Allas rätt till ren luft inomhus

En presentation över ämnet: "Allas rätt till ren luft inomhus"— Presentationens avskrift:

1 Allas rätt till ren luft inomhus
Svensk Ventilation Allas rätt till ren luft inomhus

2 Om denna presentation Följande presentation är en del av kampanjen ”Bra Ventilation”. Dess syfte är att visa varför det är viktigt med ren luft inomhus, och på en övergripande nivå hur man kan skapa sådan luft. Presentationen innehåller många bilder – drygt 30 – och tar närmare två timmar att gå igenom om man vill använda allihop. Vi tror dock att de flesta kommer att göra ett urval av dessa bilder beroende på syftet med presentationen som ska hållas, med några få undantag kan man välja bild för bild. Man plockar ut bilder genom att kopiera dem och lägga in dem i sin egen presentation. Samtliga bilder kan användas både i presentationer som görs genom dator, och på presentationer som görs genom OH-bilder. En särskild instruktionsbild om talmanusen (som är mycket omfattande) följer på denna bild Ytterligare en instruktionsbild om animeringar och illustrationer följer också.

3 Om talmanusen Talmanusen är långa. De är inte avsedda att läsas upp ordagrant – de är avsedda att hämta information ur. Välj alltså den del av talmanuset du tycker passar bäst i det sammanhang du håller presentationen. Viss information återkommer på flera ställen, ibland är det exakt samma formuleringar. Detta beror på att man antingen kan ta bara en bild ur en sekvens och göra en översiktlig genomgång (exempelvis av olika ventilationslösningar), eller först visa översiktsbilden och sedan gå igenom de olika lösningarna en och en. Gör man det senare ska man givetvis vara kortfattad när man berättar om den första bilden, den fördjupade informationen kommer ju senare. I talmanusen finns för vissa bilder också en instruktionsdel. Där kan det stå hur animeringarna är tänkta att fungera med talmanuset, eller hur bilden kan användas tillsammans med andra bilder. Talmanusens information (och ofta formuleringar) är hämtade ur boken ”Luften Inne Dödar”.

4 Om ppt-tekniken Denna presentation innehåller många animeringar. Vill du ta bort dem helt, och alltså visa hela bilderna på en gång, gör du enligt nedan. Denna procedur måste utföras för varje bild i presentationen som har animeringar i sig (de allra flesta). Gör så här: Ta fram bilden som du vill ta bort animeringen från, klicka på menyn ”Bildspel”-”Anpassa animering” I rutan uppe till vänster ska alla bockar i rutorna tas bort genom att klicka på dem. Klicka därefter på OK. Både huvudet på varje bild och punktlistorna har svensk ventilations logga. Vill du göra om dem till vanliga svarta punkter gör du enligt nedan. Punkterna nedan genomför ändringen för samtliga bilder i presentationen. Gör så här: Gå in i bakgrundsbilden genom att hålla ner Shift-tangenten samtidigt som du klickar på ikonen ”Bildvisning” i nedre vänstra hörnet. Texten bildvisning kommer fram om man ställer musmarkören stilla över ikonen. Shift-tangenten är den tangent du håller ner när du vill ha stor bokstav. För att ta bort loggan i huvudet, markera denna genom att klicka på den och tryck sedan på raderingsknappen på tangentbordet För att ändra punktlistorna, markera rutan med punktlistan genom att klicka på ramen. Klicka på menyn ”Format”-”Punkter och numrering” och välj den punkttyp du vill ha av de som visas på skärmen. Klicka OK. Samtliga bilder kan användas som OH-bilder, alltså tryckas ut på plastfilm.

5 Om du har frågor Vänd dig till: Magnus Everitt, Svensk Ventilation
Tel: 0708 – Paula Hammerskog, Paulas Byrå Tel: 0733 –

6 Brist på ren innemiljö ger:
500 Lungcancerfall årligen Explosion av allergi/astma Försämrat välbefinnande Försämrad prestationsförmåga Ökade kostnader för företagen Ökade kostnader för samhället Det låter som en självklarhet att vi ska ha ren luft inomhus. Så är det dock inte idag. Det visar inte minst det faktum att 500 personer i Sverige varje år drabbas av lungcancer av luften inomhus. De allra flesta fallen beror på radon, en gas som varken syns eller märks. Däremot dödar den. Nästan en halv miljon bostäder i Sverige är så påverkade av radon att de behöver saneras. Radon finns i byggmaterial som tillverkades fram till 1975, så kallad ”blå-betong”. Ett ännu större men kanske mindre allmänt känt problem är markradon, alltså radon som kommer direkt från marken. Tio procent av ytan i Sverige anses vara högradonmark. Siffran 500 är förmodligen dessutom i underkant, det finns uppgifter om att så många som 900 personer i Sverige dör varje år av radon i bostäder. Den siffran kommer från SSI. Trots att det finns pengar att få för att radonsanera bostäder görs mycket lite för att förbättra situationen, få privatpersoner ansöker om bidragen trots att de är lätta att få. Myndigheterna tror att det beror på att vi helt enkelt inte vill veta om våra bostäder innehåller radon eller inte, det man inte vet lider man inte av. Allergi och astma var mycket ovanliga sjukdomar för 50 år sedan. Idag finns det knappast någon som inte har någon som är drabbad i sin omedelbara närhet. 40 procent av alla barn, alltså fyra av tio barn, lider av någon form av överkänslighet. Den som vistas i en dålig inomhus miljö mår inte lika bra som den som befinner sig i en ren inomhusmiljö. När vi mår dåligt presterar vi också sämre. Detta innebär flera saker, dels naturligtvis att vi jobbar långsammare och inte gör lika bra ifrån oss vilket företagen förlorar pengar på. Men det betyder också att sjukskrivningarna ökar, också det betyder högre kostnader för företagen. Och för samhället. Alltihopa helt i onödan. Det är enkelt att skapa ren luft inomhus. Ren luft inomhus betyder att vi sparar en mängd människoliv varje år. Kanske också att vi kan minska antalet allergier. Helt i onödan!

