Betydelsen av jämställdhet på arbetsplatsen för hälsa?

En presentation över ämnet: "Betydelsen av jämställdhet på arbetsplatsen för hälsa?"— Presentationens avskrift:

1 Betydelsen av jämställdhet på arbetsplatsen för hälsa?
Sofia Elwér, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Epost: Jämställdhet och hälsoupplevelser: Arbetsplatsmönster i norra Sverige Avhandling i folkhälsovetenskap.

2 Den könssegregerade arbetsmarknaden
Jämställdhet är ju en rättvisefråga som har ett värde i sig själv oavsett hälsokonsekvenser. Vad gäller arbetsmarknaden så är vi ett av få länder där män och kvinnor deltar i betalt arbete i nästan lika hög grad. Men Sverige har en av de mest könsegregerade arbetsmarknaderna i världen. Horisontellt – kvinnor och män finns inom olika sektorer och olika yrken. Vertikalt – män och kvinnor finns på olika positioner.

3 Sjukskrivningar för kvinnor och män i respektive yrkesgrupp
Startade sjukskrivningar (> 14 dagar) per anställda Så vad har arbetslivet för hälsokonsekvenser för kvinnor och män? Det här är statistik som vi är vana att se. Varför är kvinnor mer sjukskrivna? Mer obetalt arbete? – en förklaring. Inom folkhälsovetenskapen så lyfts arbetsplatser fram som en viktig arena med sociala omständigheter som skapar möjligheter och begränsningar för våra hälsoupplevelser. Vi tillbringar mycket tid på våra arbetsplatser. Ojämställdhet i arbetslivet kan därför innebära olika hälsokonsekvenser för män och kvinnor får. Men det finns relativt lite forskning med den här inriktningen. Statistik från Försäkringskassan: Socialförsäkringsrapport 2011:17

4 Diagnosgrupper Startade sjukskrivningar (> 14 dagar) för några vanliga diagnosgrupper per anställda kvinnor och män Varför? Kan ojämställdhet på arbetsplatser vara en del av förklaringen? Psykiska sjukdomar. Psykiska symptom är rimliga att anta att de påverkas av ett socialt sammanhang. Statistik från Försäkringskassan: Socialförsäkringsrapport 2011:17

5 Jämställdhet Maktrelationer mellan kvinnor och män
Kvalitativa aspekter: normer, värderingar, tolkningsföreträde Kvantitativa aspekter: lönenivåer, representation, utbildningsnivåer Den första utmaningen blir då att bestämma sig för vad jämställdhet är. Jämställdhet rör maktrelationer mellan kvinnor och män Det finns kvalitativa aspekter som rör vem som har tolkningsföreträde, normer och värderingar. Kvantitativa aspekter som lönenivåer, representation, utbildningsnivåer. Jag har valt att närma mig detta komplexa begrepp på olika sätt. Ett diskursivt begrepp som kan fyllas med olika mening och innebörd I de kvalitativa arbetena undersöker jag hur jämställdhet definieras och diskutteras på arbetsplatser inom äldreomsorgen. Jag närmar mig också jämställdhet som något som kan definieras och mätas I två kvantitativa arbeten definierar jag jämställdhet utifrån olika indikatorer där jag jämför män och kvinnor på olika arbetsplatser. Jag ser dessa båda angreppsätt som kompletterar varandra. Vad är jämställdhet: fördjupning: en del av en genusregim

6 Avhandlingens övergripande syfte var att utforska jämställdhet och hälsoupplevelser på arbetsplatser. (Jag har ett socialhumanistiskt hälsoperspektiv: Hälsa ses som huruvida en person förmågan och möjligheten att förverkliga det som är viktigt. Människan ses som beroende av sitt sociala samanhang. Omständigheterna kan både underlätta och försvåra för en individ att nå sina mål. Hälso upplevelser är därför sammanflätade med alla aspekter av livet. )

