen visar sammantaget att det är möjligt att skapa hållbara samhällen, men att det innebär en stor utmaning för alla länder i världen.

6 Ekologiska fotavtryck
En indikator för våra anspråk på planeten Ekologiskt fotavtryck Vad är det? Vad ingår? Det ekologiska fotavtrycket visar hur stora biologiskt produktiva arealer (mätt som ”globala hektar”) som behövs för att skapa de förnybara resurser vi förbrukar och för att absorbera den koldioxid vi släpper ut. En global hektar (gha) står för en globalt genomsnittlig hektar för resursproduktion och avfallshantering – och ingår i metoden för hur man räknar ut det ekologiska fotavtrycket. Allt som konsumeras kan relateras till någon av de sex markanvändningstyperna: Åkermark: jordbruksprodukter, t.ex. spannmål, grönsaker, frukter och bomull Betesmark: produkter från djur som vistas på betesvallar, t.ex. kött, mjölk och ull Skogsmark; skogsprodukter, t.ex. virke och papper men även skogsbränsle Fiskevatten: fiskeprodukter som fisk, räkor, fiskmjöl och sidofångster Bebyggd yta: markanspråk för vägar, bostäder, köpcentran, dammkonstruktioner för vattenkraft etc. Koldioxidyta: extra yta som skulle behövas för att absorbera utsläppen från vår användning av fossila bränslen The Footprint Family Utöver ekologiskt fotavtryck (som fungerar som ett övergripande index på mänsklighetens resursanvändning) använder WWF även måtten koldioxidfotavtryck och vattenfotavtryck. Koldioxidfotavtrycket uttrycks i ton koldioxidekvivalenter (till skillnad från i ekologiska fotavtrycket där koldioxidutsläppen omvandlas till yta). Vattenfotavtrycket är ett viktigt kompletterande mått till ekologiska fotavtrycket. Vattenfotavtrycket visar hur stor volym vatten som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och uttrycks i liter eller kubikmeter. …………………….. BAKGRUND MERA INFORMATION Hur beräknas det ekologiska fotavtrycket När vi ska beräkna fotavtrycket för en viss grupp människor tar vi först reda på – genom nationell statistik - hur mycket som konsumeras av mat, material och energi. Åker: jordbruksprodukter, t.ex. spannmål, grönsaker, frukter och bomull Skog; skogsprodukter, t.ex. virke och papper men även skogsbränsle Vatten: fiskeprodukter som fisk, räkor, fiskmjöl och sidofångster Sedan undersöker vi hur stora ytor som behövs för att producera resp. ta hand om dessa mängder. När det gäller produktionen av alla resurserna så beräknas fotavtrycket utifrån aktuell nationell statistik i kombination med internationell skördestatistik från FAO, FNs jordbruksorgan. Hur mycket potatis skördas per hektar, hur mycket timmer kan avverka per hektar, hur mycket kött/skinn/ull får man ut per hektar betesmark, hur stor bebyggd yta finns det per person, o.s.v. Ytanspråket på energisidan handlar i till stor del om koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Man kan räkna om dessa utsläpp till ytor på olika sätt. I de senaste fotavtrycksstudierna har man utgått från mängden nyplanterad skogsyta som skulle krävas för att koldioxidinnehållet i atmosfären inte ska öka på grund av utsläppen (efter att man har dragit ifrån den andel av utsläppen som antas absorberas i haven). Detta är absolut inte tänkt som en lösning på de problem som fossilbränsleanvändningen orsakar utan bara en metod för att visa koldioxidutsläppens omfattning (på grund av det stora behovet av ytor för produktion av livsmedel och material nu och i framtiden så kan man ju fråga sig var dessa energiytor skulle tas ifrån om man fick för sig att lösa problemet med växthuseffekten på detta sätt). När man är klar med beräkningarna av ytanspråket inom varje delkategori så lägger man ihop alltsammans så att vi får fram det totala fotavtrycket per capita för den studerade gruppen. Om någon undrar: olika biologisk produktivitet från olika markanvändningskategorier viktas naturligtvis före sammanslagningen . Skogsmark avkastar tex drygt dubbelt så mycket biomassa som betesmark, menbara cirka hälften av vad som kan skördas från jordbruksmark – så man multiplicerar de olika areorna med motsvarande faktorer, sk ekvivalensfaktorer före summeringen. Mer information om det ekologiska fotavtrycket finns i Living Planet Report. Se även Global Footprint Network på: © John E. Newby / WWF-Canon

