Livsåskådningar och kultur

En presentation över ämnet: "Livsåskådningar och kultur"— Presentationens avskrift:

1 Livsåskådningar och kultur
Humanism Existentialism Marxism

2 Livsåskådning Hur ser vi på världen? Hur ser vi på människan?
Hur ser vi på livet? Vad händer efter livet? Vad är meningen med livet?

3 ”vad är meningen med livet?” och ”varför händer detta mig?”.

4 Människan är i grunden religiös, i den mening att hon har en längtan efter att finna hopp hos en Gud eller en annan abstrakt person som kan vägleda en. Andlighet handlar inte bara om religion utan också om människans estetiska och etiska längtan; tankar kring vad som är rätt och fel och vad som ger oss ro. Att vara religiös behöver inte innebära att man är aktiv inom ett speciellt samfund utan att det också kan vara en livshållning där den andliga sidan bekräftas (Wiklund, 2003).

5 Andlighet där kärnan är att besvara existentiella frågor och reflektera över livet och tillvarons mening,

6 Förståelse Vid sjukdom, död och sorg ställs existentiella frågor, det är därför viktigt att vårdaren är öppen och försöker ha förståelse för patientens andliga relationer (Wiklund, 2003).

7 Gud eller människan i centrum.
Det är frågan…. Tankar innan vi går vidare….

8

9 Livsåskådning Ett system av tankar och uppfattningar som ramar in tillvaron Vi blir påverkade av föräldrar, uppväxtmiljö och samhället vi lever i Livsåskådningen kan grunda sig i en religion, andlig rörelse ideologi I ett pluralistiskt samhälle finns en stor variation i livsåskådning

10 Religiösa livsåskådningar
Religionerna tar upp de stora livsfrågorna och hur människan ska förhålla sig till dem. Kristendom Judendom Islam Buddism Hinduism

11 Existentialismen En humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest. xistentialismen har blivit känd genom en rad filosofer, s.k. existentialister, av vilka Søren Kierkegaard och Jean-Paul Sartre är de mest berömda

12 Synen på människan och hennes livssituation som är speciell för existentialismen. Denna syn kan sammanfattas i sex nyckelbegrepp: Grundare och vidareutvecklare Sex nyckelbegrepp Sören Kierkegaard ( ). Det var han som myntade det välkända uttrycket "subjektiviteten är sanningen". …fransmannen Jean-Paul Sartre ( ). Sartre var ateist i motsats till Kierkegaard som var kristen. Existens Frihet Val Ångest Autentiskt/inautentiskt liv Ansvar

13 ”Existensen föregår essensen"
är ett klassiskt existentialistiskt uttryck. Vi som människor, till skillnad från alla andra saker och varelser på vår jord, har en unik ställning. Människan är inte skapad för något speciellt syfte. Människan skapar sig själv genom sina val menar Sartre. Vi är dömda till frihet. Detta innebär att vi hela tiden måste välja. Att inte välja är också att välja menar han. Om inte jag väljer själv gör bara någon annan valet åt mig. Ingen annan än jag själv är ansvarig för mina val och vad jag gör av mitt liv. Det är endast genom egna personliga val som vi som människor kan skapa ett eget liv. Genom valen utskiljer man sig från den grå massan, man blir någon. Det kallar existentialisterna för att man lever ett autentiskt (verkligt) liv. Gör man inte detta blir man bara en "dussinmänniska" - en i mängden Existentialismens motsats - determinism Determinism är existentialismens motsats. Istället för att förespråka att människan är fri så menar determinismen att allting är förutbestämt. Människan har inga fria val, inga valmöjligheter. Istället bör hon försöka förstå vad "ödet" bestämt åt henne och vara nöjd med den roll livet tilldelat henne. Determinism kallas ibland också för fatalism eller predestination. Även karmatanken i vedisk filosofi kan sägas beskriva samma uppfattning.

14 Humanism Skiss gjord av Leonardo da Vinci ( ) Bärande i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde och vikten av att beakta livets okränkbarhet. humanismen uppstod i Norditalien under 1300-talet. Läran framhåller förnuft, tolerans och personligt ansvar. Skiss gjord av Leonardo da Vinci ( )

15 Humanism Ursprung i antikens Grekland med den grekiska filosofen Sokrates, och i Kina med den kinesiska filosofen Kung Fu Tzu (Konfucius) för omklring 2500 år sedan. Sokrates ansåg att människor måste lära sig att tänka självständigt för att kunna utveckla goda värderingar i livet. Konfucius menade att samhällets uppgift var att arbeta för allas bästa istället för att användas av härskarna för egen vinning.

