Energiledningssystem ISO Varför

En presentation över ämnet: "Energiledningssystem ISO Varför"— Presentationens avskrift:

1 Energiledningssystem ISO 50 001 - Varför
Energiledningssystem ISO Varför? - Vad är energiledningssystem - Erfarenheter från Vattenfall Värme Uppsala Anna Karlsson, miljöspecialist Foto: Hans Karlsson 1

2 Vad är energiledningssystem?
En standard (ISO ) för hur en verksamhet (pappersbruk, värmeverk, fastighetsägare etc) arbetar med energieffektivisering: Energikartläggning / hur används energin? Regelbundna uppföljningar Förbättringsarbete och mål Utbildning och kompetens Energibedömningar av nya projekt (LCC) osv Jämför med miljöledningssystem Arbetssätt för ständiga förbättringar av energianvändningen Energi är ofta betydande miljöaspekter Samma modell för alla typer av företag, en strukturerad ram att fylla med innehåll Illustration investering och driftkostnad i cirkeldiagram Betydande energiaspekter i betydelseordning: Verkningsgrad produktion – komplext: Verkningsgrad distribution Intern elanvändning (pumpar, fläktar, tryckluft) Kundens energianvändning (fjv och el) Transporter Egna kontor

3 Varför energiledning? Smart ? Dumt ?
+ Energi är ofta en betydande miljöaspekt + Energieffektivisering kan vara lönsamt Dumt ? - Eftersom det är dyrt med energi (el, värme, transporter) gör vi redan de effektiviseringar som är lönsamma - Energibesparingar är inte ett mål utan ett medel (lägre CO2 kan nås genom ”grön el” osv) Att spara energi är egentligen inte ett mål utan ett medel för att uppnå andra, underliggande vinster t ex lägre bränsle-och elförbrukning vilket ger minskade bränsle- och elkostnader och den miljöpåverkan som är kopplad till förbränning och annan elproduktion. Energi är alltid en betydande miljöaspekt för energibolag med produktion eftersom det drar mycket energi med transportband, krossar och kvarnar, fläktar och pumpar, utmatare och det finns mycket förluster i produktionen och distributionen med värmeförluster i varje steg Energi är vår huvudverksamhet – kan översätta energiflödena till pengaflöden Vår huvudverksamhet – vi har redan koll, vi gör de lönsamma åtgärder som finns, vi har redan miljöledningssystem – dumt att belasta verksamheten med ett system till.

4 Energiledningssystem är här för att stanna
EU:s energieffektiviseringsdirektiv förordar energiledningssystem för större företag (250 personer / 50 M Euro) Förslaget till svensk implementering som kom den 7 juni: genomför energikartläggning senast 5 dec 2015 och sedan vart fjärde år:

5 ISO – vad krävs? Definiera omfattningen (vad ska med?) Ledningens representant Energipolicy Energikartläggning + nyckeltal för energiprestanda Energimål med handlingsplaner Kompetens, kommunikation, dokumentation ”Verksamhetsstyrning”: Drift Underhåll Projekt, ex LCC Övervakning och mätning Interna energirevisioner Avvikelsehantering Ledningens genomgång + system för att fånga upp förslag från verksamheten t ex förslagslåda / idekommitté etc

6 Vattenfall Värme Uppsala – energiomvandling
1 400 GWh Fjärrvärme Förbränningstjänst Restprodukter/ konstruktionsmaterial 35 GWh Fjärrkyla 90 GWh Ånga 270 GWh El 9 av 10 Uppsalabor har fjärrvärme Försäljning 1400 Mkr Tillgångar Mkr Investeringar sedan år 2000: Mkr Distributionsnät och anläggningar i Uppsala, Knivsta och Storvreta 6

7 Vattenfall Värme Uppsala – mer än bara värme
9 av 10 bostäder och lokaler har fjärrvärme i Uppsala Fjärrvärmen är huvudaffären – lägg märke till att det med ett renodlat energiperspektiv förlorar man andra aspekter t ex i vårt fall avfallsförbränningstjänsten och restproduktanvändningen…

8 Hela energibilden, Värme Uppsala…
Knivstaverket: 44 GWh fjärrvärme Vi har energibalanser sedan 1993 och i miljöredovisningen sedan 1998. Storvreta: 14 GWh fjärrvärme 8

9 Energiflöden för Knivstaverket
2011 sattes en ny eco in på P5 som minskade rökgasförlusterna betydligt Ser ni evighetsmaskinen?