7 globala ekologiska fotavtrycket
Utvecklingen av det globala ekologiska fotavtrycket Uppdelat i dess komponenter ( ) Utvecklingen av det globala ekologiska fotavtrycket Sedan mitten av 1970-talet har mänsklighetens årliga ekologiska fotavtryck varit större än jordens biokapacitet. Förnybara naturresurser konsumeras snabbare ände nybildas och mer koldioxid släpps ut än vad ekosystemen kan absorbera. Koldioxidhalten i atmosfären stiger med klimatförändringar och försurning av oceanerna som följd. När de ekologiska fotavtrycken ökar minskar samtidigt utrymmet för den biologiska mångfalden. I dag motsvarar det totala globala ekologiska fotavtrycket en och en halv planet, vilket innebär en fördubbling sedan De rikaste länderna står för lejonparten av ökningen. Observera särskilt betydelsen av den fossilbaserade ekonomi i grafen: Utsläppen av koldioxid har ökat 11 gånger sedan 1961, vilket innebär att mer än hälften av mänsklighetens EF består av ”koldioxidyta” (innebär i sin tur att det finns en stor potential att sänka EF genom att fasa ut fossila bränslen, kursivt: observera dock att de andra ytorna idag är ”subventionerade” genom en fossilbränslebaserad industriell input, t.ex. konstgödsel till jordbruket). År 2007 hade genomsnittsmänniskan ett fotavtryck som täckte 2,7 gha, vilket ska jämföras med den tillgängliga biokapaciteten om 1,8 gha per person. Annorlunda uttryckt behöver jorden ett och ett halvt år på sig för att ta upp den koldioxid som vi genererar och för att skapa de förnybara resurser som vi förbrukar på ett år. Mänskligheten skulle alltså behöva tillgång till en och en halv planet för att bibehålla sin nuvarande konsumtionsnivå på lång sikt. Precis som man kan leva över sina inkomster under en tid, så kan man skörda förnybara resurser snabbare än de återskapas. Mer skog kan avverkas än vad som återväxer och fisket kan vara större än ett bestånd långsiktigt tillåter. Än så länge kan vi ofta flytta vårt resursuttag när så krävs; välja nya fiskevatten, avverka timmer på en annan plats, välja andra betesmarker och röja nytt land för jordbruk. Men vi har bara en planet och med dagens resursförbrukning kommer de nya områdena så småningom också att bli överutnyttjade.

8 Från tre planeter… Utmaningen för oss i Europa kan sammanfattas som
Att gå från en ”tre-planets livsstil” till en ”en-planets livsstil” – dvs att leva på en planet på ett hållbart och rättvist sätt … forts nästa slide….

