Kort om miljön och vår konsumtion

En presentation över ämnet: "Kort om miljön och vår konsumtion"— Presentationens avskrift:

1 Kort om miljön och vår konsumtion
- för upphandlare och inköpare För att kunna ställa miljökrav i upphandling är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för vilka miljöproblemen är som man därigenom ska försöka åtgärda. Det kan då vara nyttigt att utöka sina kunskaper i vilka frågor man i miljöarbetet har ägnat sig år och vad som är viktigt idag. Det kan vara bra att känna till de svenska miljökvalitetsmålen som utgör kompassen för hela det svenska miljöarbetet idag. En insikt i vilka miljöproblem som är kopplade till produktion och användning av produkter är särskilt viktigt för att kunna bedöma vilka slags miljökrav som är relevanta att ställa för en viss vara eller tjänst. Denna sammanställning syftar till att ge grundläggande kunskap om vissa viktiga miljöfrågor.

2 Från punktutsläpp till produktfokus
Bildens huvudbudskap: Miljöarbetet har utvecklats mycket under de senaste 40 åren. Tidigare fokuserade man främst på att minska utsläppen till luft, vatten och mark från välkända punktkällor såsom industrier och kommunala avlopp. Idag är problemet snarare den miljöpåverkan som orsakas av produktion och konsumtion av produkter. Källa: SOU 1989:32

3 Lite miljöhistoria Rio 1992 Stockholm 1972 Johannesburg 2002
Bildens huvudbudskap: Miljöarbetet har pågått i över 40 år. Idag är målsättningen att nå en hållbar utveckling. Nationellt Sverige ses ofta som ett föregångsland för effektivt miljöarbete. Och visst har mycket gjorts. I Sverige gjordes betydande insatser redan på 60-talet då man även införde en miljöskyddslag. Under och 80-talen blev miljöproblemen alltmer synliga, genom t.ex. försurning av svenska sjöar. Ända fram till slutet av 80-talet strävade man i miljöarbetet efter att få bukt på de synliga problemen och utsläppen från punktkällorna (industrier och kommunala avlopp). Den första samlade miljöpropositionen lades fram 1988 och därefter har arbetet syftat till ett långsiktigt hållbart samhälle. Hållbar utveckling är nyckelordet för den moderna miljöpolitiken. I april 1999 beslöt riksdagens om att Sverige ska ha 15 nationella miljökvalitetsmål. Samma år gjordes även en stor förändring av miljölagstiftningen i och med att samtliga miljölagar samlades i en, den så kallade miljöbalken. Internationellt Från att ha varit en lokal eller nationell angelägenhet har miljöproblemen blivit alltmer globala och behöver därför lösas gemensamt av världens alla länder. Sedan 1972, då FN:s miljökonferens hölls i Stockholm, har miljöfrågorna placerats högt på den internationella miljöpolitiska agendan Ytterligare en milstolpe i det internationella miljöarbetet var FN-konferensen i Rio de Janeiro Då var temat hållbar utveckling, ett begrepp som presenterades och definierades i den så kallade Brundtlandtrapporten Our Common Future I Rio antogs handlingsplanen för Agenda 21.Tio år efter Rio-konferensen, år 2002, hölls det tredje stora FN-mötet i Johannesburg. Konferensen resulterade i en deklaration och en handlingsplan för arbetet med hållbar utveckling. I handlingsplanen betonades bland annat att miljöanpassning av offentlig upphandling är ett viktigt redskap för att nå hållbarhet och ländernas regeringar skrev även under att uppmuntra myndigheter att ställa miljö- och sociala hänsyn när de köper varor eller tjänster. De senaste åren har miljöarbetet fokuserat mer på material, resurser och produkters innehåll av farliga ämnen, snarare än utsläpp från industrianläggningar och andra miljöpåverkande verksamheter. I slutet av 1990-talet etablerades den så kallade integrerade produktpolitiken, IPP, på den miljöpolitiska kartna såväl i Sverige som i EU. Syftet är att minska produkters miljöpåverkan från vaggan till graven – det vill säga under alla delar av en produkts livscykel – och på så sätt bidra till en hållbar utveckling och till att miljömålen nås. Naturvårdsverket har beskrivit den integrerade produktpolitiken i ett par rapporter och regeringen har gett ut en skrivelse om detta. miljöskyddslagen produkter i fokus försurning 1999 miljöbalken miljökvalitetsmålen

