Nyanlända elevers lärandevillkor och skolsituation

En presentation över ämnet: "Nyanlända elevers lärandevillkor och skolsituation"— Presentationens avskrift:

1 Nyanlända elevers lärandevillkor och skolsituation
Vad visar aktuella studier? Jenny Nilsson 4 feb 2013 Falun

2 Bakgrund Några ord om mig och forskningsprojektet jag ingår i
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet ( ) baserat på SU Tvärvetenskaplig inriktning 3 kommuner av olika storlek Fokus på elever i årskurs 8-9 Tre nedslag under ett års tid – möjlighet till uppföljning från åttan till nian, nian till gymnasiet Deltagande observation och intervjuer Hur upplever de nyanlända eleverna tiden i och förflyttningen mellan förberedelseklass och ordinarie klass, med fokus på förutsättningar för delaktighet och lärande? Om mig – doktorand vid BUV sedan i april Ingår i ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet som leds av Nihad Bunar. Vilka är ni?? Hur många från skolan//boenden//socialtjänst//gode män//hälso- och sjukvård Grundskolan/Gymnasiet Rektorer/skolledare Utbildningschefer Lärare – FBK / SVA / Ämneslärare / Modersmållärare el studiehandledare Politiker? Övriga? Exempel på operationaliserade frågor: I vilken utsträckning upplever eleverna att deras tidigare utbildningstillgångar tas till vara i det svenska skolsystemet? Hur upplever eleverna relationerna till andra elever och lärare i förberedelseklass, ordinarie klass och skolan i övrigt? Övergripande analytisk fråga: Vad säger elevernas subjektiva upplevelser om deras villkor och position i skolans sociala, pedagogiska och organisatoriska struktur? Hur förhåller sig eleverna till ovannämnda villkor och position?

3 Underlag för presentation
Kunskapsöversikt ”Nyanlända och lärande” genomförd av Nihad Bunar på uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet år 2010 – finns på Stödmaterialet ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” , Skolverket år 2012 – finns på (sök på titel i publikationsdatabasen) Kartläggningen ”Lite i Skymundan” genomförd på uppdrag av Regionförbundet Östsam och LST år 2009 – finns på under ”Nyanländas etablering” Preliminära iakttagelser under fältarbetet Utgångspunkt i de allmänna råden för utbildning av nyanlända elever – se Visa Nihads forskningsöversikt Har även ansvar för att ta fram ett stödmaterialet om nyanlända elevers skolgång på uppdrag av Skolverket – goda exempel Gjort en utredning åt Regionförbundet Östsam och LST om introduktionen av nyanlända barn och ungdomar I Östergötland. Det är också grunden för presentationen. Att sammanställa den svenska och till viss del den internationella forskningen om nyanlända elever, Enbart den akademiska forskningen, Finns att ladda ner på Skolverkets hemsida

4 Upplägg Definition och presentation av målgruppen
Översikt över internationell forskning Översikt över svensk forskning/andra studier Skolprestationer Riktlinjer och planer Undervisningsmodell Övergång och kartläggning av tidigare kunskaper Studiehandledning på modersmålet Kompetensutveckling Avslutning – slutsatser, rekommendationer från forskningen Lämnar området svenska som andraspråk eftersom ni redan fått en genomgång av detta från Päivi

5 Vilka är de nyanlända? Har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskäl och, Saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och, Kommer till grund- eller gymnasieskolan strax före skolstarten eller under sin skoltid Hur länge någon är att anse som nyanländ varierar från kommun till kommun, från dokument till dokument samt från barn till barn Detta känner ni säkert redan till. Forskningsprojektet utgår från skolornas egna definitioner. Heterogen grupp – olika vistelsegrunder och anledning till flytt. Detta ser vi även i forskningsprojektet…

6 Vilka är de nyanlända i forskningsprojektet?
22 elever (12 flickor, 10 pojkar), födda , från Irak, Afghanistan, Vietnam, Thailand, Egypten, Uganda, Algeriet, Somalia, Gambia, Peru och Ryssland Från 0 år i skolan – fullständig skolbakgrund Vistelsegrund: uppehållstillstånd (flyktingar, anhöriga) och asylsökande (ett antal ensamkommande) Ankomst till Sverige: – 1-6 terminer i FBK – medeltal: 3 terminer Övergång till ordinarie klass: varierande tillgång till ”ämnessvenska” och studiehandledning Från stad och landsbygd - spektrum från analfabet till elever med fullständig skolgång