9 …till ett gott liv för alla på en planet
WWFs vision om en One Planet Future Men vad är det som ska förändras? Jämför segmenten i det ekologiska fotavtrycket på bilden. Vem ska göra det? Hur ser ansvaret ut – vilka roller har vi för att nå målet om en hållbar utveckling? Individer, företag/marknad, politiken, andra aktörer (t.ex. NGO) - arbetsdelningen mellan dessa är värt att fundera över. Att det handlar om att vi genom teknik, institutionella och beteendemässiga förändringar måsta skapa smartare livsstilar så att alla människor kan få det bra på en planet är givet. Men hur mycket kan vi förvänta oss av individer respektive företag och politiker i detta omställningsarbete? Undersökningar visar (generellt utryckt): Att vi som individer kan bidra till att gå från ”tre planeter” till ”två planeter” Det är möjligt att minska det ekologiska fotavtrycket från tre planeter till två planeter bara genom att vi som individer förändrar vårt beteende (konsumtionsmönster, livsstil). Stor möjlighet för oss var och en! Lite mera bakgrund: Baserat på de livsstilsundersökningar som gjorts kan man i grova drag konstatera att man som svensk idag inte behöver vara en superhjälte för att minska sitt fotavtryck med en tredjedel. Och allt fler gör små enkla val när det gäller transporter, kost och bostadens energianvändning som leder i denna riktning. Enligt Naturvårdsverkets undersökningar anser 78 procent av svenskarna att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen och 68 procent kan själva ”absolut” tänka sig att genomföra åtgärder för att reducera utsläppen inom 13 av 14 uppräknade områden. Och lika många efterlyser mer information och utbildning om hur man lever mer klimatsmart. Så från tre till två planeter kan vi ta oss själva utan att bli några sociala ufon - om vi bara vill. 2. Men för att komma vidare från ”två planeter” till ”en planet” – dvs en hållbar nivå - krävs kollektiva lösningar och hållbara innovationer! Det räcker dock inte att vi som enskilda individer drar vårt strå till stacken. Det krävs en omställning av stora samhällsstrukturer och institutioner (tekniska, ekonomiska, osv) vilka i sin tur kräver kollektiva lösningar (politiska eller andra typer av gemensamma förändringsprocesser. Detta visar på betydelsen av samarbete och kollektiva processer. Individers bidrag i omställningsarbetet är av olika skäl begränsat. Dels har vi den s k tummeliteneffekten som får folk att tvivla på att det är lönt att de själva gör något om inte de andra är med. I studien ”I will if you will” framgick att människor behöver känna sig som en del av en större gemenskap för att motiveras att mer långsiktigt och systematiskt förändra sitt beteende mot ökad hållbarhet. Det krävs gemensamma visioner samt institutioner och regelverk som folk i gemen uppfattar som rättvisa. Varför ska jag betala fyra gånger så mycket som grannen för att resa klimatsmart med tåg på solsemester när han kommer undan billigare samtidigt som han bränner hela årets koldioxidutrymme på en resa till Thailand? Sedan får vi inte glömma de strukturella, geografiska förutsättningarna. Individer beslutar inte om externa köpcentras vara eller ickevara, turtäthet för pendeltåg och energistandard för nybyggnation. Och dessa beslut som tas av politiker bestämmer i stor utsträckning hur hållbart man kan leva. Dessutom kan offentlig investering i klimatsmarta byggnader (t ex skolor med vindsnurror och solfångare) och transporter (biogas och el) driva på klimatsmart teknikutveckling och beteendeförändring i samhället i stort, något som behövs om omställningen ska få styrfart. Politikerna har en central roll i att etablera ramverket för utveckling av lösningar och beteenden för en framtid på en planet, men vi alla är också beroende av uppfinningsrikedomen och initiativkraften hos entreprenörer som tillhandahåller smartare sätt att ordna boende, transporter och mat. Och lyfter vi blicken från Sverige och ser en framtid med 9 miljarder människors behov av mat, boende och förflyttning förstår vi att såväl modiga politiska beslut som framsynt entreprenörskap behövs för att vi alla tillräckligt snabbt ska lära oss leva gott tillsammans på en enda planet. Så det som återstår är att i globalt samförstånd och samarbete hitta nya vägar till utveckling. Skulle alla utveckla samma livsstilar och infrastruktur som i EU skulle vi behöva tre planeter. Men vi kan skapa ett gott liv för alla på en planet bara vi lyckas mobilisera de rätta krafterna tillräckligt snabbt kring de lösningar som detta kräver inom samhällsbyggnad, teknik, livsstilar, styrmedel, förvaltning. Och alla kompetenser behövs, inom samhällsvetenskap humaniora, naturvetenskap och teknik. Och innovationer för en framtid på en planet handlar om nytänkande både kring mål och medel.