4 Hållbar utveckling » Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta « Bildens huvudbudskap: Målet med en hållbar utveckling är att inte äventyra kommande generationers möjligheter till bland annat en bra miljö. Den mest kända definitionen av hållbar utveckling återfinns i den s.k. Brundtlandrapporten från I denna definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredställa sina behov Hållbar utveckling är en samverkan mellan tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. År 2002 antog Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling. Liknande strategier finns även på nordisk nivå och i EU. Strategierna utgör utgångspunkten för samarbetet med alla tre delområdena inom hållbar utveckling. I arbetet med hållbar utveckling på global nivå måste man ta hänsyn till de olika förutsättningar som råder i olika delar av världen. En hållbar utveckling i en region får till exempel inte ske på bekostnad av miljö och välfärd i en annan del av världen. I Sverige ska de nationella miljökvalitetsmålen bidra till en hållbar utveckling. Riksdagsbeslut 1999

5 Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Bildens huvudbudskap: Här presenteras de 15 nationella miljökvalitetsmålen som är ledstjärna för det svenska miljöarbetet. År 1999 antogs de femton nationella miljökvalitetsmålen. De preciserar de framtida tillstånd i miljön som vi ska sträva efter. Riksdagens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där Sveriges största miljöproblem är lösta. Förutsättningarna för att detta mål ska nås är att alla bidrar. Miljöarbetet ska mer och mer inriktas på att förebygga miljöskador och ta itu med orsakerna till problemen, inte bara deras symptom. Alla miljömål har dessutom ett antal delmål preciserade. Delmålen ska nås på kortare tid och följas upp årligen. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering. Riksdagen har också antagit tre åtgärdsstrategier, som pekar på att det behövs ett tvärsektoriellt samarbete för att nå miljömålen. Det finns en strategi för att vi ska få effektivare energianvändning och transporter, en för giftfria och resurssnåla kretslopp samt en för att hushålla med mark, vatten och bebyggd miljö. Staten kan inte ensam se till att vi når en hållbar utveckling. Det krävs att alla bidrar till detta: enskilda människor, företag, organisationer och myndigheter.

6 Miljöns tillstånd Bildens huvudbudskap: Denna presentation om hur miljön i Sverige mår idag görs utifrån viss utvalda miljömål som är särskilt viktiga att nå genom miljöanpassad produktion och konsumtion.

7 Klimatet Ökade utsläpp av t.ex. CO2 leder till förändringar i klimatet
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat, men utsläppen från trafiken ökar Bildens huvudbudskap: Hur ser miljön i Sverige ut avseende klimatpåverkan. Förändringar i klimatet i form av ökad växthuseffekt beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre, vilket ger varmare klimat. Det medför bland annat att isar smälter och havsytan stiger, med översvämningar som följd, samt att öknar brer ut sig i stora delar av världen. Förutom koldioxid påverkar även andra s.k. växthusgaser klimatet, t.ex. dikväveoxid och metan. Utsläppen av växthusgaser i Sverige har enligt den senaste statistiken minskat med 3 procent under tiden Samtidigt som utsläppen inom jordbruk och energiproduktion minskar ökar utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och energiintensiv industri. Trafiksektorns utsläpp av växthusgaser har ökat med 8 procent sedan Vägtrafikens utsläpp av koldioxid är dominerande. Detta beror på att mängden transporter ökar – de tunga godstransporterna ökar mest. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser har minskat med 7 procent mellan , främst p.g.a. minskad användning av både handelsgödsel och stallgödsel och minskad djurhållning. Även utsläpp från avfallsdeponier har minskat under samma period. Sverige har ett internationellt åtagande i och med att vi har godkänt (ratificerat) det s.k. Kyotoprotokollet. Inom EU har Sverige förhandlat sig till rätten att öka utsläppen av växthusgaser med 4 procent från den utsläppsnivå som gällde år 1990 till tidsperioden År 2002 beslutade dock riksdagen att de svenska utsläppen istället ska sänkas med 4 procent under perioden.

8 Luften Luftföroreningarna minskat
Luften i tätorter ger problem för hälsan Äldre bilar och utsläpp vid användning av bränslen behöver åtgärdas Bildens huvudbudskap: Hur ser miljön i Sverige ut avseende luftkvaliteten. Luftkvaliteten mäts utifrån hur höga utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC) är. Luften i Sverige har blivit friskare och utsläppen av luftföroreningar och halterna av skadliga ämnen i luften minskar. Mängden s.k. partiklar i tätortsluft utgör dock fortfarande ett hälsoproblem. De flesta partiklarna kommer från dammet på gatorna, som till stor del bildas genom slitage av däck och vägbana. I Stockholm uppskattas omkring 200 dödsfall per år kunna ha samband med partiklar i omgivningsluften. Totalt uppskattas fall av cancer inträffa i Sverige varje år till följd av luftföroreningar. Äldre bilar och förbränning i anläggningar med sämre tekniknivå bidrar med största delen av utsläppen. Men även utsläpp av flyktiga organiska ämnen från bränslen i andra bilar, småbåtar, snöskotrar och arbetsmaskiner orsakar besvär. Det gör även vedeldning och användning av lösningsmedel. För att minska utsläppen av luftföroreningar ytterligare krävs i första hand att trafikproblemen åtgärdas.