7 Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124
Ingen ska bli sjuk eller få symptom till följd av brister i inomhusmiljön Bristfällig ventilation i bostäder, skolor och förskolor ska åtgärdas Alla bostäder, skolor och förskolor som har radonhalter i inomhusluften som ligger över riktvärdet för sanitär olägenhet ska vara åtgärdade senast år 2010 Även politikerna har förstått vikten av ren inomhusluft. Det här är direkta citat från Miljöhälsoutredningen som lämnade sitt betänkande 1996. LÄS UPP PUNKTERNA Det låter ju bra. Men utredningen kom 1996 och jag tror att vi kan vara rätt överens om att de två första punkterna inte är uppfyllda. Den tredje har vi till år 2010 på oss att uppfylla men om nuvarande takt hålls när det gäller radonsanering kommer alla bostäder som behöver saneras att vara åtgärdade om ungefär 400 år. Vi har i dag i Sverige mellan och bostäder som behöver radonsaneras.

8 Vi vistas 90% av vår tid inomhus
Livsvillkor Vi äter 1 kg om dagen Vi dricker 3 kg om dagen Vi andas 30 kg om dagen, det motsvarar cirka liter luft Instruktion: Den här bilden måste tas långsamt för att gå in, gör rejäla pauser mellan de olika faktauppgifterna. Särskilt innan den sista, alltså att vi vistas 90 procent av vår tid inomhus är det viktigt att ta det lugnt. Talmanus: Vi människor har ett antal behov som vi måste tillfredsställa. Tre av de viktigaste är att vi måste ha mat att äta, dryck att dricka och luft att andas. Fundera ett slag på hur noga vi är med vad vi stoppar i oss när det handlar om mat och dryck – de flesta av oss vet precis vad vi äter och hur det påverkar oss. Vi äter varje dag cirka 1 kilo fast föda. Vi dricker varje dag cirka tre liter vätska. Jämför det med att vi varje dag andas in cirka 30 kilo luft. Luft som väldigt få av oss ägnar en tanke. 27 av dessa kilo andas vi inomhus eftersom vi vistas inne 90 procent av tiden. DIREKT ÖVERGÅNG TILL NÄSTA BILD Vi vistas 90% av vår tid inomhus 90% av den luft vi andas är därför inomhusluft

9 Varför händer inget? Ändå gör vi inget åt den dåliga inomhusluften.
Den stora frågan är naturligtvis Varför det? Ja, ett viktigt skäl är förmodligen detta, vi sticker likt strutsen huvudet i sanden. Vi vill inte veta. Det vi inte vet lider vi ju nämligen inte av. Och luften finns ju alltid där, för det mesta märks den inte, börjar det lukta illa eller bli rökigt reagerar vi möjligen. Men luften är en självklarhet både inne och ute och vi utgår nog helst från att den är hälsosam. Det här gäller inte minst radon, vi vill inte veta.

10 Varför händer inget? Dålig information Krav på sänkta kostnader
Passiv bransch Men det finns också andra skäl till att vi gör alltför lite för att förbättra inomhusluften: Informationen om vad dålig inomhusluft får för konsekvenser är alltför dålig. Få människor vet varför det är viktigt att ha bra luft inne, dessutom tänker nog de flesta av oss inte på att luften inne är betydligt mer förorenad än luften ute. Kanske tror många att det är precis tvärtom, inne är vi skyddade från avgaser och andra föroreningar. Kraven på att bygga billigt är stora. Det pågår en diskussion i Sverige om varför det är så dyrt att bygga nytt, byggkostnaderna gör ju att hyror och avgifter skjuter i höjden och vanligt folk har knappt råd att bo i nyproducerade lägenheter. Ventilationen ses som en kostnad, inte som en investering vilket det ju faktiskt är. Sedan måste vi erkänna att vi som bransch varit dåliga på att föra ut det viktigaste med ventilationen – alltså dess effekt. Har man bra ventilation får man frisk luft. Det betyder att vi alla mår bättre och vi presterar bättre. Vi ska prata om allas rätt till ren luft både hemma och på jobbet. Vi ska inte, som förut, enbart prata om ventilationskanaler och andra tekniska saker som behövs för att få till den här rena luften. Hur man gör är inte så många intresserade av. Däremot är de flesta intresserade av sin och andras hälsa.

11 Mål Minskning av astma/allergi Radonsanering Ren luft överallt
Målen är lika enkla som självklara. Vi vet hur vi ska skapa ren luft inne, vi vet varför det är viktigt. Vi måste minska antalet astma- och allergifall. Vi måste också radonsanera de byggnader som i dag innehåller radon. Vi ska nu gå igenom mer om den forskning som finns på området, och något lite om vilka tekniska lösningar som finns för att skapa ren luft inne.

12 Forskningen i dag ”Luften ute spelar relativt liten roll för folkhälsan, vi är inte ute särskilt mycket. Uteluften här i Norden är dessutom inte särskilt förorenad. Hos oss är det inneluften som är det största problemet” Instruktion: Tanken är att först berätta om Jan Sundell och där få in att vi satsar mycket lite pengar på forskning om inomhusluft i Sverige. Blir han ordentligt presenterad så går hans citat in bättre. Läs alltid citatet högt även om det står på bilden. Talmanus: En av världens främsta forskare på sambandet mellan inomhusluften och vår hälsa är professor Jan Sundell som är verksam vid Danmarks Tekniska Universitet. Att han jobbar där beror på att vi i Sverige inte satsar resurser på forskning om inomhusluft, när vi pratar ren miljö talar vi nästan alltid om uteluften. Som förvisso är viktig. Men som jag sa tidigare, vi vistas 90 procent av vår tid inomhus. Inomhusluften är därför rimligen betydligt viktigare för oss. Jan Sundell säger så här om skillnaden mellan uteluft och inneluft – LÄS HÖGT FRÅN BILDEN Professor Jan Sundell

13 Forskningsresultat Värmlandsstudien (Sverige) Bamsestudien (Sverige)
Massachusettsstudien (USA) IEA (Europa) NatVent-projektet (Europa) Instruktion: Här kan man välja att bara använda den här bilden för att tala om forskningen. De följande bilderna går igenom varje projekt mer i detalj. Talmanus till denna bild: Vi har sagt att det forskas för lite i Sverige på inomhusluft – ett påstående som den här bilden ser ut att motsäga. Påståendet är dock helt korrekt, värmlandsstudien som är världens största studie av sambandet mellan allergi och inomhusluft, drivs främst från Danmark. Bamsestudien är svensk, den görs i Stockholm och pågår, precis som värmlandsstudien. Båda dessa studier handlar om sambandet mellan barns hälsa och den inomhusmiljö de vistas i. Massachusettsstudien handlar om arbetsmiljö, IEA:s studie är en rent teknisk studie. NatVentprojektet studerade naturlig ventilation i kontor.

