Trender inom beläggningsbranschen i Norden

En presentation över ämnet: "Trender inom beläggningsbranschen i Norden"— Presentationens avskrift:

1 Trender inom beläggningsbranschen i Norden
Utskott Beläggningar Trender inom beläggningsbranschen i Norden Svenska utskottet

2 BELÄGGNINGSTRENDER NVF´s utskott, Beläggningar, valde ämnet Beläggningstrender till sitt huvudämne, som skall presenteras på förbundsutskottsmötet i Mariehamn (Åland) i juni Med huvudämnet vill utskottet göra en sammanfattning över de förändringar (trender),som sker inom beläggningsbranschen. Med hjälp av huvudämnet får utskottet en status-rapport på den utveckling, som sker. Beläggningsutskottet hoppas, att det genom detta huvudämne får en platform till grund för kommande arbetsuppgifter under kongressperioden

3 Arbetsgrupp Henrik Sjöholm, Skanska Niklas Göransson, Vectura Åke Sandin, Göteborg Stad Sven Fahlström, Nynäs Mats Wendel, Trafikverket Björn Kalman, VTI Håkan Hakeröd, NCC Mansour Ahadi, Svevia

4 Mångfald bindemedel Fler Färre 2002 2012 2022
Utskott Beläggningar Mångfald bindemedel Fler Färre 2002 2012 2022 Dåtid: Fler pen.bitumen, början på utveckling av alternativa bindemedel. Framtid: Fler alternativa bindemedel, PMB, flera leverantörer, fler tillsatser exempelvis gummi.

5 Pen.bitumen Hårdare Mjukare 2002 2012 2022
Utskott Beläggningar Pen.bitumen Hårdare Mjukare 2002 2012 2022 Dåtid: Bitumenhårdheten steg pga anpassning till nya specifikationen och ökad trafikbelastning. Framtid: Stiger till en viss nivå för att sedan plan ut pga klimat och övergång till alternativa bindemedel.

6 Alternativa bitumen Fler Färre 2002 2012 2022
Utskott Beläggningar Alternativa bitumen Fler Färre 2002 2012 2022 Utveckling alternativa bitumen Dåtid: Fåtal utvecklingsprojekt med specialbitumen. Framtid: Fler alternativa bindemedel, flera leverantörer, fler tillsatser.

7 + _ Värmebeläggning Statligt vägnät Kommunalt vägnät 2002 2012 2022
Utskott Beläggningar Värmebeläggning Statligt vägnät Kommunalt vägnät + Wirtgen-group _ 2002 2012 2022 Dåtid: Statliga vägnätet: Efter en uppgång på 90-talet stabiliserades utvecklingen för att sedan öka i slutet på 00-talet pga miljötänket. Kommunalt vägnät: Mindre komplext vägnät och nyfikenhet på metod. Minskning pga att det stora vägnätet har övergått till statligt. Framtid: Statliga vägnätet; Ökning pga nyare och mer miljövänliga utrustningar/åtgärder samt ökande miljökostnader. Bättre produktivitet. Kommunalt vägnät: Minskning pga mer komplext vägnät (rondeller/stensättning/brunnar) och olämplig utrustning sett till objekten.

8 Utskott Beläggningar Tunnskikt (TSK) + _ 2002 2012 2022 Dåtid: Utveckling av nya mer flexibla maskiner som gett ökning av volymen. Har sedan stabilserats. Framtid: Utveckling mot tunnare slitlagerkonstruktioner.

9 Ytbehandling (Statliga vägnätet)
Utskott Beläggningar Ytbehandling (Statliga vägnätet) + _ 2002 2012 2022 Dåtid: Av tradition en stor mängd. Därefter problem vid utförande som skapat en negativ utveckling. Missnöjda trafikanter och skadeärenden har även gjort att metoden endast används på det mindre vägnätet. Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden. Mer funktionella krav vilket gynnat utvecklingen. Vägnätets behov har ökat. Utvecklingen kan störas av generationsskifte vilket kan leda till kunskapstapp.

10 Utskott Beläggningar Indränkning + _ 2002 2012 2022 Dåtid: Tidigare användningsområden har minskat pga ändrade dimensioneringsförutsättningar i VÄG94. Har därefter en stabil volym på det lågtrafikerade vägnätet. Framtid: Möjlig ökning, främst med hänsyn till miljöaspekter.

11 Utskott Beläggningar Bindlager + _ 2002 2012 2022 Dåtid: Ökade trafiklaster skapade ett behov av ett mer stabilt lager där belastningen är som störst. Framtid: Behov av stabila beläggningar kommer, i kombination med ökad kunskap, att kräva större användning av bindlager. Förbättrar även bärigheten.

12 + _ Stenstorlek Statligt vägnät Kommunalt vägnät 2002 2012 2022
Utskott Beläggningar Stenstorlek Statligt vägnät Kommunalt vägnät + _ 2002 2012 2022 Dåtid: Krav på ökad slitstyrka, inriktning mot 16-sten. Kommunalt vägnät: Ökad kunskap och stenstorlekens betydelse för bullerproblematiken. Framtid: Statligt vägnät: Stabilisering av mängden. Kommunalt vägnät: Ändrad behovsbild pga eventuella dubbdäcksavgifter och ökade krav på bulleråtgärder inom tätbebyggt område.