9 Miljögifter Kemikalieproduktion och antal farliga ämnen ökar
Farliga ämnen i importerade varor sprids i samhället Spår av ämnen bl.a. i modersmjölk Bildens huvudbudskap: Hur ser miljön i Sverige ut idag avseende miljö- och hälsopåverkan från farliga ämnen Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt de senaste 50 åren. OECD beräknar att värdet av den globala kemikalieproduktionen kommer att öka med hela 85 % mellan åren 1995 och 2020. Kemiska substanser ingår också i de flesta andra varor som vi använder. Antalet kemiska produkter har successivt ökat under åren, likaså det totala antalet ämnen som förekommer i produkterna. År 2001 hade 75 procent av kemiska produkter i Sverige tillverkats utomlands. Ett stort problemet är de farliga ämnen som kommer genom import av kemiska eller andra produkter sprids i samhället utan att vi kan spåra dem. Även om vi idag vet att det finns fler ämnen i kemiska produkter än tidigare, vet vi inte mer om ämnenas egenskaper. Dock kan vi ganska väl kartlägga vilka farliga ämnen som finns i de varor som är producerade i Sverige. Ämnen från den omgivande miljön, exempelvis stabila organiska miljögifter, kvicksilver och kadmium är farliga för vår hälsa. Dessa kommer i första hand via maten och luften. Spår av de hälsofarliga ämnena finns bland annat i modersmjölk och i blod. Tungmetaller finns fortfarande bl.a. i tätorternas avloppsslam. Försäljningen av bekämpningsmedel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruket har ökat sedan mitten av 90-talet. Sedan 70-talet har halterna av flera kända organiska miljögifter minskat påtagligt i svensk natur, liksom hos den svenska befolkningen. De bromerade flamskyddsmedlen ökade dock ännu för några år sedan.

10 Ozonskiktet Ozonskiktet över Sverige på väg att återhämtas
Gamla kylskåp och kylanläggningar främsta källan till utsläpp Bildens huvudbudskap: Hur ser miljön i Sverige ut idag avseende påverkan på ozonskiktet. Utsläpp av klorfluorkarboner (CFC eller freoner) och liknande ämnen medför att stratosfärens skyddande ozonskikt tunnas ut. Följden blir att skadlig ultraviolett strålning i ökad omfattning når ned till jordytan Den kraftigaste uttunningen har ägt rum över Antarktis. Där sjunker ozonmängden numera tidvis till drygt 70 % lägre nivåer än normalt. I början och mitten av 1990-talet minskade ozonskiktets genomsnittsliga tjocklek över Sverige med ca 3 %. De allra senaste åren tycks dock en viss återhämtning ha ägt rum och den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat. Detta beror på att Sverige och andra länder har agerat så att halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären har börjat avta. Utsläppen sker främst som läckage från gamla kylskåp, kylmöbler och kylanläggningar där de ozonnedbrytande ämnena används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Den största delen av dessa bedöms ha tjänat ut till år 2010 och kommer då att bytas ut till nya. Den största källan till utsläpp kommer därefter att utgöras av isolerplast i byggnader, mark och rör som har en lång livslängd. Effekterna av dessa beror på i vilken takt nya byggnader och anläggningar byggs.

11 Bebyggelsen Bebyggelsen står för 40 procent av Sveriges energianvändning Trafikbullret ökar Totala mängden avfall ökar, men deponering minskar Bildens huvudbudskap: Hur ser miljön i Sverige ut idag avseende den påverkan vårt boende har på vår närmiljö. Bebyggelsen står för närmare 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Vi använder idag mindre energi för att värma bostäder och lokaler. Men den mängd som vi använder till annat än uppvärmning har dock inte minskat. För att minska miljöbelastningen av energianvändningen behöver bl.a. fossila bränslen (olja, kol) bytas ut mot förnyelsebara energikällor såsom vatten- eller vindkraft. Buller är en annan betydelsefull miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. Drygt två miljoner människor utsätts för trafikbuller som överskrider riktvärdet utomhus vid bostaden. Buller kan påverka hälsan, t.ex. i form av sömnstörningar, försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal samt inlärningssvårigheter. För att minska trafikbuller har bl.a. trafikverken genomfört åtgärder, men trots detta har trafikbullret ökat sedan Det beror bl.a. på att trafiken i städerna har ökat, både personbilar och tung trafik. Fordonen har också fått bredare däck och vägarna mer miljöstörande beläggningar. Ytterligare en faktor som påverkar vår bebyggda miljö är våra sopor. Beträffande hushållsavfallet märks två trender; den totala mängden avfall ökar, medan andelen avfall som deponeras, d.v.s. slängs på soptippen, minskar. Kommunerna samlar in en allt större andel av hushållens farliga avfall. Om deponeringen minskar, minskar också utsläppen av farliga ämnen till mark, vatten och luft, och vi hushåller därmed också bättre med våra naturresurser.