14 Värmlandsstudien* 11 000 barn i enkät 400 i fördjupad studie
Omfattande läkarundersökning Hemmiljön undersökt i detalj Kondens varningssignal År 2000 kontaktade forskarna Jan Sundell och Carl-Gustaf Bornehag alla familjer i Värmland, 14 000 stycken, som hade barn mellan 1 och 6 år. Man ställde ett antal frågor i en enkät. Föräldrar till 11 000 barn i 8 000 familjer svarade på enkäten som därmed med god marginal blev världens största undersökning i hur innemiljön påverkar barns hälsa. Undersökningen genomförs av både medicinare och ingenjörer. Det man letar efter är samband mellan inneluften och barnens hälsa. 400 (200 helt friska, 200 svårt allergiska eller astmatiska) barn har valts ut till en fördjupad studie rörande samband mellan inomhusmiljö och sjukdom: 1.      Barnen har genomgått en mycket omfattande läkarundersökning 2.      Deras hemmiljö har studerats noggrant, genom besiktningar och mätningar. Vilka föroreningar finns där? Hur ser ventilationen ut? Vad påverkar? Studien har pågått i fyra år och man kan konstatera att ventilationen har betydelse för hur bra barnen mår. Bland annat har man mätt kondens på sovrumsfönster. Om det blir mycket kondens betyder det att ventilationen är dålig – mycket kondens på sovrumsfönstret på morgonen ser ut att öka risken för att barnen ska få allergi eller astma. Ett tvåglasfönster med mer än 5-6 cm kondens är en varningssignal. Studien kommer troligen att pågå i flera decennier och drivs av DTU i samarbete med SP, och Karlstads Universitet samt ett 20-tal andra institutioner i Danmark, Sverige, Norge, Holland och USA. Den heter ”Dampness in Buildings and Health” och har det övergripande syftet att förstå varför människor blir sjuka i hus med fuktskador. God ventilation ger friskare barn * ”Dampness in Buildings and Health”

15 Bamsestudien 4000 barn har följts Varför blir barn allergiska?
40% av 4-åringarna har någon allergi Riskfaktorer: Dåligt inomhusklimat Rökning Kort amningsperiod Flera riskfaktorer ger stor ökning En av världens största barnallergiundersökningar genomförs i Stockholm. Drygt 4000 stockholmsbarn födda 1994 och 1996 har följts från det de föddes. Syftet är att få mer kunskap om hur olika faktorer, framför allt i inomhusmiljön, påverkar risken för att barn ska få olika typer av allergier. Allergier ökar mycket snabbt, från att ha varit mycket ovanligt för 50 år sedan är det nu en folksjukdom. Vid fyra års ålder hade 40 procent av barnen någon form av allergisjukdom, alltså astma, eksem, allergisnuva eller födoämnesbesvär. Några av de tydliga riskfaktorer forskarna ser är: · ett dåligt inomhusklimat (mögel/fuktskador/kondens) i bostaden, då ökar risken för astma. · rökning under graviditeten medför ökad risk för barn att utveckla astma · amning minskar risken för barn att få astma · barn som utsätts för två riskfaktorer (tobaksrök, dåligt inomhusklimat, kortvarig amning) har mer än en dubbelt så stor risk att få astma än barn som utsattes för färre risker. Bamsestudien är ett samarbete mellan Miljömedicinska enheten vid Arbets- och miljömedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Barnen, och deras levnadsmiljö, kontrollerades regelbundet.

16 Massachusetts-studien
Påverkas arbetsförmågan av luftflödet? Minimikrav = 50% högre sjukfrånvaro Årlig förlust = 400 dollar per person Vid Harvarduniversitetet i USA har man gjort en stor fältstudie där man studerade hur mycket människor påverkas av bland annat graden av ventilation. De som arbetade i utrymmen där man bara följde minimikraven på luftflöde hade 50 % högre sjukfrånvaro än de som arbetade i utrymmen där luftflödet var dubbelt så stort. Den årliga förlusten i produktivitet för dem som jobbade i den sämre miljön beräknades till 400 dollar per person. Anledningen till att sänka luftflödet är nästan alltid att spara energi och därmed kostnader för uppvärmning. Forskningen i Massachusetts visar att förlusten i produktivitet är betydligt större än besparingen som görs på energin. Studien gjordes i två identiska lokaler och de som ingick jobbade för samma företag, det som skiljde var alltså enbart graden av luftflöde i rummet. Stort luftflöde ger friskare människor

17 Hybridventilation kan fungera – men drar betydligt mer energi än FTX
IEA Fungerar hybridventilation? Sparas energi? Håller luftkvaliteten? Ökar investeringskostnaden? Högre LCC? Instruktion. Använd talmanusets första stycke till enbart rubriken. Talmanus. Självdragssystem är populära, inte minst eftersom många uppfattar dem som naturliga. Inga fläktar behövs, huset ventilerar sig självt, vilket rimligen ger lägre investeringskostnader och lägre driftskostnader. Det borde också spara energi. Det är dock sedan länge känt att självdragssystemen har en sämre funktion än fläktstyrda system. Forskarna bestämde sig då för att kombinera självdragssystem med fläktstyrda system – och skapade hybridventilation. Frågan är bara om det är bättre eller sämre än de traditionella systemen. Intresset för hybridventilation som en möjlig teknisk lösning, tog fart 1998 då ett nytt IEA annex, nr 35, kallat HYBVENT lade fram en studie av ett antal pilotprojekt. Ett antal fältstudier har gjorts och man har använt flera olika beräkningsmodeller. Frågorna man ställde sig var: - Sparas energi med hybridventilation? - Får brukarna tillfredsställande luftkvalitet? - Ökar investeringskostnaden? - Ökar livscykelkostnaden? Resultatet är entydigt till fördel för fläktstyrd till- och frånluft, sådana system är betydligt energisnålare än hybridventilation och övriga system. I Finland har man gjort en analys av tre alternativa system för hybridventilation. Där kom man fram till att funktionen är betydligt säkrare om man använder traditionella FTX-lösningar Hybridventilation kan fungera – men drar betydligt mer energi än FTX