7 Studie på hela arbetsmarknaden
Luleåkohorten Enkätundersökning vid 42 och 21 års ålder Registerdata vid 42 års ålder Urval: Deltagare kopplade till en arbetsplats N=836 (390 kvinnor & 446 män) Ohälsomått: psykiska besvär I den 3:e och 4:de artikeln så använder jag mig av en population från hela arbetsmarknaden. Här undersöker jag kvantitativt sambandet mellan jämställdhet på arbetsplatsen och psykiska besvär. Studierna utgår från luleåkohorten dvs alla som gick ut grundskolan, eller skulle ha gått ut grundskolan i Luleå 1981, 1083 personer. Deltagarna har följt sedan dess med en rad enkäter och undersökningar. Vi uppföljningen 2007 så bodde 59% av deltagarna i Luleå kommun. De övriga bor i övriga landet. Efter 26 år: svarsfrekvent på 94,3% -unikt! Uppföljningar: 81, 83, 86, 95, 2007 Jag använder enkätmaterial från 2007 när deltagarna var 42 år gamla samt 21 år gamla. Till enkätundersökningen knyts registerdata från deltagarnas arbetsplatser. Detta innebär att materialet inkluderar arbetsplatser från både privat och offentlig sektor Och både mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser. Syfte: Att identifiera jämställdhetsmönster på arbetsplatser och analysera samband med psykiska besvär bland anställda män och kvinnor

8 Jämställdhetsmönster
Antal anställda kvinnor/män Lön kvinnor/män Utbildnings-nivå kvinnor/män Föräldraledighetsuttag kvinnor/män VAB Tillfällig föräldraledighetkvinnor/män Högre värde för kvinnor Jämställt Högre värde för män Med registerdata från deltagarna arbetsplatser räknar vi fram 5 jämställdhetsindikatorer. antal anställda kvinnor/män löneskillnader kvinnor/män utbildningsnivå kvinnor/män föräldraledighetsuttag kvinnor/män uttag av tillfällig föräldraledighet kvinnor/män Explorativ ansats. Klusteranalys av fem jämställdhetsindikatorer. Analysen identifierar vilka kombinationer av värden på de olika indikatorerna som är vanligast i materialet. Analysen utgår från vilka jämställdhetssituationer som finns på arbetsmarknaden istället för att ”teoretiskt” skapa situationer och undersöka hur vanligt förekommande dom är.

9 Psykiska besvär Symptom: Oro, ängslan, hjärtklappning, känningar i magen, ångest, panik, rastlöshet, koncentrationssvårigheter Jämställdhets mönsterna har sedan analyserat i relation till psykiska besvär Psykiska besvär en subjektiv upplevelse men har också visats vara kopplats till senare ohälsa och dödlighet. Mäter med en skala från levnadsnivåundersökningen som innehåller: oro, ängslan, hjärtklappning, känningar i magen, ångest, panik, rastlöshet och koncentrationssvårigheter.

10 Jämställdhetsmönster
Resultat: 6 olika jämställdhetsmönster Inget mönster var helt jämställt Mönstren hade samband med psykiska besvär för kvinnor Klusteranalysen resulterade i 6 kluster med olika jämställdhetsmönster. Inget mönster var helt jämställt. Två helt ojämställda. Tre mönster var jämställda på två indikatorer. Samband med psykiska besvär för kvinnor.

11 Ojämställt med jämställd representation
Kvinnor/män Lön Utbildning Föräldraledighet VAB Högre värde för kvinnor Jämställt Högre värde för män Psykiska besvär: Det enda klustret som var jämställt vad gäller könssammansättning på arbetsplatsen (c4) var ojämställt på alla andra indikatorer. Mönsterna visar på vikten av en mångdimensionell ansats till jämställdhet – eftersom indikatorerna inte nödvändigtvis hänger ihop.

12 Jämställdhet inom olika sfärer
Kvinnor/män Lön Utbildning Föräldraledighet VAB Högre värde för kvinnor Jämställt Högre värde för män Psykiska besvär: I Psykiska besvär, socioekonomisk position, och typ av arbete. Väldigt likt för män och kvinnor.

13 Traditionellt ojämställt
Kvinnor/män Lön Utbildning Föräldraledighet VAB Högre värde för kvinnor Jämställt Högre värde för män Psykiska besvär: Kvinnor hade högst odds för psykiska besvär på traditionellt ojämställda arbetsplatser. Kvinnor och män gör olika saker på arbetsplatserna: Män arbetare, kvinnor högre tjänstemän Män jobbat med saker, kvinnor med data

14 Socioekonomiskt jämställt med en majoritet kvinnor
Kvinnor/män Lön Utbildning Föräldraledighet VAB Högre värde för kvinnor Jämställt Högre värde för män Psykiska besvär: Höga odds fanns också på kvinnodominerade arbetsplatser. Signifikanta även efter justeringar för klass, typ av arbete och tidigare psykiska besvär. Männens nivåer var också höga här. Resultaten ger visst stöd till konvergensteorin som menar att mer lika levnadsförhållanden för män och kvinnor leder till mer lika ohälsomönster. Kvinnor jobbar lite mer med människor, män med data. Socioekonomiskt likt.

