TSD Infrastruktur konventionella banor

En presentation över ämnet: "TSD Infrastruktur konventionella banor"— Presentationens avskrift:

1 TSD Infrastruktur konventionella banor
Tillämpning i det svenska järnvägssystemet Reijo Rosendal Transportstyrelsen Foto: Jan Ainali

2 EU Regelstruktur Direktiv beslutas av EU-kommissionen, och införlivas i medlemsstaternas lagstiftning senast ett förutbestämt datum. Direktiv 96/48/EG /16/EG /50/EG /57/EG Dir Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet (TSD:er) tas fram för att uppnå de mål som anges av direktiven. TSD:er TSD bygger på Europeiska normer så långt möjligt t.ex. avseende EMC-krav, säkerhetsstyrning, miljöförhållanden. Europeiska normer

3 Övergripande Varje delsystem ska godkännas av Transportstyrelsen innan det tas i bruk. Teknisk standardisering ska gälla hela Sveriges järnvägsnät enligt järnvägslagen. TSD Infrastruktur för konventionella banor träder i kraft 1 januari 2011. Bygger på direktiv 2001/16 (ersätts av 2008/57 (2010)) TSD gäller i princip före nationella regler

4 Innehåll i TSD Omfattning, def. Infrastruktur Krav på delsystem
EG-Kontrollintyg Anmält Organ Kontroll av TSD Räl, Befästning, Sliper Driftskompatibla Komponenter Strategi Tillämpning Införande av TSD Finsk standard Nationella specialfall Kostnadsnytta analys och Vägledning

5 Tillämpningsområde Linjedragningar Spårparametrar Spårväxlar och spårkorsningar Spårmotstånd för tillämpade laster Konstruktionernas motståndsförmåga mot trafikbelastningar Spårlägeskvalitet och gränsvärden för punktfel Plattformar Hälsa, säkerhet och miljö Driftsbestämmelser Fasta installationer för service av tåg

6 Gränsytor mot andra delsystem
Tunnelsäkerhet Struktur Funktionshindrade Fria rummet Energi Infrastruktur Spårvidd Fria rum Belastningar Service Lok & passagerarfordon Godsvagnar Trafikstyrning och signalering Mera generella krav och hänvisningar. Drift och trafikledning Fria rum Virvelströmsbromsar Buller Virvelströmsbromsar Driftsregler

7 Linjekategorier TSD-linjekategorier Typer av trafik Persontrafik (P)
Godstrafik (F) Blandad trafik (M) Typer av linjer Ny kärnlinje i TEN-nätet (IV) IV-P IV-F IV-M Ombyggd kärnlinje i TEN-nätet (V) V-P V-F V-M Ny övrig TEN-linje (VI) VI-P VI-F VI-M Ombyggd övrig TEN-linje (VII) VII-P VII-F VII-M Prestandaparametrar: Profil Axellast Linjehastighet Tåglängd Broar och profiler får byggas med mindre prestanda än svenska normer! Kategorisering av befintliga linjer ska anges, men inget krav på AO!

8 Driftskompatibilitetskomponenter
Räl Rälsbefästningssystem Sliprar Foto: Mats Schedin Växlar betraktas som del av spåren med samma komponenter som ovan.

9 Specialfall ”För infrastruktur som har direkt anslutning till det finska järnvägsnätet och för infrastruktur i hamnar , kan de särskilda kännetecknen för finlands järnvägsnät som anges i punkt i denna TSD tillämpas.” Fria rummet Kurvradier Spårvidd Ekvivalent konicitet Växel- och korsningsgeometrier Svensk och finsk spårvidd i Haparanda Ekvivalent konicitet är rullradieskillnaden mellan de två hjulen på en axel i förhållande till sidoförskjutningen på rälen. Det som är viktigt är alltså hur mycket mer det ena hjulet rullar samt var det har sin kontaktpunkt på rälen i förhållande till ursprungsläget. Både rällutningen, rälprofilen och hjulprofilen påverkar den ekvivalenta koniciteten.

10 Godkännandeprocess Delsystem Transportstyrelsen AO
EG-kontrollförklaring Foto: Mats Schedin Intyg DKK DKK TSD DKK AO EG-försäkran Upphandlande enhet Intyg Tillverkare DKK = Driftskompatibilitetskomponenter

11 Granskning Moduler Viktigt att upphandla AO på ett genomtänkt sätt !
Beskrivningen av moduler har brutits ut, finns i ett separat dokument som beslutas under 2010. Komponenter: CA – Intern tillverkningskontroll CB – EG-typkontroll CD – Typöverensstämmelse baserat på kvalitetsstyrningssystemet i tillverkningen CF – Typöverensstämmelse baserat på produktverifiering CH – Överensstämmelse baserat på fullständigt kvalitetsstyrningssystem. Delsystem: SG – EG-kontroll baserat på enhetskontroll SH1 – EG-kontroll baserat på fullständigt kvalitetsstyrningssystem och konstruktionskontroll

12 Undantag I vilka fall tillåts man söka om undantag? Endast fall relevanta för Sverige redovisas. För ett långt framskridet projekt (vid den tidpunkt då TSD offentliggörs). om lastprofilen, spårvidden, spåravståndet eller den elektriska spänningen enligt dessa TSD är inkompatibla med vad som gäller den befintliga linjen om tillämpningen av TSD hotar projektets lönsamhet och/eller kompatibiliteten. Vid snabb återuppbyggnad efter en olyckshändelse eller en naturkatastrof. TEN: Transportstyrelsen beslutar i fall 1 och 4, annars kommissionen. Övriga spår: Transportstyrelsen beslutar i alla fyra fallen.

13 Tillämpningsområde Mot ett harmoniserat Europa
Under en lång övergångsperiod kommer det att finnas både harmoniserade krav och nationella krav, men andelen nationella krav kommer ständigt minska (i takt med att TSD ges ut). Målet är att minimera antalet nationella särkrav. När alla TSD finns, utgörs de nationella kraven av: * specialfall inskrivna i TSD. * öppna punkter i TSD (övergående). * undantag från att följa kraven i en TSD (dessa är dock tidsbegränsade varför även dessa krav är övergående). De nationella kraven ska redovisas för kommissionen.