Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013

En presentation över ämnet: "Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013"— Presentationens avskrift:

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013
Hjärtåsen och Silverlunda

2 Entreprenöriellt lärande
Lärmiljöer Entreprenöriellt lärande Värdegrund Barns inflytande - ”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” (Lpfö 98 rev 2010 s. 9)

3 Hur blev årets resultat?
Områden vi har berört i lärmiljöer är: Entreprenöriellt lärande Jaget/känslor/konflikthantering/ genus/företagsamhet/kreativitet & problemlösning Värdegrund Barns inflytande Vi ville inom dessa arbetsområden när det gäller det entreprenöriella lärandet att barnen skulle få lära känna sig själva och varandra på ett mer ingående sätt. Detta för att de skulle fortsätta utveckla sin egen identitet, känna trygghet i den och känna tillit till sin egen förmåga samt bygga upp en större självständighet(Lpfö 98 rev 2010). ”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation” Lpfö 98 (rev 2010 s.4). Detta har vi bland annat konkretiserat genom att spela teater, böcker, samtal och skapande verksamhet så som gemensamma bilder ritsagor och känsloteckningar . Genom detta har barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklats. Vi har sett det genom att barnen respekterar varandras olikheter, t ex konflikthanteringen på förskolan har förändrats och acceptansen till varandra har ökat. Genom den skapande verksamhet och samtalen som bedrivits har barnen fått rikliga tillfällen till att reflektera över det vi arbetat med. Barnen reflekterar spontant på den dokumentationen som vi gemensamt satt upp på förskolan. På förskolan har vi ett arbetssätt där vi inte ser till kön utan till individen. Vi har ett tillåtande klimat där alla barn respekteras för sina egna val och uppmuntras i dessa. Vi har tillsammans med barnen skapat en ”kompissol” som förtydligar och synliggör dessa områden. Vi har nya lokaler som vi tillsammans med barnen har utformat för att skapa rikliga tillfällen för företagsamhet, kreativitet och problemlösningar. Vi har ordnat materialet så att det är lättillgängligt, synligt, inbjudande samt kategoriserat materialet så att barnen lätt skall kunna komma igång med den lärande leken på ett utvecklande sätt. Av de förutsättningar och det material vi har, har vi kunnat göra rum i rummen för att barnen skall få lugna kreativa ställen att leka på, detta gör att leken kan fortgå även om det är många barn i samma rum. Genom detta har samarbetet mellan avdelningarna ökat markant och barnen känner trygghet i lokalerna och i varandra samt alla pedagoger som arbetar på våningsplanet. ”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” (Lpfö 98 rev 2010 s. 9)

4 Kompissolen & Fotavtryck

5 Värdegrundsteater

6 Böcker känslor & värdegrund

7 Värdegrunds -dokumentation

8 Känsloteckningar

9 Analys. Barnens förmåga till empati och omtanke om sig själva och andra har utvecklats. Vi har sett detta genom att barnen respekterar varandras olikheter t ex konflikthanteringen har förändrats och acceptansen till varandra har ökat. Genom den skapande verksamheten och samtalen som bedrivits har barnen fått rikliga tillfällen till att reflektera över det vi har arbetat med. Vi har sett att reflektionstiden för barnen är otroligt viktig. De får bearbeta tillsammans och individuellt det vi arbetat med och kan på ett tydligare sätt få förståelse för andras situationer men också för konsekvenserna av mitt eget handlande. Efter omplaceringar av möbler och material ser vi tydligt i barnens lek att det är viktigt att det finns små vrår , detta gynnar barnens lek i hög grad. De arbetssätt vi har arbetat mest med och som har känts mest utvecklande och givande har varit: Vi har under året arbetat med ett tematiskt arbetssätt där vi pedagoger har planerat verksamheten tillsammans över avdelningarna för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma aktiviteter där vi har kunnat ta tillvara på varandras olika kompetenser på bästa möjliga sätt. Vi har i arbetet med barnen blandat dem i olika konstellationer efter t ex ålder, kompetens och mognad, för att skapa gemenskap, nya relationer och trygghet över gränserna. Genom att ha smågrupper bygger vi upp en trygg lärandesituation, där alla får komma till tals. Vi är medforskande, närvarande och tillåtande pedagoger som tillsammans med barnen utforskar och bejakar deras omvärld och intressen. För att nå målen i läroplanen har vi använt oss av olika redskap så som estetiska arbetssätt, högläsning/böcker, demokratiska val, grafon, diskussioner/samtal, kompissolen, lärande lek, bygg/konstruktion/problemlösning och konflikthantering. Vi tycker att alla dessa arbetssätten har varit mycket givande och utvecklande i arbetet med barnen.