18 NatVent-projektet Mål: Minska energianvändning Rekommendationer
Använda självdrag och lågenergikyla Rekommendationer Utnyttja nattkyla Förbättra solavskärmning Lågenergibelysning Ingen värme på sommaren Stängda fönster på natten Detta är ett stort forskningsprojekt om naturlig ventilation i kontor. Projektet har bedrivits av nio företag och organisationer i sju europeiska länder. Syftet med projektet var att reducera energianvändningen i byggnader genom att: · ta fram lösningar, som gör det möjligt att använda självdragsventilation och lågenergikyla i länder med kallt klimat, och · uppmuntra till en ökad användning av självdragsventilation och ”smart” reglering, så att detta kan bli den dominerande lösningen vid nybyggnad såväl som vid renovering av kontorsbyggnader. Två NatVent-projekt har utförts i ett kontorshus i Sverige, ett i Malmö, ett i Varberg. Det man kom fram till var att ·      utnyttja nattkyla, som kan åstadkommas genom att använda fläktar i frånluftskanalerna och driva dessa nattetid. ·      förbättra fönsternas solavskärmning. ·      byta ut belysningen till en modern lågenergibelysning. ·      hindra värmesystemet från att gå igång under sommartid. ·      se till att inga fönster får stå öppna nattetid, eftersom detta kortsluter systemet. För att förbättra förhållandena under vintertid rekommenderade man bland annat att: ·      förbättra värmesystemets injustering. ·      öka tätheten i byggnaden. Det är viktigt att tänka på att man i dessa projekt har okontrollerade luftflöden som beror på att man fönstervädrat ofta. De rekommendationer man ger syftar enbart till att få ned rum till en normal nivå.

19 Myter om luft 1 (2) Städmyten Pälsdjursmyten Vi har inte för rent inne
Man blir inte mindre allergisk för att man har pälsdjur hemma Det finns ett antal myter om inomhusmiljön. Vi tror en massa saker. En mycket utbredd myt är den så kallade städmyten: Städmyten Många tror att vi idag städar så noga att vi inte stöter på smutsiga miljöer – renheten i sig skulle på något sätt betyda att vi blir känsligare för smuts och damm. Detta är en myt. Förmodligen är det inte ens korrekt att vi städar mer noga i dag än vi gjorde förr, det är definitivt inte korrekt att vi blir överkänsliga mot damm om vi inte stöter på damm. Hur denna myt uppstått vet vi inte, men man kan ju tänka sig att det handlar om att vi gärna vill städa lite mindre. Att förklara denna önskan med att det är bra för oss att ha lite skitigt omkring oss är ju om inte annat ett bekvämt sätt att resonera. Men det stämmer alltså inte, skitiga golv och damm i bokhyllan gör oss inte friskare. Pälsdjursmyten En annan populär myt är att det är bra att ha pälsdjur hemma när barnen är små, det minskar risken att bli allergisk. Denna myt bygger på följande i och för sig korrekta fakta: 1)      Människor som har pälsdjur hemma är mycket sällan allergiska. 2)      Människor som inte har pälsdjur hemma är oftare allergiska. Alltså tänker man sig att blotta närvaron av ett pälsdjur skyddar mot allergi. Så är det dock inte, förklaringen är mycket enklare. Människor som är allergiska, eller vet att de har allergier i släkten, har precis som alla andra självbevarelsedrift. I det här fallet yttrar den sig som så att de låter bli att skaffa pälsdjur. Människor som inte är allergiska behöver inte fundera över det och skaffar därför pälsdjur oftare. Vilket är helt logiskt, tål man inte pälsdjur har man inte pälsdjur.

20 Myter om luft 2 (2) Luftfuktighetsmyten Ventilationsmyten
Torr luft är mycket ovanligt Ventilationsmyten En fläkt är inte ett ventilationsystem Luftfuktighetsmyten ”Det är för torr luft här” säger man och installerar en luftfuktare. Det är möjligt att utsagan om torr luft var korrekt. Men sannolikheten att den var felaktig är långt mycket större. Det är nämligen mycket svårt för oss människor att med blotta känslan avgöra vilken luftfuktighet som råder. De problem som man brukar tolka som tecken på torr luft, alltså att slemhinnorna i ögon, på läpparna och i munnen och näsan, torkar ut, beror ofta på andra faktorer som damm eller andra föroreningar. Det kan också bero på att det är för varmt. Att sänka temperaturen ett par grader i lokalen avhjälper nästan alltid de problem som finns. Att installera en luftfuktare kan många gånger förvärra problemen. Hög luftfuktighet medför dock en del andra saker, exempelvis ökar risken för mögel och fuktskador kraftigt. Ventilationsmyten En utbredd myt är att man lätt kan skapa ett ventilationssystem genom att montera in en fläkt i byggnaden. Så enkelt är det emellertid inte. Genom att installera en fläkt kan förhållandena till och med bli sämre än utan fläkt. För att ett ventilationssystem överhuvudtaget ska kunna kallas ett ventilationssystem ska det genom sin funktion förbättra luftkvaliteten inomhus. Det viktigaste är att ventilationssystemet ger kontroll över hur luftflödena till- och bortförs, först då kan vi garantera att luften blir bättre. Så är det inte alltid i dag. Och en ensam fläkt ger inte alls den kontrollen.

