Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.

En presentation över ämnet: "Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson."— Presentationens avskrift:

1 Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson

2 Skogsgödsling Ökad tillväxt – ökade avverknings möjligheter – bättre ekonomi Enda åtgärden som ökar avverknings- möjligheterna på kort sikt (0–20 år) Storskogsbruket har gödslat sedan talet Omfattande FoU under 50 år har gett mycket goda kunskaper om såväl produktions- som miljöeffekter

3 Skogsgödsling – Torvmarksgödsling
Skogsgödsling: – utförs på fastmark – N-gödsling Torvmarksgödsling: – PK- eller NPK-gödsling – tillämpades i mycket begränsad omfattning fram till 1993

4 Tillväxteffektens förlopp

5 Basdata för praktisk skogsgödsling
Medelgiva 150 kg N/ha som AN 13–20 m³sk/ha i total tillväxtökning under 7–11 år Effekten i gran ungefär som i tall Volym- och dimensionseffekt 30–40 % av gödslingsintäkten beror på dimensionseffekten (grövre timmer, lägre avverkningskostnader) Gödslingskostnad ca kr/ha

6 Baskrav Fastmark Podsoljordmån Ståndortsindex 16–30 m
Minst 80 % av volymen skall vara barrträd Lägst förstagallringsskog Ingen avverkning inom tio år Frisk och välsluten skog

7

8

9

10 Kalkylsituationer Ej räntebelastning (större skogsägare)
Den extra tillväxt som ett års gödslingar ger tas ut redan samma år i helt andra bestånd Produktionskostnad (utan ränta): 200 kr/m³sk (3 000 kr, 15 m³sk)

11 Kalkylsituationer Räntebelastning (mindre skogsägare)
Tidsaspekten är avgörande för lönsamheten I första hand bör bestånd med 8–10 år kvar till slutavverkning gödslas Förräntningen i sådana bestånd ligger på 10–15 % realt per år

12 Varför så lite gödsling i småskogsbruket?
Kunskapsbrist, varken skogsägarföreningar eller SKS har arbetat med gödslings-rådgivning Investering med 10 års horisont Samordning mellan skogsägare krävs för att få ihop tillräckliga arealer Först under senare tid har skogsägar-föreningar och skogsföretag verkat för samordning

13 Effekter på mark och vatten
Alla åtgärder (t.ex. slutavverkning) ger effekter, även skogsgödsling Vegetation: – antalet arter påverkas inte – lavar och vissa mossor minskar – lingon och blåbär kan öka eller minska – kortsiktigt viss artförskjutning av mykorr- hizasvampar, långsiktig återhämtning

14 Effekter på mark och vatten (forts.)
Markkemi: – markens förråd av humus, kväve och kol ökar i viss mån – ingen markförsurning, mängden baskatjoner ökar Vatten: – N-utlakningen ökar totalt med –5 kg per ha – ingen ökad utlakning av tungmetaller

15 Slutsatser från MKB 1995 och 2002
N-gödsling utförd enligt gällande råd och bestämmelser verkar: – inte hota markens naturliga processer och långsiktiga produktionsförmåga – inte skada andra ekosystem – inte hota den biologiska mångfalden

16 Gödsling – positiva miljöeffekter
Minskade transporter Energieffektivt Ökad fastläggning av CO2

17 Dan Malm Date: Page: 17

18 Gödslingsekonomi och miljö-hänsyn går hand i hand
Gödsling och avverkning måste planeras samordnat Noggrant beståndsval (baskraven), besiktning i fält Utför en god planering, avgränsa: – svårgödslade områden (”beståndstarmar”) – gödslingsimpediment” och områden som av naturvårdsskäl ej bör gödslas – skyddszoner mot vägar, sjöar och vattendrag (SKS:s allmänna råd) Följ upp resultatet

19 Sammanfattning – Skogsgödsling
N-gödsling på fastmark Enda åtgärden som ökar avverknings-möjligheterna på några decenniers sikt Kunskaperna är mycket goda Hotar inte markens naturliga processer eller den biologiska mångfalden Är energieffektivt och ger ökad fastläggning av koldioxid