16 Humanismen Människan i centrum
Grundtankar Humanismen sätter människan och människovärdet i centrum. Tanken om att människor är likadana överallt och att de bör ha samma ställning inför lagen och samma möjligheter oavsett ras och kön, är i grund och botten en humanistisk uppfattning Kritiskt självständigt tänkande Mänsklighet och personlighet: Alla människor föds fria Varje människa är unik Alla människor har samma värde

17 Humanismen Betonar behovet av förnuft och frihet och ett nödvändigt behov av empati för andra människor när vi grundar våra egna värderingar. Den humanistiska moralen bedömer olika handlingar utifrån den effekt handlingen får för andra människor. En humanist tror att meningen med livet ligger i att möta våra mänskliga behov: intellektuella, känslomässiga och andliga.
 

18 Ickereligiösa livsåskådningar Humanismen
Människans värde och behov är centralt. Mänskliga rättigheterna, Maslows behovstrappa Den sekulära humanismen som livsåskådning är för ett sekulärt samhälle och lutar sig inte mot religiösa föreställningar utan menar att vetenskap, kritiskt och rationellt tänkande och demokrati är bästa sättet att förändra samhället. Tar avstånd från fundamentalism, totalitära läror Tror på mänsklighetens förmåga att skapa fred, frihet och välstånd

19 Humanismen

20 Marxsism Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx ( ) och hans medarbetare Friedrich Engels ( ) idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi. Karl Marx ( ) var en tysk judisk nationalekonom och samhällsfilosof som bidrog till att utveckla den kommunistiska läran. Marxismen innehåller bl.a. idéer om hur den kommunistiska ideologin ska omsättas i praktiken.

21 Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som:
Baseras på Jämlikhet och solidaritet Filosofen Karl Marx ( ) och hans medarbetare Friedrich Engels ( ) idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi. Starkt kritisk mot kapitalism i alla dess slag och ansåg att den leder till ökande ekonomiska skillnader i form av att vissa får det bättre medan det stora flertalet blir fattigare. Marxismen är kritisk mot en sådan utveckling och hyllar istället ideal som jämlikhet och solidaritet.

22 Alienation-människans främlingskap i industri samhället
Nyckelbegrepp en aktiv, skapande och social varelse, ständigt i färd med att förbättra sina levnadsvillkor. D Detta har hon ingen möjlighet att göra i industrisamhällets serieproduktion och monotona arbetsmoment. Profit Klasskamp Revolution Proletariatets diktatur Det kommunistiska samhället

23 Marx analys på 1800-talet Kapitalisternas och industriägarnas hunger efter profit och vinst skulle skärpa motsättningarna mellan de som ägde fabrikerna och produktionsmedlen och de som arbetade och ingenting ägde. De rika skulle bli rikare och de fattiga ännu fattigare, trots att det var på arbetarnas slit som kapitalisterna skapade sina rikedomar. Till slut skulle arbetarna (proletärerna) inte finna sig i detta längre och göra uppror - revolution - och ta makten i egna händer. Tillsammans skulle arbetarna sedan skapa det kommunistiska samhället

24 ateistisk Gud har inte skapat människan - utan människan har skapat gud. Religion är folkets opium, sa Marx, en smärtstillande drog i en hård värld. Lenin - den ryska revolutionens ledare - omformulerade senare uttrycket till att religion är ett opium för folket.

25 Ekosofi Alla har ett värde
Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i miljöfrågor. Ekosofin betonar att allt levande hör samman. Universell medkänsla Ekologisk balans helhetstänk

26 Ideologier som delvis berör livsåskådningsfrågor
Veganism; avstå från att exploatera djur. Nazism; ”folket” går före individen, nationalstaten går före individen, rasbiologiskt tänkande

27 Psykologiska perspektiv som berör livsåskådning
Psykoanalysen Sigmund Freud en deterministisk syn på människan Våra känslor och vårt beteende påverkas av omedvetna drifter och olösta konflikter. Människans fria val ifrågasätts, vi kan tendera att upprepa olösta psykiska konflikter Behaviourismen en deterministisk syn på människan människan är en produkt av sin miljö människan är sin inlärningshistoria positiv förstärkning – negativ förstärkning

28 Psykologiska perspektiv som berör livsåskådning
Andra psykologiska inriktning betonar i utökad grad människans fria val och människans förmåga att påverka sina handlingar och tankar t ex humanistisk psykologi(gestaltpsykologi) och kognitiv beteende terapi.