21 Källbrinksskolan 1 (2) 550 personerr Luft för hälften
Frånluft, ingen rening, ingen styrning Byggd 1963, ombyggd under oljekrisen Stora hälsoproblem för elever och personal Skolan, som är en grundskola, har cirka 550 personer i just den här byggnaden. När skolan byggdes trodde politikerna att skolan skulle hysa lite drygt 200 elever plus personal, alltså mindre än hälften så många som vistas där nu. Ventilationen man valde var ett frånluftssystem, tilluften skulle komma in av sig själv utan att varken styras eller renas på vägen. Hur det fungerade till en början är det ingen som minns, däremot vet man att det inte fungerat alls efter den ombyggnad som gjordes på 70-talet. Vid ombyggnaden minskades fönsterstorleken med en tredjedel, man ville minska utsläppet av värme för att sparar energi. Man spikade helt enkelt för fönstrena med stora plåthöljen. Förutom att spara energi, vilket man troligen gjorde åtminstone till en del, försämrade man luften och gjorde lokalerna rejält mörka. Det, i kombination med att så många idag vistas i lokalerna gör att man under många år dragits med stora hälsoproblem. Hälsoproblemen har främst yttrat sig genom att elever och personal klagat över trötthet och huvudvärk. Många har gått hem när det blivit för jobbigt. Skolläkaren genomförde en undersökning för några år sedan som tydligt visade att eleverna här mådde sämre än elever på andra håll, huvudvärk var snarare regel än undantag.

22 Källbrinksskolan 2 (2) Helt ny anläggning
Fläktstyrt till- och frånluftssystem med återvinning Behovsstyrt Överträffar kraven rejält Kostnad: drygt 22 miljoner Huddinge kommun insåg för några år sedan att inomhusmiljön i kommunens fastigheter måste förbättras. Det gällde inte bara skolor utan även förskolor och andra offentliga lokaler. Man är nu i slutskedet av ombyggnaden när det gäller just skolor. Källbrinksskolan var, visste fastighetsbolaget, i mycket dåligt skick. Hela det gamla systemet skrotades därför och man byggde till stora utrymmen för fläktrum. Man installerar ett helt nytt fläktstyrt till- och frånluftssystem med återvinning. Varje klassrum, och korridorerna, har sensorer som känner av belastningen. Om det kommer in människor i ett klassrum ökar ventilationen automatiskt, om de går ut går ventilationen ner. Samma sak med temperaturen, också den styrs av hur många som vistas i en lokal. Man har valt att bygga ett sådant system av flera skäl, de två viktigaste är att det sparar pengar eftersom ventilationen inte går för fullt hela tiden, det andra är att man genom att dra ner när lokalerna inte används kan satsa desto mer när de används. Man vill helt enkelt inte ligga på några gränser, man ska ligga högt över gränsvärdena för luftomsättning. Enligt reglementet ska luftflödet vara sju liter per person och sekund, enligt rektor Torsten Ingars ska den nya anläggningen på Källbrinksskolan ge ett luftflöde på tio liter per person och sekund. Hela ombyggnaden kostar 44 miljoner kronor, lite drygt hälften av den kostnaden är ventilation.

23 Ventilationens uppgift
Ventilationen skall: Föra bort oren luft och ersätta den med ren luft Skapa rätt temperatur Men vad är då ventilationen till för? Vad är dess uppgift? Mycket enkelt. Ventilationen skall föra bort oren luft och ersätta den med ren luft. Ventilationen ska också skapa rätt temperatur i lokalen. Det låter lika enkelt som det är. Men att det är enkelt betyder inte att det ordnar sig av sig självt.

24 Krav på ventilationen Ändamålsenlig Driftsäker Resurssnål Instruktion:
Tanken här är att säga första stycket med bara rubriken på bilden framme. När du sedan kommer till orden ”En bra ventilationslösning….” klickar du fram första punkten, alltså ändamålsenlig. Den står sedan ensam medan du förklarar den. Klicka fram driftsäker – och förklara – och sist resurssnål som kommer samtidigt med bilden. Talmanus: När man väljer ventilationslösning finns det många faktorer som spelar in. Hur är huset som ska ventileras konstruerat? Hur många människor vistas där? Vad gör de? Hur är miljön runt huset? Var i landet ligger det? Exempelvis har kylan i Norrland betydelse för vilka ventilationslösningar som fungerar där. En bra ventilationslösning kan också beskrivas som ändamålsenlig, driftsäker och resurssnål. ·        Ändamålsenlig betyder just att lösningen passar den byggnad den installeras i, den valda lösningen ska uppfylla de krav som ställs på den. ·        Driftsäker betyder att lösningen man väljer fungerar som den är avsedd länge. Normalt underhåll behövs för alla typer av tekniska lösningar, så även för ventilationen. ·        Resurssnål betyder att ventilationen inte slösar med energi, den ska tvärtom vara kostnadseffektiv på alla sätt. För att få en ändamålsenlig och driftsäker installation brukar man säga att den ska vara så enkel som möjligt, men inte enklare.

25 Föroreningskällor inne
Människor Maskiner Material Vad är det då vi har emot oss när vi ska skapa bra inomhusluft? Det finns ett antal föroreningskällor inomhus. En av de viktigaste är människor, både genom att vi bara ÄR, och genom det vi GÖR. Att vi ÄR betyder exempelvis att vi använder parfym och annat som påverkar luften omkring oss. Vi GÖR saker som påverkar luften exempelvis när vi lagar mat. Maskiner som exempelvis skrivare och datorer förorenar luften. Detta var tidigare främst ett problem på arbetsplatser men idag har många av oss laserskrivare, kopiatorer och mängder med datorskärmar hemma också. Nya platta skärmar är mindre farliga än de äldre modellerna men hur många har inte kvar de stora skärmarna hemma? Olika material påverkar också luften. Det kan handla om partiklar från byggnaden som sådan, men det kan också vara material i form av textilier, möbler och annat som vi människor ställer in och använder i lokalen. Djur påverkar naturligtvis också inomhusmiljön, ett pälsdjur förändrar luften.