10 Städer Stadsbefolkningen orsakar redan 70% av de globala CO2 utsläppen
Antalet stadsbor på Jorden förväntas fördubblas före 2050 Under de närmaste 30 åren förväntas 350 biljoner dollar att investeras i urban infrastruktur År 2050 beräknas 70 procent av mänskligheten bo i städer Världens städer står för 75 procent av den globala energiförbrukningen och över 70 procent av CO2-utsläppen Enorma utmaningar men också stora möjligheter → Städer – problem och möjlighet Urbanisering - År 2050 beräknas 70 procent av mänskligheten bo i städer. Två sidor: Grundläggande infrastruktur måste nyutvecklas + befintlig infrastruktur och konsumtionsmönster måste ställas om. Problem: Miljöbelastning - Världens städer står för 75% av energiförbrukningen globalt och orsakar över 70 procent av CO2-utsläppen Direkt och indirekt belastning – expansion/exploatering ekosystem, konsumtionsbaserat persp Möjlighet: Samtidigt stor positiv potential till smarta effektiva system möter mänskliga behov och ökad livskvalitet I ljuset av de svårigheter vi sett i internationella förhandlingar om t.ex. klimatet behövs lokala aktörer med egna lokala visioner och med kraft att förverkliga dessa, med mandat och handlingskraft – den lokala skalan i ett globalt perspektiv. © Edward Parker / WWF-Canon © NASA © NASA

11 Fem utmaningar för hållbara städer

12 Ekologiska fotavtryck
Utmaning 1 Ekologiska fotavtryck Från ord till handling genom hållbara fotavtryck © NASA

13 Staden en arena för arbete med fotavtryck
Koldioxidfotavtryck Staden en arena för arbete med fotavtryck Hela Footprint family: EF, CF, WF – här exemplifierat av koldioxidfotavtrycket (CF) Koldioxidfotavtrycket – och bredare det ekologiska fotavtrycket - kan lite förenklat sägas härstamma från tre typer av aktiviteter (konsumtionstyper): Transporter – Maten – Boendet – (den fjärde kategorin är ”Övrig konsumtion”) Jfr ”Biffen, Bilen, Bostaden” från Stefan Edmans välkända SOU utredning om hållbar konsumtion Tillsammans står dessa för cirka 70 % av det globala koldioxidfotavtrycket från svenskarnas konsumtion Vi fokuserar på samtliga områden i vårt arbete … till exempel… Sen har vi också bubblare i den övriga konsumtionen som också utgör en växande del av vårt fotavtryck. Orsaken till att framför allt koldioxidfotavtrycket från svenskars konsumtion ökar trots att vi i Sverige använder mindre fossil energi i produktionen är att vi konsumerar allt mer prylar som ofta har producerats och lett till utsläpp utanför Sveriges gränser. Kineserna startar ett nytt kolkraftverk i veckan, mycket för att hålla igång sina fabriker som producerar våra leksaker, sportartiklar, verktyg, byggnadsmaterial mm. ……… BAKGRUND – MERA INFORMATION (från ”An analysis of Sweden’s Ecological Footprint 2008, finns på hemsidan) Over three quarters of Sweden’s greenhouse gas emissions come from households – mainly energy, transport and food In the past policies have focused on industry and cleaner production. Over time industry has improved its carbon-efficiency; however, technology alone can’t fix the problem. These gains have been largely offset by rapidly increasing consumption levels; therefore there is an obvious need for government policy to target household consumption, mainly in energy, transport and food, making up 80% of household emissions. The bottom line of changing lifestyles is that everyone is aware of the problem and that they think it matters to them. The government and regulatory authorities need to ‘help people help climate’ by making sustainable solutions easier to take up. This starts from helping people understand the problem, supporting them in their choices through the provision of information, and adjusting the incentive system to reward sustainable lifestyles (Barrett et al., 2007).

14 Permission from Monika Månsson, City of Malmö
Boende Nytillkommande och befintlig infrastruktur Permission from Monika Månsson, City of Malmö © Brent Stirton / Getty Images / WWF-UK © Germund Sellgren

