Belastningsergonomi Den här OH-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 och Manuell hantering, AFS 2000:1. Använd.

En presentation över ämnet: "Belastningsergonomi Den här OH-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 och Manuell hantering, AFS 2000:1. Använd."— Presentationens avskrift:

1 Belastningsergonomi Den här OH-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 och Manuell hantering, AFS 2000:1. Använd OH-serien i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar – paragraferna, checklistan samt modellerna för riskbedömning – och förtydliga deras innehåll, så blir det lättare att förebygga belastningsskador. Komplettera gärna OH-serien med egna fotografier från aktuella arbetsplatser, som kan vara till nytta vid arbetet med riskbedömning. © Illustrationer: Stina Söderholm, Layout och Original. Arbetsmiljöverket

2 Belastningsergonomi AFS 1998:1
Arbetsmiljöverket

3 1 § Tillämpningsområde och syfte
… förhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. Arbetsmiljöverket

4 Ergonomi Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa – teknik – organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system. (Svensk version, ESS 2006) Arbetsmiljöverket

5 Arbetsmiljöverket

6 Skelett, nerver och muskler är kroppens rörelseorgan
Arbetsmiljöverket

7 Samband mellan fysisk belastning och skaderisk
(Winkel 1989) Arbetsmiljöverket

8 Riskfaktorer för belastningsbesvär
Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd Statiskt muskelarbete Ensidigt upprepat arbete Manuell hantering (lyft, skjuta och dra) Arbetsmiljöverket

9 Checklista - Belastningsfaktorer ur AFS Belastningsergonomi, bilaga B
1. Är golvet/underlaget ojämnt, sluttande, halt eller stumt? Finns det trösklar, nivåskillnader eller andra hinder? 2. Är arbetsredskap och övriga anordningar olämpligt utformade eller dåligt inställda … … … … 17. Saknas tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetet? Arbetsmiljöverket

10 Riskbedömning Rött område = Olämpligt
• Alla eller flertalet av arbetstagarna riskerar belastningsbesvär • Åtgärda omgående om det inte finns särskilda skäl att avvakta Arbetsmiljöverket

11 Riskbedömning Gult område = Värdera närmare
• Ett flertal arbetstagare riskerar belastningsbesvär • Noggranna undersökningar och bedömningar behövs Arbetsmiljöverket

12 Riskbedömning Grönt område = Acceptabelt
• Ingen risk för de flesta arbetstagare • Det kan krävas viss försiktighet för särskilda riskgrupper Arbetsmiljöverket

13 2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser
… använd för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Undvik långvarigt eller ofta återkommande arbete med - böjd eller vriden bål, - händerna över axelhöjd eller - under knähöjd. Arbetsmiljöverket

14 Nackens rörelser: Böjning framåt och bakåt, åt sidan samt vridning
Arbetsmiljöverket

15 Ledens uppbyggnad Arbetsmiljöverket

16 Ryggradens segment Arbetsmiljöverket

17 Ryggradens rörelser: Böjning framåt och bakåt, åt sidan samt vridning
Arbetsmiljöverket

18 Arbetshöjder Arbetsmiljöverket

19 Inre och yttre arbetsområden
Arbetsmiljöverket

20 Modell för bedömning av arbetsställningar
Arbetsmiljöverket

21 3 § Manuell hantering och annan kraftutövning
… arbete som kräver kraftutövning ska ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta … utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Arbetsmiljöverket

22 Manuell hantering AFS 2000:1
Arbetsmiljöverket

23 Disk (mellankotskiva)
Arbetsmiljöverket

24 Hävarmseffekten Arbetsmiljöverket

25 Cirkulation Hjärta – Muskler – Lungor
Arbetsmiljöverket

26 Prestationsförmåga Styrka – Teknik – Motivation
Arbetsmiljöverket

27 Handen och verktyget Arbetsmiljöverket

28 Modell för bedömning av lyft
Arbetsmiljöverket

29 Modell för bedömning av skjuta och dra-arbete
Arbetsmiljöverket

30 Påverkande faktorer Tidspress Handlingsutrymme Arbetsställning Utrymme
Klimatförhållanden Kunskap, erfarenhet och styrka Arbetskläder och skor Greppbarhet Underlag och nivåskillnader Bäravstånd Precision Arbetsmiljöverket

31 4 § Ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete
… ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet ska normalt inte förekomma … … det förebyggs genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen. Arbetsmiljöverket

32 Ensidigt upprepat arbete
En eller några få arbetsuppgifter utförs med liknande arbetsrörelser om och om igen, ofta med högt tempo och kort arbetscykel Arbetsmiljöverket

33 Bundet och styrt arbete
Bundet arbete Fysiskt bunden till en arbetsplats eller till vissa arbetsverktyg. Arbetsställningar och arbetsrörelser är begränsade. Styrt arbete Styrningen är relaterad till ledning och organisering av arbetet, arbetsinnehållet och/eller tekniken. Arbetsmiljöverket