26 Påverkansfaktorer Lufthastighet Temperatur Luftfuktighet
Luftföroreningar Lufthastighet Inomhusluften måste röra på sig för att den ska hålla en bra kvalitet. Stillastående luft kan inte ventileras och därmed göras renare, hela poängen med ventilation är ju att ta bort den dåliga luften och ersätta den med ren luft. Luften får dock inte röra sig för mycket – då blir det drag, något som kan vara ett lika stort problem som dålig luft. De flesta av oss påverkas om lufthastigheten är 0,25 meter per sekund eller mer. Temperatur Lagom innetemperatur under vintern är grader, under sommaren grader. Det finns många undersökningar som visar att så lite som ett par grader för hög, eller för låg, temperatur kraftigt minskar vår prestationsförmåga. Inte bara vår effektivitet minskar, utan också säkerheten. Vi blir helt enkelt sämre på det vi gör, vår förmåga att tänka går ner och resultatet av arbetet blir ett helt annat än det blivit om vi gjort det under bättre temperaturförhållanden. Fingrarna är ett bra exempel på hur mycket och snabbt vi människor kan påverkas av för låga temperaturer. Känsligheten i fingrarna och exaktheten i rörelsen minskar redan vid 18 grader Celsius. Vid 16 grader sjunker fingrarnas temperatur så mycket att det blir svårt att skriva. Anledningen till att fingrarna blir kalla är att kroppen, för att hålla värmen i de viktigaste organen, sänker temperaturen i ben och armar. Om det i stället blir för varmt är det koncentrationsförmågan som försämras snabbast. Vid 27 grader minskar koncentrationsförmågan med mellan 30 och 50 procent. Luftfuktighet Under senare år har ”torr luft” blivit ett begrepp och många frågar efter luftfuktare. Vi tycker att luften är torr och lösningen blir då att tillföra fukt. Mycket ofta är dock diagnosen ”torr luft” fel. I stället handlar det vanligtvis om för hög temperatur eller för mycket föroreningar i luften. Klagomålen om torr luft är ändå viktiga att ta på allvar – eftersom de nästan alltid visar att något, om än inte just fuktigheten, är fel med luften. En sänkning av temperaturen ger en högre relativ luftfuktighet, därför är det bästa att göra om man upplever att luften är torr att sänka värmen. Luftföroreningar Inneluftens föroreningar är summan av föroreningar från flera olika håll. Uteluft som inte renas kan komma in både genom ventilationssystemet och genom andra öppningar i byggnaden, byggnadsmaterial och inredning kan också ge ifrån sig föroreningar. Enda sättet att ta bort luftföroreningar inomhus är att ha effektiva filter. Men det är också viktigt att tänka på var intag för ventilation sitter. Ventiler i gatunivå hämtar in fler skadliga föroreningar än ventiler som sitter mot gårdar eller i tak.

27 Tekniska lösningar Självdragsventilation (S)
Fläktstyrda frånluftssystem (F) Balanserade ventilationssystem (FT) Instruktion: Om du använder bara den här bilden är det bra att gå igenom efter varje punkt vad det handlar om, alltså att beskriva vad S, F och FT-system är. Om du har den här bilden som startbild och sedan använder de tre bilderna där S, F och FT-systemen beskrivs lite mer ingående, behöver du här i princip bara läsa högt från bilden, förklarar gör du till de kommande bilderna. Talmanuset nedan är en hårt kortad version av de talmanus som finns på kommande bilder. Talmanus: Av tradition brukar man nämna tre olika tekniska systemlösningar för ventilation. Dessa är självdragssystem (S-system), fläktstyrda frånluftssystem (F-system) och balanserade ventilationssystem (FT-system) som innehåller såväl till- som frånluftsfläktar. Självdragsventilation (S) innebär att luften sugs ut via luftkanaler. Varm luft stiger och går ut via vertikala luftkanaler. Därmed skapas ett undertryck i huset och ny luft kommer in via ventiler, vädringsfönster samt ofta dessutom genom att byggnaden är otät. Självdrag var vanligt förr, och fungerade då ganska bra just eftersom byggnaderna var otäta och rumsvolymerna var betydligt större än idag. Man hade då också en varm skorstensstock som bidrog till att förstärka självdragseffekten. Självdrag i nya hus är betydligt svårare eftersom man idag bygger tätt för att minska energianvändningen, man saknar också den varma skorstensstocken. Fläktstyrd frånluft (F) innebär att luften sugs ut med hjälp av fläktar, vanligtvis i köket och i våtrum av olika slag. Luften som sugs ut ersätts med luft utifrån som tar sig in genom ventiler, vädringsfönster eller otätheter i byggnaden, alltså på samma sätt som den kommer in vid självdrag och den renas därmed inte genom filter. Balanserade ventilationssystem (FT-system): Dessa kan utformas på många olika sätt. Ett bra FT-system är enkelt, stabilt och flexibelt. Stabiliteten innebär att störningar av olika slag inte ska påverka funktionen negativt. Att någon exempelvis öppnar ett fönster ska alltså inte spela någon roll (vilket det märkligt nog ofta gör i äldre system). Flexibiliteten betyder att behovet av frisk luft vid varje givet tillfälle ska styra nivån på ventilationen – är det många människor i en lokal ökar då ventilationen automatiskt. Utmärkande för bra och energieffektiva lösningar är att de ger möjligheter för värmeåtervinning och behovsstyrning av luftflöden, samt att de filtrerar luften.

28 Självdragsventilation
Utsugning via kanaler Friskluft via ventiler, fönster, otätheter Stora rum, varm skorstensstock, otäta hus Dagens hus byggs inte på detta sätt Självdragsventilation innebär att luften sugs ut via luftkanaler, den varma luften stiger och försvinner ut. Därmed skapas ett undertryck i huset och ny luft kommer in via ventiler, vädringsfönster och ofta dessutom genom att byggnaden är otät. Självdrag var vanligt förr, och fungerade då rätt bra just eftersom byggnaderna var otäta och rumsvolymerna var betydligt större än idag. Man hade då också en varm skorstensstock som bidrog till att förstärka självdragseffekten. Självdrag i nya hus är betydligt svårare eftersom man idag bygger tätt för att minska energianvändningen, man saknar också den varma skorstensstocken. Väljer man ändå att bygga nytt med självdrag måste man noga sätta in i de svårigheter som kan komma att uppstå. En variant på självdrag är så kallad hybridventilation (finns en bild om det, rubrik IEA). Det är självdragsssytem som förstärkts med fläktar Orsaken till att man har byggt en hel del försöksanläggningar med denna självdragsteknik är i första hand de problem som man har haft i de traditionellt uppbyggda systemen med hög ljudnivå och hög energianvändning. I den här typen av anläggningar kan man dock inte på ett effektivt och kontrollerat sätt rena luften med filter. Slutsats: Självdrag fungerar bra i gamla otäta hus – men de problem som finns med rening och kontroll av luftflöden gör att självdrag i moderna byggnader är svårt att få till på ett bra sätt. Det går, men det är både dyrt och komplicerat. Bra i gamla otäta hus, men svårt rena luften, komplicerat bygga