15 Transporter och mobilitet
En kärnfråga i stadsplanering © Germund Sellgren Learning to live in cities for a one planet future Lära att leva urbant för en hållbar och rättvis utveckling – med tanke på urbaniseringen som sker nu globalt en av våra tids stora utmaningar! If all lived like the average European city dweller we would need three planets. So now is the time for learning – quick learning – to get out of the energy intensive lifestyle trap and to develop and share attractive solutions so that we can all live well on this one living planet that we have. Sustainable development means quality of life. Sustainable development means doing more with less. It means using smarter systems to get more quality of life with less environmental impact. Sustainable development means less pollution, noise, and congestion – and more parks, cycleways, footpaths, waterways and trees. Sustainable development means having walkable neighbourhoods and conviviality – lively social and cultural life replacing atomized suburbs. Sustainable development means more local economies, development and employment, and environmental technology transitions. Problems can be complicated. But solutions propagate quickly Cities are complex systems with many interlinkages and feedback cycles. Problems arising in this complex system can easily multiply. For example, fleeing urban air pollution to live in suburbs only multiplies the problems – with increased air pollution, social division, energy and climate unsustainability. But solutions can multiply too. Planning for a high quality urban centre with clean air supports more energy-efficient mass transportation and housing forms. Water treatment that safely recycles energy and nutrients from wastewater is economically, environmentally and socially more sustainable. Well governed and well designed cities are more sustainable along every dimension. Responsible decisions for humanity and the environment pay for themselves. Consider water sanitation, safe transport or air quality. There are self-reinforcing cycles – positive or negative – connecting ecological sustainability with economic and social sustainability. A healthy environment attracts people to cities and encourages investment at all urban scales from neighbourhood to region. Inclusive urban solutions where competing interests are well mediated will also be more sustainable than urban divides, with their vicious spiral effects of urban social, environmental and economic degradation. Green development means greater efficiency – getting more goods and services at less environmental cost – and this is another way that sustainable development pays for itself. Foto information (bakgrund) Aerial view of Mexico City, Mexico Aerial view of Mexico City - the world's second largest, Mexico. Image No: © Edward Parker / WWF-Canon © Karl Fjellstrom, itdp-china.org © Mats Samuelsson © Edward Parker / WWF-Canon

16 Mat och dryck Mer vegetabiliskt, mer säsongsanpassat, mindre svinn
© Martin Harvey / WWF-Canon

17 Ekosystem- tjänster och biologisk mångfald
Utmaning 2 Ekosystem- tjänster och biologisk mångfald Centrala värden för den hållbara staden Bildkälla. Gitte Jutvik Guterstam Used with permission from Monika Månsson, City of Malmö © Edward Parker WWF/ Canon © Germund Sellgren

18 Investera i framtiden Städer som drivkraft för en grön ekonomi
Utmaning 3 Investera i framtiden Städer som drivkraft för en grön ekonomi Foto: San Francisco

19 Det goda livet Välfärd och livsstil i nytt ljus Utmaning 4
©  Istockphoto.com / WWF-Canada

20 Perspektiv och ledarskap
Utmaning 5 Perspektiv och ledarskap Att sprida lösningar globalt San Francisco © Edward Parker / WWF-Canon Tram in Freiburg Kaffeeinstein / Wikicommons, CC BY-SA 2.0 © Fotograf ska finna i fotot? © NASA © Thomas Haugersveen / WWF-Norway

21 For cities that go beyond the hour
Will your city inspire the world? Join and show us how PURPOSE Mobilize action and support from cities in the global transition towards a climate friendly, one planet future with a focus on shifting from fossil to renewable energy solutions Cities/local authorities report their ambitious, holistic, inspiring and credible plans for: dramatically increasing the use of renewable energy solutions in the next few decades low-carbon development including emissions mitigation, energy efficiency and other sustainability criteria

22 Earth Hour City Challenge 2010- 2013
test Earth Hour City Challenge Första EHCC-pilot Sverige Första internationella piloten lanserades i 6 länder Samarbete med ICLEI Utvärdering av högnivåjury Utmärkelser till Oslo, Forli, Uppsala, San Francisco, Delhi, Vancouver

23 Earth Hour City Challenge 2013- 2014
test Earth Hour City Challenge Cape Town

24 Urvalskriterier Rör sig mot en 100 procent förnybar ekonomi och främjar användningen av förnybara energilösningar Fattar beslut om ambitiösa och strategiska åtgärder för att nå sina åtaganden Innovativ och nytänkande Betydande och trovärdigt ledarskap i det lokala sammanhanget Främjandet av allmänhetens deltagande I urvalsprocessen kommer WWF och den internationella juryn särskilt att bedöma och titta på städer som: Åtaganden för att gå mot en 100 procent förnybar ekonomi Åtgärder för att stödja spridning av klimatsmarta urbana lösningar på mänskliga behov Integrerade, relevanta och klimatsmarta lösningar för människors behov Trovärdighet och åtaganden i förhållande till kapacitet Främjande av allmänhetens deltagande och entreprenörskap