12 Miljöpåverkan från produkter
Bildens huvudbudskap: Inledning till presentation om hur produkter påverkar miljön.

13 Miljöpåverkan från produkter
°C Klimatförändringar Spridning av farliga ämnen Ökad resursanvändning Hg Bildens huvudbudskap: Dagens stora miljöproblem beror på produktion och konsumtion av produkter. Många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av produkter. Vid tillverkning av produkter används energi och resurser betydligt effektivare idag. Men eftersom den totala konsumtionen i samhället ökar i stor omfattning äts de miljöförbättringar som gjorts inom tillverkningen upp av de negativa effekterna som den ökande konsumtionens ger. Sammantaget leder alltså denna utveckling till att den totala miljöbelastningen ökar. För att åstadkomma en hållbar utveckling får den totala miljöbelastningen från vår produktion och konsumtion inte överstiga jordens ekologiska kapacitet. Om världens samtliga länder konsumerade i samma takt som västvärlden gör idag, skulle vi behöva flera jordklot Exempel på allvarliga miljöproblem som är intimt förknippade med konsumtionen av varor och tjänster är: Kimatpåverkan - Klimatfrågan är ett globalt miljöproblem. Världens energiförsörjning baseras till mer än 75 procent på fossila bränslen. När dessa förbränns bildas växthusgaser. Utsläpp av koldioxid, som är den dominerande växthusgasen, kommer företrädesvis från förbränning av fossila bränslen inom transportsektorn, energisektorn och tillverkningsindustrin. Diffusa utsläpp av farliga ämnen - Det finns ett stort antal kemikalier, uppskattningsvis – , på den europeiska marknaden. I Sverige beräknar vi använda mellan – kemikalier. Produktion, konsumtion och destruktion av produkter kan ge upphov till att farliga ämnen sprids och risk att människors hälsa eller miljön skadas. Olika kemikalier har väldigt olika egenskaper. Vissa bryts ned mycket sakta i naturen och lagras i djur och människor. Hit hör t.ex. DDT, PCB och de s.k. bromerade flamskyddsmedlen. De allra flesta svårnedbrytbara ämnena som kommer ut i miljön vet vi mycket lite om. Vi vet inte heller vilka ämnen som släpps ut i miljön och vilka effekter de har på människan och naturen. Särskilt farliga ämnen utgörs av bl.a. tungmetaller såsom kadmium och bly, men även kvicksilver, ftalater (används som mjukgörare i t.ex. plast) och bromerade flamskyddsmedel. Ökad resursanvändning - Idag används betydligt mer energi och material än tidigare, vilket ger en stor belastning inte bara på våra naturresurser, men även genom den miljöpåverkan som användningen ger upphov till, t.ex. genom utsläpp av tungmetaller och andra farliga ämnen. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med 35 procent och råvaruanvändningen med mellan 20 till 40 procent till år 2030 om inget görs. Miljöbelastning uppstår även när den stora mängd avfall som konsumtionen ger upphov till hanteras. Avfallsmängden ökar i takt med konsumtionen. KWh

14 Livscykelperspektivet
Bildens huvudbudskap: Det är viktigt att se på hela den miljöpåverkan som härrör från en produkt under hela dess livscykel – från vaggan till graven. Alla aktörer i en produktkedja - leverantörer av material, insatsvaror och färdiga produkter, handeln inklusive alla transporter, konsumenten och den som ansvarar för den uttjänta produkten - kan bidra till att den totala miljöpåverkan minskar. De varor vi köper och konsumerar t.ex. livsmedel, möbler, rengöringsmedel, kylar och frysar och elektronik kan påverka miljön. Påverkan sker antingen direkt via avlopp och avfall eller indirekt genom energi- och resursanvändning. Avlopp från exempelvis toaletter, och tvättmaskiner bidrar till övergödning. Kemikalier och elektroniska apparater kan innehålla organiska miljöföroreningar och farliga tungmetaller, vilka påverkar miljön direkt när de sprids t.ex. i avfall. Indirekt påverkas miljön av vår energianvändning, som bidrar till koldioxidutsläpp. Även livsmedel och kläder påverkar även miljön indirekt genom de produktionsmetoder som använts för att producera råvarorna. Dessutom påverkar transporten av alla varor miljön. Konsumtionen ger upphov till olika typer av miljöpåverkan från alla delar av en produkts livscykel. Det gäller från det att råvaran utvinns, produkten produceras, används, återvinns och slutligen omhändertas, inklusive transporter i alla led. Produkter kan vara allt från en kortlivad dagligvara till en byggkonstruktion som kanske ska stå i hundratals år. Det är viktigt att känna till vilken miljöpåverkan de olika faserna i en produkts livscykel kan ge upphov till. Hur och i vilken utsträckning detta sker varierar från produkt till produkt.