29 Vanligt system – billigt att installera, dock ej energieffektivt
Fläktstyrd frånluft Utsug med hjälp av fläktar Friskluft via ventiler, fönster, otätheter Endast begränsad rening möjlig Vanligt system – billigt att installera, dock ej energieffektivt Fläktstyrd frånluft (F) innebär att luften sugs ut med hjälp av fläktar, vanligtvis i köket och i våtrum av olika slag. Luften som sugs ut ersätts med luft utifrån som tar sig in genom ventiler, vädringsfönster eller otätheter i byggnaden, alltså på samma sätt som den kommer in vid självdrag och den renas därmed inte genom filter. Orsaken till att dessa system är vanliga är att de är billiga att installera, de är dessutom billiga i drift.

30 Balanserade system Många varianter Låg energianvändning
Värmeåtervinning (FTX) Behovsstyrt Luftrening Balanserade ventilationssystem. Dessa kan utformas på många olika sätt, vilket också skett under åren. Tyvärr har det gjorts många misstag, man har byggt bullriga system som fungerat dåligt. Idag är dock kunskapen om hur man ska bygga fläktstyrka från- och tilluftssystem stor. Forskarna är också överens om att den här typen av system är de system som ger den bästa inomhusluften. FT-system är energisnåla, inte minst med tanke på att dessa system är de enda som kan återvinna värme. Behovsstyrning är en annan funktion som drar ner energikostnaderna och förbättrar klimatet. Anläggningen känner av hur mycket ventilation som behövs och styr effekten utifrån detta, ett enkelt exempel är ett mötesrum. Om tre personer sitter i lokalen anpassas ventilationen efter detta, kommer ytterligare tio för att vara med på mötet ökas ventilationen så att alla tretton i lokalen har lika bra luft som de tre hade från början. I och med att man kontrollerar intaget av luft är det enkelt att rena luften, något som naturligtvis är viktigt för att skapa ett gott inneklimat. Ett bra FT-system är enkelt, stabilt och flexibelt. Stabiliteten innebär att störningar av olika slag inte ska påverka funktionen negativt. Att någon exempelvis öppnar ett fönster ska alltså inte spela någon roll - vilket det märkligt nog ofta gör i äldre system.   Enkelt, stabilt, energisnålt och flexibelt system som skapar bra inomhusklimat

31 Luftrening Filter enda möjligheten Bör bytas minst 1 gång/år
Lägst filterklass F7 på tilluften P-märkta Håll torrt Det enda sättet att rena luften från alla de föroreningar som finns i den är att använda filter. Ett vanligt problem är att filtrena sätts in – men sedan får sitta alldeles för länge. De bör kontrolleras regelbundet, och bytas ut minst en gång varje år, många rekommenderar att man byter dubbelt så ofta för att funktionen ska vara perfekt. Om filtren sitter längre än ett år ökar risken för att det bildas fukt, mögel och bakterier dem och då blir effekten helt motsatt – filtrena kan alltså börja förorena luften. F7 är helt enkelt ett mått på hur små partiklar filtret fångar upp, ju högre siffra, desto fler partiklar tas om hand av filtret, luften blir alltså renare. Filtrena bör också vara P-märkta, det betyder att de garanterat upprätthåller sin partikelavskiljning hela drifttiden. P-märkningen certifieras av Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Det är också viktigt att luftintagssystemen inte blir fuktiga, blir de det får man lätt både mögel och svamptillväxt i kanalerna. Det sprids sedan till rummen i byggnaden. I de delar av landet där man har mycket regn och fukt ska man använda väderskydd vid luftintagen, det är en enkel åtgärd som skyddar mycket bra mot dessa problem.

32 Gekås i Ullared Sveriges största varuhus
Luftburet kylsystem med värmeåtervinning Högt luftflöde, 30 m3/h/m2 Behovsstyrt Webbstyrt Ett företag som satsat mycket både pengar och kraft på att skapa ren inomhusluft är lågprisvaruhuset Gekås i Ullared. Anledningen till att man gjort det är mycket enkel, företagsledningen vet att kunder som tycker att det är dålig luft i lokalen är dåliga kunder. Medan kunder som tycker att luften är bra – är bra kunder, de handlar helt enkelt mer. Inte för att någon som vistas i varuhuset tänker på att luften är ovanligt ren och finns i mycket stor mängd. Men det faktum att det är så påverkar kunderna att stanna längre, och att handla mer. Gekås är Sveriges största varuhus, ytan inomhus är lika stor som tre fotbollsplaner, alltså kvadratmeter. Man håller dessutom på att bygga ut, varuhuset ska snart vara lika stort som fyra fotbollsplaner personer kan vistas i varuhuset samtidigt, under sommarhalvåret är det så många där nästan hela tiden. Köerna för att komma in i varuhuset är berömda, det tar lika lång tid att köa in som att köa ut, kassaköerna går ofta till och med fortare. Man har valt ett luftburet kylsystem med värmeåtervinning. Det är så stort att det inte kan startas på en gång utan dras igång allt eftersom, energiåtgången för att starta allt samtidigt skulle bli för stor. Man renar luften, och man har valt ett rejält luftflöde, 30 kubikmeter per timme och kvadratmeter. Gekås kan också styra systemet beroende på var ventilationen behövs bäst. Under riktigt varma sommardagar drar man ner kapaciteten i lagret och där inte så många människor vistas för att i stället kunna satsa fullt i varuhuset. Hela ventilationssystemet kan styras via webben vilket betyder att det är lätt att snabbt skapa rätt ventilation. Det är också lätt att kontrollera att systemet fungerar som det ska.