15 Jämställdhetsmönster på arbetsplatser och psykiska besvär
Slutsatser: Jämställdhetsmönster på arbetsplatser kan vara del av förklaringen till kvinnors högre nivåer av psykiska besvär En jämställd representation kombineras ofta av ojämställdhet i andra aspekter Vi vill inte helt utesluta att män i ofördelaktiga situationer inte drabbas av psykiska besvär. Men den gruppen män är väldigt liten i vårt material – vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser.

16 Studie inom äldreomsorgen
Arbetsplatser inom äldreomsorgen 113 anställda (97 kvinnor och 16 män) Totalt 14 fokusgrupper, 5-9 deltagare per grupp Yrkeskategorier: vårdbiträden, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, föreståndare Kvalitativ innehållsanalys I de först två artiklarna befinner jag mig på den kvinnodominerade delen av arbetsmarknaden inom äldreomsorgen. Arbetet inom äldreomsorgen kännetecknas ofta av höga krav och en låg nivå av inflytande över arbetet – problem med stress, värk, trötthet och utbrändhet är vanligt förekommande. Kvinnodominerade arbetsplatser. Två arbetsplatser har deltagit i studien och på dessa arbetsplatser har all vårdpersonal inklusive föreståndare blivit inbjudna att delta i studien. 113 anställda (97kvinnor 16 män) Vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och föreståndare. Totalt genomförde vi 14 fokusgrupper I denna studie fokuserar jag på både hälsostressorer, vad som upplevs som negativt för hälsoupplevelsen och hälsoresurser vad som stärker hälsan. Utskrivna fokusgrupperna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

17 Hälsa och ohälsa bland anställda inom äldreomsorgen
Resultat, två teman: Hälsostressorer: Att arbeta i motvind Hälsoresurser: Skapa mening i arbetet En första frågeställning var: Hur upplever de anställda inom älderomsorgen sin hälsa? Använde oss av en kvalitativ forskningsansats med syftet att öka förståelsen för den här situationen. Samtal om vad de anställda upplevde som positiv och negativ för hälsan i sitt arbete. 7 fokusgrupper (5-9 deltagare per grupp) 46 deltagare (38 kvinnor och 8 män) Det representerar könssammansättningen på a-platserna. Analysen kan sammanfattas i två övergripande teman: Hälsostressorer – vad man upplevde som negativt för hälsan har vi temarubriken ”att arbeta i motvind” Hälsoresurser – vad man ser som positiv för hälsan- temarubriken ”skapa mening i arbetet” Gå in lite djupare på vad som ryms under dessa teman. Börjar med stressorerna:

18 1 Hälsostressorer: Att arbeta i motvind 1) Nära gränsen
2) Värdelös kompetens ”Det är ju lite nedvärderande att ta in nästan vem som helst” 3) Ständigt malande Jag börjar med hälsostressorerna, det som upplevdes som negativ för hälsan under temat att arbeta i motvind. En del av detta kallar vi Nära gränsen Arbetet som utmattande, tar all energi Högre krav än vad som är möjligt att hantera ”Arbetsområdena ökar ju hela tiden. Man ska hinna mer på kortare tid, så är det ju” Hantering av svåra situationer med krävande patienter, anhöriga eller kollegier En annan del av hälsostressorerna är en känsla av Värdelös kompetens Brist på uppskattning på olika nivåer: Usk uttryckte att när arbetet förändras mot mindre omvårdnad och mer tvätt och städ. Tecken på att deras kompetens inom omvårdnad inte tas på allvar. Anställa personal som saknade kompetens som beskrivs i citatet: ”det är ju lite nedvärderande att ta in nästan vem som helst” -Upplevelser av låg status i samhället, med låg lön: ”Om någon frågar mig vad jag jobbar med, då säger jag att jag jobbar på sjukhem. Jaha säger de (uttråkat) och så pratar de om något annat. Det är ingen som är intresserad. Eller de vet inte vad de ska säga för de tror att vi byter blöjor, att det är det vi gör här. Det känns som att man blir en ganska ointressant person.” En tredje del av hälsostressorerna kallar vi Ständigt malande Ständiga anpassningar till nya organisationer vilket upplevs som stressande och bidrar till att man saknar arbetsro. Svårigheter i att anpassa omvårdnaden till de boendes behov pga stark styrning av utifrån Maten – bestämda tider, portionstorlekar Arbetstider Generellt sett mindre tid för omvårdnad! (-otillräckligt, eller dåligt samarbete med kollegier eller chefer)