15 Utvinning av råvaror Utsläpp av tungmetaller och farliga ämnen
Stor mängd farligt avfall Energi- och material användning Bildens huvudbudskap: De utsläpp som sker vid utvinning av råvaror är det primära problemet. Det är viktigt att hushålla med våra naturresurser. Risken för att lagerresurserna ska ta slut är nästan obefintlig. Utvinning av råvaror och material ger ofta en betydande lokal miljöpåverkan i form av t.ex. utsläpp av tungmetaller eller påverkan på den biologiska mångfalden. Utsläppen kan ske till mark, luft och vatten. I flera fall kan även miljön i andra delar av världen påverkas. Den globalt sett enskilt största miljöpåverkan härrör från utvinning av framför allt kol, på grund av den stora avfallsvolym som uppstår. Gruvavfallet utgör den största avfallsposten i Sverige. Enligt beräkningar ökar den totala råvaruanvändningen med 20 till 40 procent till år 2030 om ingenting görs. Ytterligare insatser behöver göras för att öka användningen av återvunnet material som insatsvara vid tillverkningen.

16 Produktion Utsläpp av miljöfarliga ämnen Farliga ämnen som insatsvaror
Energi- och materialanvändning Bildens huvudbudskap: Tillverkningsprocessernas miljöpåverkan varierar beroende på vilken produkt som avses och var tillverkningen sker. I tillverkningsskedet finns störst potential till miljöförbättringar. De så kallade punktutsläppen från industrier har minskat avsevärt i Sverige genom en effektiv miljöpolitik under de senaste nästan 40 åren.Särskilt miljöstörande verksamheter är enligt lag skyldiga att ansöka om tillstånd för att vara verksamma. Dessa verksamheter är även skyldiga att rapportera om sin miljöprestanda. I många andra delar av världen är industriernas utsläpp till mark, luft och vatten fortfarande ett stort problem. Tillverkningsindustrin bidrar dock till Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen från energiintensiv industri ökar, vilket är oroande. I de flesta av våra varor ingår kemiska ämnen. Flera av de allra farligaste ämnena ingår i produkter som vi alla använder dagligen, t.ex. batterier, strömbrytare, lysrör, plaster, hushållskemikalier, parfymer och datorer. Användningen av kemikalier och kemiska produkter är reglerad i lag och tillverkarna måste känna till och rapportera om vilka ämnen som ingår i deras produkter. I Sverige gäller även produktvalsprincipen som innebär att man i första hand ska välja sådana kemiska produkter som är minst skadliga för hälsa och miljö. Man kan ganska väl kartlägga vilka farliga ämnen som ingår i produkter tillverkade i Sverige. Problemet är de farliga ämnen som ingår som insatsvara i importerade produkter. Eftersom produktkedjorna blivit alltmer globala så ökar osäkerheten kring produkters innehåll av farliga ämnen. Vi tillverkning av produkter används energi och resurser betydligt effektivare idag. Totalt sett ökar dock materialanvändningen i takt med att den totala konsumtionen ökar. Olika tillverkningsindustrier förbrukar naturligtvis energi i olika stor utsträckning. T.ex. livsmedelssektorn använder stora mängder energi. Förädlade livsmedel kräver mer energi än oförädlade råvaror. Energianvändningen bidrar till utsläpp som lokalt påverkar människors hälsa, regionalt orsakar försurning och övergödning och globalt bidrar till en ökad klimatpåverkan.