13 Utskott Beläggningar Återvinning i verk + _ 2002 2012 2022 - Dåtid: Mest kalltillsättning i mindre volymer, därefter ökad varmåtervinning. Framtid: Fler parallelltrummor de första 5 år men begränsas sedan av tillgång till granulat. Ta in sammanfattning från Björn.

14 + _ MJOG/MJAG Ca 0,7 miljoner ton, ca 10% 2002 2012 2022
Utskott Beläggningar MJOG/MJAG + _ 2002 2012 2022 Ca 0,7 miljoner ton, ca 10% Haft en stabil nivå på det statliga vägnätet. Minskning från 08/09 och fram till 2012. Står tillbaka nu till förmån för högtrafikerat vägnät men kommer behöva åtgärdas framöver. Påverkan av budgetramen då det framförallt utförs på det mindre vägnätet.

15 Entreprenadform Statligt huvudvägnät Statligt övrigt
Utskott Beläggningar Entreprenadform Statligt huvudvägnät Statligt övrigt Total med funktionskrav Utförande 2002 2012 2022

16 Provning av färdig beläggning
Utskott Beläggningar Provning av färdig beläggning Receptprovning Funktionella egenskaper Vägytekrav med mätbil + _ 2002 2012 2022 - Receptprovning: Stabil nivå i regelverk. Vägytekrav tar över exempelvis borrning av hålrum. Funktionella egenskaper: Går från prov av färdig väg till förprovning. Vägyta: Direkt koppling till ökning av funktionsentreprenader och oförstörande provning. Nya metoder, homogenitet. Fokus på heltäckande vägyta.

17 + _ Fokusområden Slitage Buller Partiklar + 2002 2022 2012
Utskott Beläggningar Fokusområden Slitage Buller Partiklar + Aftonbladet _ + 2002 2022 2012 Slitage: Ökat behov av slitage fram till 2012 därefter minskat slitage pga fordonsutveckling/miljökrav. Buller: Har ökat med trafikmängd och förtätning av stadsmiljön. Partiklar: Ökad medvetenhet om luftkvalitet och hälsoeffekter.

18 Utskott Beläggningar Kallteknik + _ 2002 2012 2022 - Dåtid: Har främst handlat om återvinning. Många misslyckanden och tekniksvårighet har lett till en minskning. Framtid: Ny teknik, nya bindemedel och ökat fokus på miljö.

19 WAM (Lågtempererad asfalt 120-140C)
Utskott Beläggningar WAM (Lågtempererad asfalt C) + _ 2002 2012 2022 - Dåtid: Försök med skummat bindemedel samt tillverkning enligt KGO-metoden. Framtid: Utveckling av tillsatsmedel och produktionsmetoder.

20 Upphandling och kontraktsformer
Dåtid: Av tradition en stor mängd utförande entreprenader. Totalentreprenader på pilotprojekt. Nutid: Utförandeentreprenader dominerar som entreprenadform. Totalentreprenader har ökat, särskilt vid nybyggnad. På underhållsentreprenader är nivån ca 15% Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden totalentreprenader och vara mer renodlad i sin beställarroll. Innovation och innovativa beläggningar ”Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden.” Innovationsvänlig upphandling tar hänsyn till innovationer medan innovationsupphandling syftar till en innovation.

21 Lagstiftning / frivillig innovativ verksamhet
Dåtid: Lagstiftning och regler var nationellt utvecklade. Extern kontroll att regler efterföljs. Många frihetsgrader för innovatörer/väghållare att pröva nya idéer. Många ”buskförsök”. Nutid: Mer av harmoniserade lagar och regler i Europa. Intern egenkontroll. Få ”buskförsök”. Färre frihetsgrader för innovatörer. Central utveckling. LOU har drivit på förändring. Framtid: Än mer av harmonisering av lagar och regler. Egenkontroll helt dominerande. Först hårdare styrning av medel till innovationer (bevisa nyttan för satsade pengar). Större möjligheter för mindre företag/vägverk att erhålla utvecklingspengar från Europa.

22 HSE, hälsa, säkerhet och miljö (lagstiftning)
Dåtid: Förhållandevis lite, framförallt säkerhet mer än hälsa och miljö. Nutid: Mera. Allt mer fokus på hållbar utveckling. Hårdare kontroll pga REACH. Mer fokus och krav gällande säkerhet på arbetsplatser och påverkan av produkter. Framtid: Bara. Hållbar utveckling är huvudfokus.

23 LCA/LCC/LCI Dåtid: Forskningsområde, lågt intresse
Nutid: Många har sina projekt / sin variant. Större intresse. Mycket fokus men svårt att definiera vad som ska ingå och effekten av det. Framtid: Standardisering - vardag. Inte svaret på alla frågor. Mindre intresse men verktyget finns i verktygslådan. Fortsatt utveckling genom många mindre beställarkrav som gemensamt driver på. Fler beställarkrav på att redovisa effekter på miljö (enligt standardiserade principer)

24 IT och automation Dåtid:
Nutid: Sverige är en liten marknad för tillverkare, följer med i den (bristande) utveckling som sker globalt. Utveckling inom logistik och tillverkning. Framtid: Finns en potential utveckling. Konservativ bransch.

25 Business-klimat ekonomi, lönsamhet, upphandlingsklimat , otillåtet samarbete
Dåtid: Statliga entreprenörer. Nutid: Marknaden har gått från att vara nationell till att vara nordisk. Privatisering av statliga aktörer. Framtid: De komplexa utmaningar som finns i framtiden kräver ett samarbete.