19 1 Hälsoresurser: Skapa mening i arbetet 1) Kraft från arbetsgruppen
2) Tillfredställelse i vårdandet En viktig del av hälsoresurserna som de anställda uttryckte har vi kallat: Kraft från arbetsgruppen Handlar om Stöd från kollegier, chefer känna att man blir lyssnad på Ha roligt tillsammans på arbetet, ha en personlig relation till chefen Om man känner stöd så kan man hantera tyngre arbete. En annan del av hälsoresurserna handlar om att känna Tillfredställelse i vårdandet Få tillbaka från de gamla ” En bra natt för mig det är att få de här småglimtarna i de boendes ögon, ja, när man ser i ögonen att de mår bra.” Yrkesstolthet Fokus på bemötande där det handlar mer om hur man gör något än vad man gör. En tredje del av hälsoresurerna är : Eget ansvar Hälsa som en förutsättning Hitta balans mellan arbete och privatliv ”Jag tror att man blir sjuk av själva livet. Det är inte bara jobbet utan det är alltihop. Det är hela din situation.” En stor fråga under den här rubriken var deltidsarbete – som en strategi för att hitta balans och hälsan. Hänger ihop med det jag beskrev innan under nära gränsen. – jobbar deltid för att orka Detta gör det egna ansvaret problematiskt (problematiserat av vårdförbundet) 3) Eget ansvar

20 Hälsa och ohälsa bland anställda inom äldreomsorgen
Strukturella hälsostressorer: Att arbeta i motvind Relationella hälsoresurser: Skapa mening i arbetet Nära gränsen Värdelös kompetens Ständigt malande Kraft från arbetsgruppen Tillfredställelse i vårdandet Eget ansvar När vi tittar övergripande på resurser och stressorer: Stressorerna är strukturella i sin karraktär - ursprung i processer utanför den egna organisationen – i huvudsak handlar det om bristinade resurser, låg status men ennedvärdering av detta kvinnodominerade yrket från samhället Hälsoresurserna är relationella, indivudella strategier för att hantera krav – handlar om relationer och eget aktörskap -Motstånd mot nedvärderingen! Styrka i samarbete Yrkeskunnighet och kompetens i omvårdnad Här finns en obalans. Det finns mycket kraft men saknas strukturellt stöd. Varför hanteras inte kraven på den strukturella nivån? Svaret finns i stressorerna: Låg status och brsitande resurser leder till maktlöshet att föråndra i grunder och gör att man hänfaller åt individuella copingstrategier.

21 Hälsa och ohälsa bland anställda inom äldreomsorgen slutsatser
Relationella hälsoresurser är viktiga men sårbara i en hårt pressad arbetssituation Det saknas strukturella hälsoresurser för de anställda Slutsatser: Relationella hälsoresurserna är viktiga med också väldigt sårbara i en hårt pressad situation. Det saknas strukturella hälsoresurser för de anställda. En brist som till viss del döljs av individuella lösningar.

22 Sammanfattande slutsatser
Jämställdhetsmönster på arbetsplatser har ett samband med psykiska besvär för kvinnor Individuella hälsostrategier är ett sårbart verktyg för att hantera strukturella hälsostressorer Liknande arbetsförhållanden för kvinnor och män är kopplat till liknande hälsoupplevelser Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till att kvinnor skattar sin hälsa som sämre än män Jämställdhetsmönsterna hade ett samband med psykiska besvär för kvinnor men inte för män. En trolig förklaring är att det är kvinnor som befinner sig i ofördelaktiga situatuioner på arbetsplatserna. Det finns ingen motsvarighet för män. Inom äldreomsorgen: Trots att hälsostressorerna var i huvudsak strukturella så var det framförallt individuella strategier som användes för att hantera situationen. De individuella strategierna är problematiska eftersom de inte går till botten av problemet och I viss mån rättfärdigar ojämställdhet. Det är viktigt att hälsofrämjande arbete fokuserar på strukturella lösningar på arbetsplatsnivå eller arbetsmarknadsnivå! Liknande arbets förhållanden för kvinnor och män var kopplat till en liknande förekomst av psykiska besvär för både kvinnor och män. Dett ger visst stöd för konvergensteorin (att liknande levnadsförhållanden för män och kvinnor ger liknande hälsomönster.) Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till att kvinnor skattar sin hälsa som sämre än män. 

23 Tack för mig! Avhandlingen finns i fulltext i Diva (Digitala Vetenskapliga Arkivet)