17 Användning av produkten
Diffus spridning av farliga ämnen Energianvändning Fordon, byggnader och livsmedel är viktiga områden Bildens huvudbudskap: Hur vi använder våra produkter är i många fall avgörande för den totala miljöpåverkan den ger. I de flesta av våra varor ingår kemiska ämnen. Flera av de allra farligaste ämnena, såsom kadmium, bly, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel ingår i produkter som vi alla använder dagligen, t.ex. batterier, strömbrytare, lysrör, plaster, hushållskemikalier, parfymer och datorer. Spår av farliga ämnen har även hittats i andra produkter. T.ex. ftalater i fisk och mejeriprodukter. Det finns i dag bristande kunskap om vilka farliga ämnen som ingår i de varor som importeras. Vi vet heller inte tillräckigt om vilka effekter dessa ämnen kan ha på människan och naturen. För många produkter antas miljöpåverkan vara störst, eller åtminstone betydande, under användningen av produkten. Detta gäller främst för energikrävande produkter, såsom datorer, fordon och byggnader, men även t.ex. livsmedel. Det är därför viktigt att känna till hur man kan spara energi vid användningen av en produkt, men även vilka produktalternativ som står till buds, t.ex. i form av energisnåla elektronik eller vitvaror. Exemplet fordon: Ett fordons miljöpåverkan sker både när det tillverkas, använda, underhålls och skrotas. Ett fordon kan innehålla flera miljöfarliga komponenter som till exempel kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel. För fordon är dock bränsleförbrukningen den mest betydande miljöaspekten och fordon påverkar därför miljön mest när de körs. Bilavgaserna påverkar såväl klimatet som vår hälsa i betydande utsträckning. Det är främst genom utsläpp av bl.a. koldioxid och kolmonoxid från fordon som drivs med bensin och diesel som ger problem. Det finns flera s.k. alternativa bränslen på marknaden. De mest tillgängliga alternativen till diesel och bensin är etanol, metan (d.v.s. naturgas och biogas), rapsmetylester (RME) och el. Exempel livsmedel: Vi konsumenter står för en stor del av energianvändningen när vi köper in, lagrar och tillagar maten. Våra matvanor spelar också stor roll för miljön. Enligt en grov skattning kan ca 40 procent av den mat vi äter vara importerad. Det är svårt att uppskatta hur mycket den importerade maten påverkar miljön, men med långa godstransporter kan man anta att påverkan är avsevärd Exempel byggnader: I samband med byggprojekt och fastighetsförvaltning fokuserar bygg- och fastighetsbolag ofta på själva investeringskostnaden och hur själva byggprocessen påverkar miljön, trots att denna del endast uppgår till ca 15 procent av byggnadens miljöpåverkan. När byggnaden används sker 85 procent av den miljöpåverkan som byggnaden medför under hela sin livscykel.

18 Avfallshantering Ökad konsumtion ger ökade mängder avfall
Farligt avfall Hur omhändertas avfallet? Bildens huvudbudskap: Avfallets mängd, sammansättning och omhändertagande har stor påverkan på miljön. När avfall uppstår finns risk både att vi slösar med resurser och att en rad miljöproblem kan uppkomma om avfallet inte tas om hand på ett miljömässigt korrekt sätt. En betydande del av de miljöproblem som produktion och konsumtion av varor kan orsaka hänger samman med hur stora avfallsmängder som uppstår, hur förorenade de är, vilken avfallshanteringsmetod som väljs samt kvaliteten på omhändertagandet. Den totala mängden hushållsavfall ökar i takt med en ökande konsumtion. År 2002 uppgick mängden hushållsavfall i Sverige till ton, vilket innebär att varje person genererade 476 kg Farligt avfall utgörs både av gruv- och industriavfall, men även delar av hushållsavfallet, t.ex. elektronik, batterier, lösningsmedel och målarfärg. Detta avfall behöver omhändertas på ett särskilt sätt för att inte skada miljön. Kommunerna samlar in en allt större mängd av hushållens farliga avfall. Det är viktigt att avfallet omhändertas på rätt sätt. Idag återvinns en allt större del av vårt avfall och andelen avfall som går till deponi minskar. Med återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning ska vi lära oss att utnyttja olika material bättre och effektivare. Som återvinning av avfall klassas bl.a. förbränning av avfall för energiutnyttjande, kompostering/rötning, materialåtervinning och återanvändning av komponenter i produkter. Materialåtervinning ger stora miljövinster. Närmare en tredjedel av materialet i (31 procent) hushållsavfallet återvinns. Det är viktigt att aktörer i livscykelns olika faser agerar för att minska produktens miljöpåverkan som avfall. För tillverkaren gäller det att utveckla produkter som är återvinningsbara eller inte innehåller ämnen som ger problem i avfallsledet. För konsumenten gäller det att veta vad man kan göra med produkten när den är uttjänt och göra på rätt sätt. Viktigt är att det finns en fungerande infrastruktur för omhändertagandet av avfall.