10 Utvecklingsområden Barns inflytande
Göra barnen delaktiga i planeringen Konkretisera kompissolen med bilder Konkretisera verksamheten i större utveckling med t ex bilder Utvärdera varje månad vad som varit bra, vad tar vi med oss, göra barnen delaktiga, vad tycker barnen varit roligt/lärorikt, hur vill de gå vidare? Tidslinje Reflektera mera Familjekonstellationer / värdegrunden

11 Egna prioriterade mål. Matematik & språk
Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 rev 2010)

12 Hur blev årets resultat?
Matematik Vi har haft både spontana och planerade aktiviteter med barnen. I största möjliga mån har vi nyttjat vardagssituationerna som berör matematik t.ex räkna barn, tallrikar, köttbullar, frukten (hel, halv och fjärdedelar), former (benämner de korrekta matematiska begreppen), påklädning, antal, ordningsföljd, blöjbyten, prepositioner, rumsuppfattning, spela spel, stapeldiagram och mönster. Även veckodagar, månader och år. Barnen har utvecklat sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och utvecklat sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Språk Språket är en stor del av arbetet i förskolan. Detta innefattar talspråk, skriftspråk och kroppsspråk. Vi använder oss även av samtal, rim och ramsor, sånger, Grafon - språkljudslek, sagor i olika former när vi arbetar med att utveckla språket m.m. Barnen har utvecklat ett nyanserat talspråk, ordförrådet har ökat och förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra har utvecklats. Samt utvecklat sitt intresse för skriftspråk och förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner har ökat.

13 Färg, form & mönster

14 Mönster & längd

15 Bygg & konstruktion

16 Pussel

17 Bygg & teknik

18 Prepositioner

19 Grafon

20 Teater & lekskrivning

21 Sångtärningar & namnkort

22 Bokstäver

23 Analys. Inom de egna prioriterade målen har vi kommit långt. Arbetssätten vi använder oss av är: tar tillvara vardagssituationerna, synliggör matematiken i vardagen, använder matematiska begrepp, diagram, adventskalender med matematikuppdrag, bygg och konstruktion(bygga kojor, Labans slott)sortera, mäta, väga, uppleva antal och siffror, geometriska former, färger, tid och rumsuppfattning, datum, årshjulet (månader, årstider) samlingar m.m. Namnkort, kommunicerar med barnen, biblioteket, sagor, teater och drama, sånger, rim och ramsor, datorn, händelseprat, grafon, böcker m.m. Vi är duktiga på att fånga barnen i alla vardagssituationer och tar vara på de lärtillfällen som ges. Att se lärande i allt barn gör och säger och tar tillfället att vidareutveckla det barnen är nyfikna och intresserade av. Att fånga lärandet i det vardagliga. Vi tycker att barnen lärt sig mycket tack vare de arbetssätt vi använder oss av och vi har märkt att barnen fått en större insyn i de matematiska begreppen och en förståelse för det matematiska tänkandet. Närvarande och lyhörda pedagoger är nyckeln till detta. Vi kommer att fortsätta det aktiva arbetet med matematik och språk genom att fortsätta vara aktiva och närvarande pedagoger.