10 AFA Inte blockschema

11 Införa energiledningssystem enligt ISO 50 001
Genomföra energikartläggning av anläggningar och distributionsnät i Uppsala, Knivsta och Storvreta. Dokumenteras och görs uppföljningsbara. Komplettera befintligt SHM-ledningssystem Projekt (energibedömning) Underhåll (ex regelbunden översyn tryckluft) Drift (ex vilka pumpar/fläktar som ska köras när) Identifiera behov av kompletterande mätutrustning Utbildning av berörd personal Projektet omfattade inte kontor, transporter eller kundanläggningar Manår - komplettera

12 Metodiken vi tog fram Ta fram en tillräckligt översiktlig beskrivning av anläggningen (blockschema) Eltillförsel ofta bara en mätare in till området, trots många olika anläggningar Elanvändning, främst elmotorer – från inventering till slutsatser Underhållssystemets lista på elmotorer t ex > 10 kW Uppdatera (rätta!) listan Komplettera med drifttider och last Räkna Analys vilka är de största elförbrukarna vilka har största (kostnadseffektiva) förbättringspotentialen Övriga energiflöden (bränslen, ånga, fjärrvärme, el, olika förluster) Rita upp (vi använde programmet Sdraw) Analys av helheten: kostnadseffektiva förbättringar? Genomför en energigenomgång med de berörda Rätta / komplettera slutsatserna, sammanfatta

13 SHMEQ-ledningssystem
Energikart- läggning baseline SHMEQ-ledningssystem Miljö- utredningar Insikt - Beslut - Strategi SHM-dokument Översikt tillstånd Energiledning integrerat i SHM-dokument Kvalitetspolicy Nuläges- analys Miljöpolicy Miljöpolicy Laglistor Laglistor Ledningens genomgång Ledningens genomgång Nya dokument pga Energiledning SHMEQ-lagar Arbetsmiljö- policy Energi- balanser SHM- redovisning Policy Riskanalyser Aspektlistor Aspektlistor Ledningens- genomgång Instruktion riskanalys Lagar och andra krav Miljöaspekter Miljöaspekter Plan revisioner Risk- hantering SHMEQ- revisioner Miljöredovisning Aspekter/risker Energibalanser Rapportering och utredning olyckor Intern revision Register Olyckor Tillbud och avvikelser Målprogram Register tillbud och avvikelser Handlingsplan Handlings- planer AMK Avvikelser SHMEQ-mål SHMEQ-mål Mål och målprogram Övervakning och Mätning Övervakning och mätning Organisation Befogenheter, ansvars- fördelning Utsläppshandel Arbets- miljöorg. Dokumentation SHMEQ-system beskrivning Utbildning och kompetens Beskrivning Energiledning Säkerhet och skydd Kommunikation Utbildning och kompetens Verksamhet SHMEQ- kommunikation Beskrivning Kvalitetsledning Dokument- hantering Introduktion Säkerhet o Skyddsdok Projekt SAP utbildnings- modul Drift- och underhållsdok. Insatspärm Mall för energi- bedömning Kemikalie- hantering Inköp Skydds- utrustning Avfalls- hantering Entreprenörs information Systematiskt Brandskydd AK, KS

14 Förvaltning – det som ska ge ständiga förbättringar
Regelbunden uppdatering av energiflödena Ledningens genomgång årligen Nya projekt energibedöms Energimål Utbildningar, information, fånga upp förbättringsförslag Uppföljning: hur gick projekten som skulle spara så mycket energi? Vem ansvarar för det och det och det?

15 Diagram elförbrukning
Elbesparing Exempel på elbesparing: ”Väntade” = planerade projekt: Ny luftfläkt MWh/år (400 lghter…) Ny rökgasfläkt MWh/år Invändig coatning fjv-pump MWh/år … ”Oväntade” = förslag från personalen och genom projektet Avstängning EMF-filter 500 MWh/år Ändrad drift fläktar kylsystem 40 MWh/år Ändrad drift kylvattenpumpar 60 MWh/år Diagram elförbrukning

16 Mer besparingar Värmebesparingar:
Ny eco Knivstaverket tillvaratar värme från rökgaserna MWh/år Ny rökgaskylare avfallsförbränningen återvinner värme MWh/år Många förslag till besparingar identifierade i projektet och av personalen genom idékommittén etc Håll en uppdaterad lista, räkna på likartat sätt Ett fåtal utvalda som mål för Tryckluft! Utförligare beskrivningar i investeringsbeslut = uppföljningsbart Utbildning i LCC-beräkning Glöm inte samverkan mellan olika delar av verksamheten

17 Energiledningssystem
Slutsats Energiledningssystem Varför inte? Kärnverksamhet + leva som man lär Energieffektiviseringsdirektivet

18 Flera pannor behövs för det varierande behovet

19

20 Kartläggning kyla

21 Projektet SHME(Q) 2009-2011 för Uppsala
Energikartläggningar, ca 3 månader per anläggning: Uppsala (AFA, KVV, Boland, BB, Husbyborg), Knivsta, Storvreta, distributionsnät (fjärrvärme, ånga och kyla) Energiflöden (sankyodiagram) per produkt: fjärrvärme, el, ånga och kyla (inkl distributionsnät) Energirond på respektive anläggning för att diskutera resultatet av energiflödena och få med besparingsförslag Vem ansvarar för det och det och det?

22 Skilj på energi och exergi