19 Transporter Godstransporter fortsatt ökning Stor energianvändning
Utsläpp av ämnen och partiklar Buller Bildens huvudbudskap: Transporterna, särskilt de ökande godstransportern, utgör ett av dagens största miljöproblem. Väl fungerande gods- och persontransporter är en förutsättning för dagens moderna samhälle där den ökande globala handeln och ekonomiska tillväxten medför ett behov av fler transporter. Samtidigt påverkar transporter miljö och hälsa i hög grad. Sveriges persontransporter har sedan 1975 ökat med 56 procent och godstransporterna med 36 procent. Det är främst bil- och lastbilstrafik som stått för den stora ökningen. Man har kunnat konstatera att de mest miljöförstörande transportslagen ökar snabbast. Det finns numera ett stort behov av transporter för att förflytta råvaror, halvfabrikat och produkter i olika led. Sveriges import och export av t.ex. livsmedel har mer än fördubblats sedan EU-inträdet. Idag kan företag tjäna på att t.ex. potatis som skördats i norra Europa transporteras till södra Europa för att tvättas och skalas och därefter transporteras tillbaka för att bli pommes frites. Konsekvensen har blivit en slags karusellhandel och en snabbare ökning av godstransporter under de senaste femtio åren. EU-kommissionen bedömer att om inget görs kommer lastbilstrafiken inom EU att öka med ytterligare 50 procent under de närmaste tio åren. Transportsektorn använder mycket energi och orsakar i hög grad utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svavel och flyktiga organiska ämnen. Trafiksektorns utsläpp av växthusgaser har ökat med åtta procent sedan Vägtrafikens utsläpp av koldioxid är dominerande och beror på att mängden transporter ökar. Trafiken bidrar även till utsläpp av partiklar som kan ge svåra hälsoproblem, särskilt i tätorterna. Drygt två miljoner människor utsätts för trafikbuller som överskrider riktvärdet utomhus vid bostaden. Buller kan påverka hälsan, t.ex. i form av sömnstörningar, försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal samt inlärningssvårigheter. För att minska trafikbuller har bl.a. trafikverken genomfört åtgärder, men trots detta har trafikbullret ökat sedan Det beror bl.a. på att trafiken i städerna har ökat, både personbilar och tung trafik. Fordonen har också fått bredare däck och vägarna mer miljöstörande beläggningar.

20 Livscykelperspektivet
Bildens huvudbudskap: Det är därför viktigt att kretsloppet sluts och att man inser att miljöpåverkan sker under livscykelns alla delar, om än i olika utsträckning för olika produkter. Alla aktörer i kedjan måste ta sitt ansvar för att den totala miljöpåverkan skall minska.

21 CERTIFIERAD MILJÖVARUDEKLARATION
Miljöinformation Miljömärkning: Miljövarudeklaration: Denna produkt/tjänst har en CERTIFIERAD MILJÖVARUDEKLARATION bestående av en beskrivning av miljöprestanda, innehåll och återvinning vilken granskats och godkänts av ………………………… enligt bestämmelser MSR 1998:1 Registreringsnummer: S-P-xx Mer information på internet: Bildens huvudbudskap: Det finns olika instrument för att informera om den miljöpåverkan som en produkt eller tjänst, ett företag eller en organisation har. Det är viktigt att lätt kunna få relevant miljöinformation om en vara eller tjänst man avser köpa. Vilka uppgifter som efterfrågas och hur informationen ska presenteras varierar för olika mottagargrupper. Därför är det är viktigt att informationen är anpassad till den som ska använda sig av den. Uppgifterna kan även variera allt från vilka farliga ämnen produkten innehåller ämnen, hur produkten kan användas på ett miljöriktigt sätt, dess miljöprestanda under hela livscykeln till vilka uppgifter som är viktiga för att återvinna eller ta om hand produkten när den är uttjänt. De vanligaste formerna för miljöinformation om produkter är Miljömärkning, t.ex. Svanen, EU-blomman och Bra miljöval. Dessa märken utmärker produkter som bedöms vara mindre miljöbelastande. Bedömningen baseras på en livscykelanalys och ofta ingår även en funktionalitets- eller kvalitetsbedömning. Även TCO-märket och energimärkningen hör till denna kategori. Certifierade miljövarudeklarationer som ger en kvantitativ beskrivning av produktens potentiella miljöpåverkan. Dessa baseras på en livscykelanalys av produktens miljöpåverkan. Det finns även så kallade egna miljöutlåtanden, som inte granskats av en oberoende tredje part liksom miljömärken och miljövarudeklarationer har. Dessa är oftast framtagna på branschnivå. I Sverige finns dylika utlåtanden, eller deklarationer, för bland annat IT-produkter, byggvaror och textiler.