34 Starkt styrt arbete • Små eller inga möjligheter att planera och lägga upp sitt eget arbete. • Små eller inga möjligheter att fatta beslut om hur det egna arbetet ska utföras. Etc. Arbetsmiljöverket

35 Möjliga organisatoriska åtgärder
Arbetsväxling/Arbetsrotation, man byter mellan arbetsuppgifter med likartat innehåll Arbetsutvidgning, flera olika arbetsuppgifter förs samman Arbetsberikning, bredare arbetsuppgifter med olika skicklighets- och kvalifikationskrav Arbetsmiljöverket

36 Skuldermuskulatur Arbetsmiljöverket

37 Statiskt och dynamiskt arbete
Arbetsmiljöverket

38 Handintensivt arbete Arbetsmiljöverket

39 ”Askungehypotesen” kraft tid Arbetsmiljöverket

40 Modell för bedömning av ensidigt upprepat arbete
Arbetsmiljöverket

41 Förvärrande faktorer Kraft Störningar i produktion Precision
Hög hastighet Hög vikt Dålig greppbarhet Kognitiv belastning Störningar i produktion Dåliga sociala relationer Svagt socialt stöd Belöningssystem som premierar kvantitet Klimat, kyla Arbetsmiljöverket

42 5 § Handlingsutrymme … arbetstagaren ska ha möjligheter att påverka upplägg och genomförande av det egna arbetet så att tillräcklig rörelsevariation och återhämtning kan åstadkommas. Arbetsmiljöverket

43 Handlingsutrymme Växla arbetsuppgifter Pauser vid behov
Anpassa arbetstempo Växla mellan sittande och stående Få hjälp vid behov Påverka utrustning och arbetsmetoder Arbetsmiljöverket

44 Variation och rörelsevariation
Förändring av belastning över tid,  arbetstakt,  arbetstyngd och  arbetsrörelser Arbetsmiljöverket

45 Återhämtning Rörelsevariation Mental variation Paus och rast
Avkoppling från arbetet God sömn Vila Fysisk aktivitet Arbetsmiljöverket

46 Variation och återhämtning
Arbetsmiljöverket

47 Stress förstärker belastningen
Arbetsmiljöverket

48 6 § Kunskaper, färdigheter och information
… arbetstagaren ska ha tillräckliga kunskaper om – lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, – hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, – vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför samt – tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Möjlighet ska ges till praktisk träning av arbetsteknik. Arbetsmiljöverket

49 Träning och utbildning för: • Inlärning av arbetsteknik/förflyttningsteknik
• Lyftteknik • Användning av hjälpmedel Arbetsmiljöverket

50 Instruktion Arbetsmiljöverket

51 7 § Ansvar för arbetstagare
Arbetstagaren ska vara uppmärksam på arbetsgivarens instruktioner för hur hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar ska undvikas. Arbetstagare som bedömer att en arbetsuppgift kan medföra sådana belastningar skall underrätta arbetsgivaren om detta. Arbetsmiljöverket

52 Informera om brister Arbetsmiljöverket

53 8 § Tillverkare, importör, överlåtare och upplåtare
Tillverkare, importörer, överlåtare och upplåtare ska … se till att de tekniska anordningar, ämnen och förpackningar som levereras inte vållar hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar vid … hantering. När det behövs ska det vid leveransen medfölja information om hur anordningarna, ämnena och förpackningarna ska hanteras på ett belastningsergonomiskt säkert sätt. Arbetsmiljöverket

54 Tillverkare har också ansvar
Arbetsmiljöverket

55 9 § Byggherrar och övriga som medverkar vid projekteringen
Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska vid projekteringen förebygga att hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar uppkommer under byggskedet eller i det avsedda brukandet av byggnaden. Detta gäller särskilt i fråga om materialval, åtkomlighet och transporter. Arbetsmiljöverket

56 Projektering i bygg- och brukskede
Arbetsmiljöverket

57 10 § Samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe
Den som är samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe ska ta hänsyn till riskerna för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar särskilt ifråga om - åtkomlighet, - framkomlighet, - transporter samt - förflyttning av material, utrustning och annat gods. Arbetsmiljöverket

58 Krav på samordning Arbetsmiljöverket

59 11 § Den som råder över ett arbetsställe
Den som råder över ett arbetsställe ska se till att de som utför arbete där, utan att vara anställda av honom, inte utsätts för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Han ska också se till att de inte utsätts för belastningar till följd av utrustning som tillhandahålls på arbetsstället. Arbetsmiljöverket

60 Den som råder över arbetsstället har ansvar
Arbetsmiljöverket

61 12 § … den som anlitar inhyrd arbetskraft
Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet, … likställs med arbetsgivare. Den som utför arbetet likställs med arbetstagare. Arbetsmiljöverket

62 Inhyrd personal ska ha bra arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket