Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik

En presentation över ämnet: "Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik"— Presentationens avskrift:

1 Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik
Anders Glimskär SLU, institutionen för ekologi Koordinator, program Jordbrukslandskap

2 SLU:s fyra verksamhetsområden
Forskning Utbildning Samverkan Fortlöpande miljöanalys (FOMA)

3 Vad är fortlöpande miljöanalys?
”… syftar till att följa växlingar i miljöns tillstånd, värdera problem och lämna underlag för åtgärder för ett hållbart nyttjande av naturresurserna”

4 SLU:s roll utförare av nationell och regional miljöövervakning
som datavärd insamla, förvalta och tillhandahålla nationella och regionala miljödata utveckla system för insamling, analys och presentation av miljödata och miljöinformation medverka i internationellt samarbete på miljöområdet

5 SLU:s tio FOMA-program
Skog Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Övergödning Försurning Klimatpåverkan Organiska risksubstanser och metaller Biologisk mångfald Vilt Djurhälsa Miljökvalitetsmål: Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Bara naturlig försurning Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö

6 Exempel: Varför minskar sånglärkan?
Följdfrågor: Hur vet vi att den minskar? Hur mycket och var? Minskar även andra fåglar? Andra djur, växter och svampar? Vilka är orsakerna? Hur samverkar olika miljöfaktorer? Vad gör vi åt det, och hur blir åtgärderna kostnadseffektiva? Hur bör vi prioritera i förhållande till andra miljöproblem? Får åtgärderna avsedd effekt?

7 Vad kan miljöanalys bidra med?
Representativa data i stor skala och/eller med långa tidsserier Referensdata för “uppskalning” av detaljinformation Underlag för prioritering Standardisering och kvalitetssäkring av metoder Formulera samhälleliga mål i mätbara termer Följa upp effekter av samhällets olika styrmedel Fånga in oväntade eller långsamma förändringar (“early warning”) Syntes och prognoser

8 Intensiv och extensiv miljöanalys
Få mätstationer/provytor Hög observations- eller provtagningsfrekvens Mätning av många variabler Stora provstorlekar Tidsserieanalys Analys av processer och mekanismer Testning av modeller, forskning Extensiv: Många stationer/provytor Lägre observationsfrekvens Mätning av få variabler Små provstorlekar Analys och beskrivning av geografisk variation, regioner, planering Leverans av data till modeller Upptäckt av ”episodiska” miljöstörningar

9 Aktuella frågor i jordbrukslandskapet
Markbiologi i åkermark – organiskt material, mikrobiell biomassa, etc. Trender och mönster hos växter och ryggradslösa djur Landskapets variation och markslagsförändringar Betesdrift och betets effekter - lokal och regional variation Kulturmiljövärden, lämningarnas skick och upplevelsevärden Metoder att mäta kvalitet i relation till skötsel och styrmedel

10 Viktiga frågor! Fågel, fisk eller mittemellan? Leta efter nyckeln under lyktstolpen? Ju fler kockar desto sämre soppa? Hur ska lillan orka?

11 Fågel, fisk eller mittemellan?
Forskning Praktik Miljöanalys

12 Fågel, fisk eller mittemellan?
Forskning Praktik Mekanismer Verktyg Formulera behov Prioritering, kostnader Miljöanalys Uppskalning Uppföljning, prognos

13 Leta efter nyckeln under lyktstolpen?
Metodval och fokus: Mätbara mål eller målstyrda mått – mäter vi bara det som är lätt att mäta? Indikatorer som indikerar sig själva Hypotes: Så fort dataserier finns, tas de för givna Kända problem eller oförutsedda förändringar

14 Ju fler kockar desto sämre soppa?
En fungerande arbetsordning: “Kokbok” för metoder och utvärdering Olika aktörers roll Ansvar för samordning och prioritering Behov av kompetens Problemformulering

15 Hur ska lillan orka? Miljöanalysens förutsättningar:
Metoder och organisation är under utveckling Stora datamängder och långsiktig planering Komplex information för syntes och prognoser Data för många olika användare och behov Ibland oklara incitament och kvalitetskriterier

16 Slutsatser Praktiker behöver formulera sina behov tydligt
Ny användning för forskarnas kompetens – förankring och dialog Fler incitament för forskare Fler och starkare kanaler för samarbete och samordning Utbyte av erfarenheter mellan ämnesområden Bristanalys – ämnen, kunskap, metoder

17 NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige)
Drivs av SLU, finansieras av Naturvårdsverket Från 2003 och framåt Flygbildstolkning och fältinventering

18 Värden i ängs- och betesmarker
NILS landskapsruta, 5*5 km GPS x Värden i ängs- och betesmarker Tilläggsuppdrag från Jordbruksverket, 2006-

19 Dagflygande fjärilar i Ä&B: Sveriges nio vanligaste (2006)
Fjärilsart Antal reg. objekt per ha Påvisbar förändring Sandgräsfjäril 656 4 34,7 40% Luktgräsfjäril 2343 98 19,8 30% Kamgräsfjäril 818 64 15,4 25% Slåttergräsfjäril 785 58 9,91 15% Rapsfjäril 616 95 5,39 20% Puktörneblåvinge 325 42 5,09 Brunfläckig pärlemorfjäril 1522 82 4,16 Ängspärlemorfjäril 237 45 3,78 Pärlgräsfjäril 225 27 3,01