22 Är det dyrare? Bildens huvudbudskap: Inledning till presentation om kostnadseffektivitet och miljöhänsyn. Kan man spara pengar på miljö?

23 Livscykelkostnad för tvättmaskin
Vatten 9% Service 3% Energi 32% Inköp 32% Bildens huvudbudskap: att köpa en miljömässigt bättre produkt kan även ge kostnadsbesparingar om man beaktar de totala kostnaderna under produktens livstid. För många produkter eller tjänster går det dock att göra besparingar samtidigt som man värnar om miljön. Det är därför viktigt att den som köper en produkt tar hänsyn till produktens hela kostnad under dess livstid och inte endast själva investeringskostnaden. Kostnaden för driften för att använda produkten samt kostnader för produkten sedan den blivit avfall bör även tas med i beräkningarna. Genom att beräkna s.k. livscykelkostnader kan man till exempel se att en dyrare investering blir billigare i längden, samtidigt som man sparar miljön. Detta är särskilt tydligt när det gäller energikrävande produkter. I cirkeldiagrammet beskrivs hur livscykelkostnaden för en tvättmaskin fördelar sig på inköpspris respektive driftskostnader. Det framgår tydligt att inköpspriset är en relativt liten del av de totala kostnaderna under maskinens livslängd. Tvättmedel 24% Källa: Electrolux

24 Livscykelkostnad för tvättmaskin
Elförbrukning Vattenförbrukning Standardprodukt: kWh / år l / år Ecoprodukt: kWh / år l / år Bildens huvudbudskap: Driftkostnaderna blir lägre vid val av miljövänliga produkter Tabellen illustrerar årlig besparing av driftkostnader för en tvättmaskin i form av vatten och elförbrukning vid val av den mest resurssnåla modellen jämfört med standardmodell. Besparing: kWh / år l / år Källa: Electrolux

25 Näringslivets miljöarbete
ISO 14001 Bildens huvudbudskap: Näringslivet arbetar för en bättre miljö och hållbar utveckling, bl.a. genom miljöledningssystem. Många, särskilt stora företag, arbetar med miljö och hållbar utveckling. Bl.a. organisationer som FN och OECD uppmanar och stödjer företag att aktivt arbeta för mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor och miljö. Svenska företag ligger mycket långt framme i världen när det gäller miljöarbete, men även i arbetet med hållbar utveckling. Sverige har flest miljöcertifierade företag i världen relaterat till länders BNP. Många svenska företag klarar sig även bra vid internationella jämförelser, t.ex. i Dow Jones Sustainability Index, som bedömer företagens prestanda inom hållbar utveckling. Flera av de riktigt stora företagen har utvecklats från defensiva till proaktiva i sitt miljöarbete.

26 Upphandla grönt! Offentlig upphandling och dess potential för miljöförbättringar har sedan flera år uppmärksammats. Under det senaste året har en rad studier visat på vilken potential för miljöförbättringar som offentlig upphandling har och många länder har redan en policy eller ett program för miljöanpassad offentlig upphandling. Naturvårdsverket har gjort ett par utvärderingar om i hur stor utsträckning offentliga myndigheter i Sverige ställer miljökrav vid upphandlingar. Den senaste utvärderingen gjordes år Resultatet visar att hela 2/3 av den offentliga sektorn alltid eller ofta ställer miljökrav. Resultatet tyder även på att kommuner och landsting gör detta flitigare än de statliga myndigheterna. Även europeiska och nordiska undersökningar visar att svenska myndigheter ofta är duktigare än sina motsvarigheter i andra länder Med ökad kunskap om miljön och vilken miljöpåverkan produkter medför blir det lättare att kunna bedöma vilka krav som är relevanta att ställa när man upphandlar. Förhoppningsvis har den här djupdykningen i dagens miljöproblem bidragit till detta.

27 Grön offentlig upphandling är en fantastisk drivkraft för omställningen till ett hållbart samhälle!
För att kunna ställa miljökrav i upphandling är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för vilka miljöproblemen är som man därigenom ska försöka åtgärda. Det kan då vara nyttigt att utöka sina kunskaper i vilka frågor man i miljöarbetet har ägnat sig år och vad som är viktigt idag. Det kan vara bra att känna till de svenska miljökvalitetsmålen som utgör kompassen för hela det svenska miljöarbetet idag. En insikt i vilka miljöproblem som är kopplade till produktion och användning av produkter är särskilt viktigt för att kunna bedöma vilka slags miljökrav som är relevanta att ställa för en viss vara eller tjänst. Denna sammanställning syftar till att ge grundläggande kunskap om vissa viktiga miljöfrågor.