29 Den biologiska människosynen
Det biologiska perspektivet Våra handlingar, känslor, beteenden och egenskaper beror på våra gener och på olika biologiska, kemiska processer.

30 Livsåskådning inom vård och omsorg
Trauma, kriser, sjukdom, katastrofer förändrar vårt sätt att se på livet. Livsåskådningsfrågor väcks. Varför har jag blivit sjuk? Vad är meningen med livet? Känslor av vanmakt och hjälplöshet. Rädsla för döden.

31 Människosyn inom vård och omsorg
Humanismen Varje människas lika värde och rätt. Människan är subjekt, har en fri vilja och förmåga att utvecklas. Existentialismen Betonar människans fria vilja och förmåga att reflektera över sina val och fatta beslut. Vi kan bestämma hur vi förhåller oss till döden. Vi har ansvar för våra val.

32 Människosyn inom vård och omsorg
Helhetssyn(holistisk syn på människan) Människan är biologisk, psykologisk, social och andlig varelse.

33 Kultur Betyder odling eller bildning
Det som människan skapat; musik, teater, litteratur, konst. De sociala mönster vi lever i. Kulturarv; olika yttringar från en folkgrupps historia och sätt att leva t ex folkvisor, folksägner, ordspråk.

34 Kultur Handlar om hur vi lever.
Påverkas av ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Omgivning,föräldrar,normer,värderingar

35 Ytkultur Djupkultur Seder o bruk lätta att upptäcka, inte så svårt att förändra; Matvanor, klädsel, sättet att hälsa, tilltal, umgängesvanor Värderingar och etiska ställningstaganden som sitter djupare rotade i oss. Ibland kan klädesplagg vara en symbol för en djupare identitet.

36 Kultur Delkultur; en egen kultur, skild från samhället med egna normer, vanor och symboler. Subkultur; när delkulturens livsstil och värderingar inte accepteras av samhället. Motkultur; när delkulturen försöker protestera och förändra samhället i stort. Arbetsplatskultur; hur kommunicerar vi, hur hanterar vi konflikter osv Familjekultur; vanor, traditioner, kommunikation.

37 Kultur Ständigt i förändring
Kulturella influenser från andra delar av världen. När vi flyttar till ett nytt land. Det är lättare att lägga märke till ”andras” kulturer. Vi är hemma blinda.

38 Begreppen individorienterad kultur/ grupporienterad kultur
Individorienterade kulturer; Hur jag ser på mig själv och bedömer om jag är hedersam eller inte? Individen ansvarig för sina handlingar. Individen ett projekt som ska byggas. Grupporienterade kulturer; Hur andra ser på mig och bedömer om mina handlingar är moraliska eller inte? Gruppen tar ansvar för individens handlingar. Individen en aspekt av gruppen.

39 Skamkultur/Skuldkultur
Skamkultur förknippad med grupporienterad kultur. Heder är här ett centralt begrepp. Hela gruppen ansvar att försvara sin heder, inte bara individens ansvar. Skuldkultur förknippad med en individorienterad kultur. Individen får bär hela ansvaret själv vilket förutsätter självdisciplin. Normer i utökad grad internaliserade

40 Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck i form av fysiskt och psykiskt våld, men även socialt, till exempel genom att en person isoleras eller att hennes eller hans vardagsaktiviteter kontrolleras.

41 Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utmärks av att det är planerat, kollektivt sanktionerat och ibland kollektivt utövat samt att ett så kallat hederstänkande har en avgörande roll.

42 Drabbar både flickor och pojkar
Såväl flickor och kvinnor som pojkar och män kan drabbas av denna typ av våld och förtryck, även om det främst är centrerat kring kontroll av flickors och kvinnors sexualitet och familjebildning. Påtvingade arrangerade äktenskap är en form av hedersrelaterat våld och förtryck.

43 De som drabbas kan vara i behov av mycket stöd och hjälp då de i vissa fall helt kan sakna stöd från familj och släkt. Varken de som utövar hedersrelaterat våld och förtryck eller de som drabbas utgör några enhetliga grupper.

44 Etik och moral Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken.

45

46

47