25 Rigorous quality control process
test Rigorous quality control process Jury members Simon Giles (London) Senior Principal Intelligent Cities Accenture Global Dan Hoornweg (Toronto) Professor, Energy Systems and Engineering, University of Ontario Gino van Begin (Bonn) Secretary General of ICLEI Seth Schultz (New York City) Director, Research at C40 Cities Climate Leadership Group Aromar Revi (Bangalore) Director, Indian Institute of Human Settlements Martha Delgado (Mexico City) Director of the Secretariat of the Global Cities Covenant on Climate Rigorous quality control process to identify low carbon and renewable energy plans Third party city pre-screening and evaluation process Local-level consultations with local WWF offices Expert review by an international jury of experts Gil-Hong Kim (Manila) Sustainable Infrastructure Division Director, ADB Alexandre Meira da Rosa (Washington D.C) Manager of Infrastructure and Environment Sector, IDB Christiana Figueres (Bonn) UNFCCC Executive Secretary

26 Partnerships 8 to 9 jury members 2013 to 2014
test Partnerships 8 to 9 jury members 2013 to 2014 In 2013 partnerships with: ICLEI – local governments for sustainability (main supporting partner) Asian Development Bank (potential outreach and city finance support) UN Habitat (urban campaign) Mexico City Pact (jury and outreach support) C40 Network (jury and outreach support)

27 Results EHCC 2013 & 2014 Internationally recognized reporting platform
test Results EHCC 2013 & 2014 Internationally recognized reporting platform 2013: 66 EHCC Candidate Cities from 6 pilot countries 193 commitments GHG inventories actions 2014: 163 EHCC Candidate Cities from 14 countries 386 commitments GHG inventories mitigation actions and 484 adaptation actions The introductory film on EHCC produced for the project got over 200 000 views on youtube. In Oct 2013, total 423 cities reported covering municipal operations and community activities that aggregate to an annual GHG emissions of 2.2 Giga tons of CO2 equivalent EHCC cities constitute around 50% of the reported actions in the cCCR As of October 2013, 423 cities and local authorities, with a population of 435 million people in 45 countries, reported more than 800 climate reduction and energy (renewable/efficiency) commitments, 4,000 mitigation and adaptation actions and 750 greenhouse gas inventories covering municipal operations and community activities that aggregate to an annual GHG emissions of 2.2 Giga tons of CO2 equivalent.

28 City Challenge resultat och data
test City Challenge resultat och data Over 120 cities involved through Japan climate registry EHCC as a real incentive for cities to join the carbonn registry, sign up to the Mexico City Pact and also take real actions to folllow up on their commitment. 31.6 gigatonnes global emissions from fossil fuesl (IEA), CO2 emissions need to peak at 32.6 Gt no later than 2017 for 50% chance of meeting 2 degree ceiling (450) Reported on ICLEI website: 2.2 UNEP: Total greenhouse gas emissions have risen from around 40 Gt in 2000 to an estimated 50.1 Gt in 2010.

29 test

30 Vår stad 2030. En del i Earth Hour City Challenge. stadsturné
Vår stad En del i Earth Hour City Challenge stadsturné Uppsala 12 mars 2014 Hur ser det ut i kvarteret 2030? Hur bor och man och hur reser man? Vad och var äter man och vad finns i klädaffären? Handledningen vänder sig till åk 9 och gymnasiet. Man utgår från uppsatta klimat- och energimål och beskriver samhället när målen är uppnådda om 15 år. Alla vinner när skolor samverkar med olika aktörer i samhället!

31 Hållbara städer Världsnaturfonden WWF
Vill du veta mer! Fem utmaningar för hållbara städer wwf.se/hallbarastader Urban Solutions for a Living Planet panda.org/urbansolutions Earth Hour City Challenge wwf.se/ehcc, panda.org/citychallenge

32 test