33 Lagar och regler 1 (4) Arbetsmiljöverkets föreskrifter:
Luftkvaliteten ska vara tillfredsställande Uteluft ska tillföras i tillräcklig mängd Tilluften ska vara så ren det överhuvudtaget går Föreskrifter är tvingande – dem måste man alltså rätta sig efter. Allmänna råd, som också ges ut av arbetsmiljöverket är mer just allmänna råd. De allmänna råden är tänkta att ge en bakgrund till föreskrifterna, och att ge råd för hur man ska kunna uppfylla de föreskrifter som finns. I arbestmiljöverkets föreskriver för arbetsplatser står att: Luftkvaliteten ska vara tillfredsställande. Det betyder bland annat att man ska, som det heter, eftersträva en koldioxidhalt på under 1000 ppm. Arbetsmiljöverket använder just koldioxidhalten som en indikator på luftkvalitet, är koldioxidhalten låg antar man att luften även i övrigt är bra. Vi vet dock att det är vanligt bland annat i klassrum att koldioxidhalten är långt över 1000 ppm. Uteluft ska tillföras i tillräcklig mängd. Hur stor denna mängd egentligen är står dock inte i föreskrifterna. Tilluften ska också vara så ren det överhuvudtaget går. Det betyder i praktiken att tilluft måste renas.

34 Lagar och regler 2 (4) Gränsvärden lågt satta
Funktionskrav, ej tekniska krav Arbetsmiljöverket bidrar till osäkerhet Det finns ett antal gränsvärden som dock enligt många forskare är för lågt satta. Det kan naturligtvis debatteras men de flesta som är insatta i hur det vi andas in påverkar oss anser att de gränser som finns i dag är för låga. De krav som finns på anläggningar idag är också funktionskrav, inte direkta tekniska krav. Fram till för några år sedan fanns det tydliga regler för vad som gällde för olika typer av installationer, det var därför enkelt att hitta rätt lösning för olika behov. Nackdelen med ett hårt styrt regelverk var naturligtvis att utvecklingen framåt gick långsamt. Boverket, som i mångt och mycket styr detta, har sedan ett antal år gått från de hårda reglerna och verkets anvisningar handlar numera om funktionskrav. Det ger stor frihet till alla inblandade parter. Men det kräver också att alla tar ett större eget ansvar; ett ansvar som faller på byggherren En ytterligare viktig fråga är att de regler som finns inte alltid är så lätta att tolka. Detta har Arbetsmiljöverket insett. Man har till och med satt det på pränt. NÄSTA BILD

35 Lagar och regler Oklarheter 3 (4)
En vanlig missuppfattning är att de hygieniska gränsvärden…kan användas som kriterier på acceptabel tilluftkvalitet. Styrelsens gränsvärden är ett mått på den högsta godtagbara halten luftföroreningar i inandningsluften på en arbetsplats. Som mått på acceptabel föroreningsnivå är de inte tillämpliga. Tillägg till paragraf 22 i föreskrifterna Arbetsmiljöverket har insett att deras gränsvärden ofta används fel. Alltså har man skrivit ett särskilt tillägg till paragraf 22 i föreskrifterna. Det handlar alltså om tvingande regler för ventilation: Det står så här: LÄS UPP TEXTEN Det viktigaste här är naturligtvis den sista meningen. ”Som mått på acceptabel luftkvalitet är de inte tillämpliga”.

36 Lagar och regler OVK 4 (4) Obligatorisk ventilationskontroll
Uppfylla krav som ställdes vid byggnation – ej dagens krav Alla byggnader utom: En- och tvåbostadshus med självdrag En- och tvåbostadshus med enbart fläktstyrd frånluft Ekonomibyggnader inom jord- och skogsbruk Industribyggnader Totalförsvarets hemliga byggnader 1992 infördes OVK, alltså obligatorisk kontroll av ventilationssystemen. Kontrollen handlar inte om att ta reda på om systemen följer de regler som gäller i dag. Det som kontrolleras är om ventilationen i byggnaden uppfyller de krav som ställdes på systemet när det byggdes. De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är att luftflödena är mindre än de mål som sattes när huset byggdes, det näst vanligaste felet är smuts i fläktar och kanaler. OVK ska göras på samtliga byggnader utom: ·        En- och tvåbostadshus med självdragssystem ·        En- och tvåbostadshus med enbart fläktstyrd frånluft ·        Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförbar näring ·        Industribyggnader ·        Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Hur ofta kontrollerna ska göras varierar beroende på vilken typ av verksamhet byggnaden används till. När man införde OVK 1992 prioriterades lokaler där barn vistas, alltså exempelvis daghem och skolor. Sådana lokaler, liksom vårdlokaler, ska besiktigas vartannat år.

37 Tredje Mosebok, Kapitel 14
Instruktion: Den här bilden är avsedd att få oss att tänka efter, den tjänar som ett avbrott. Den är också bra som avslutningsbild, då kan den ju ligga på ett tag. Den här bilden ska dock bara användas om du känner dig bekväm med den, känns det konstigt att dra gamla bibelcitat tar du naturligtvis helt enkelt bort den. Du kan som presentatör ta fram den och bara säga att ”Redan i Moseboken…” för att sedan låta deltagarna läsa bilden själva. Bäst är dock att läsa upp texten, gärna relativt långsamt eftersom bibeltexter går fram mycket bättre då. Texten är ganska liten i storlek, är lokalen stor är det helt nödvändigt att läsa upp texten. Talmanus: Att ren luft inomhus är viktigt för oss har förhoppningsvis framgått. Hur viktigt det är för oss människor med friska hus visste man dock redan på biblisk tid. Jag skulle därför vilja avsluta med ett par verser från Moseboken, kapitel 14 närmare bestämt. Verserna handlar om hus som blivit fuktskadade, vilket ju även då skapade en dålig inomhusmiljö. Här får vi reda på precis vad vi ska göra om vi får ett fuktskadat hus – eller ett hus drabbat av spetälska. Jag läser från vers 35, alltså andra versen: Så skall husets ägare gå och anmäla det för prästen…..osv