7 Fullständig skolbakgrund Ankomst okt 2009
Angelina Flicka från Irak Fullständig skolbakgrund Ankomst okt 2009 3 terminer i FBK i liten kommun, successiv övergång till ordinarie klass – komplett övergång start av års 8, betyg i samtliga ämnen utgång av års 8 Ämnessvenska – ja individuellt Studiehandledning - nej Shakar Pojke från Irak Fullständig skolbakgrund Ankomst juni 2011, 1,5 terminer i FBK i mellanstor kommun, övergång till års 8 vt 11, betyg i samtliga ämnen utom SVA och engelska vid utgång av års 8 Ämnessvenska – nej Studiehandledning - ja (2 h ) Ali Pojke från Somalia 2 år i skolan Ankomst okt 2009 2 terminer i FBK i stor kommun, Succesiv övergång, komplett i års 9, betyg i 12 ämnen vid utgång av års 9, Ämnessvenska – ja i grupp (samt läxhjälp) Studiehandledning – nej men skulle önskat

8 Översikt över den internationella forskningen
Olika länder, olika definitioner av de nyanlända Enligt Rutter (2006, s.4) är 76% av all forskning om flyktingbarn psykologiska studier om trauma och PTSD Lite om flyktingbarnens utbildningserfarenheter (Hek, 2005) Olika mottagningssystem, men liknande problematik uppmärksammas och liknande lösningar förordas: Förberedelseklasser: Segregation och integration Frånvaro av samlade policygrepp Behovet av utbildade lärare Modersmålets roll och närvaro av tvåspråkig personal i klassrummet Samverkan med det omgivande samhället Utbildningen av nyanlända elever är ett relativt outforskat område, både i Sverige och internationellt (Bunar, 2010; Hek 2005). En genomgång av den forskning som finns företrädd i den engelskspråkiga litteraturen, främst från USA, Storbritannien, Australien och de nordiska länderna, visar att länderna brottas med i stort sätt liknande utmaningar. En vattendelare bland både forskare och praktiker, är frågan om isolering kontra inkludering/segregering kontra integrering. Gynnas eleverna av en tid i förberedelseklass, där de kan landa i det nya skolsystemet och få en språklig bas, för att därefter kunna gå över till ordinarie undervisning? Eller är det snarare så att detta arrangemang verkar segregerande och försvårar den interaktion som eleverna skulle behöva för både sin sociala och språkliga utveckling? Det handlar om ojämn kvalitet i den utbildning nyanlända elever erbjuds, till följd av avsaknad av riktlinjer och bristande resurser på området. Man efterfrågar samlade policygrepp! Andra behovsområden – utbildade lärare, tvåspråkig personal, samverkan med det omgivande samhället – återkommer till dessa punkter i slutet av presenationen. I denna och andra centrala frågor kan ett antal (4) kontrasterande perspektiv skönjas, där de mest framträdande utgår från kultur, språk, identitet eller ett rättighetsbaserat perspektiv för att förstå och förklara nyanlända elevers behov. Oavsett teoretiskt perspektiv utgörs en lucka i forskningen av studier som utgår från nyanlända elevers egna upplevelser av det skolsystem som de utsätts för (Bunar, 2010; Hek, 2005). Hur ser eleverna själva på placering i förberedelseklass och övergången till det ordinarie skolsystemet? Vad är viktigt för deras utveckling och fortsatta skolkarriär? Föreliggande avhandling är ett försök att fylla en del av denna lucka, genom att höra ett antal elevers röster om deras skolsituation.

9 Översikt över den svenska forskningen
Olika kommuner med olika modeller - svårt att tala om ett system Bristande underlag - svårt att säga vad ”den svenska forskningen har kommit fram till”. FBK-klasser vs ordinarie klasser? Parszyk (1999) - betydelsen av en positiv attityd till flerspråkighet Runfors (2003) - brist- och normalitetstänkande i skolan: elever med invandrarbakgrund pekas ut som avvikande och bristfälliga Wigg (2008) och Cederberg (2006) – retrospektiva undersökningar av tiden som nyanländ Det som beröms är de berörda lärarnas kompetens, entusiasm och vilja att hjälpa eleverna in i den svenska skolkulturen En del retrospektiva undersökningar av tiden som nyanländ – Wigg (2008) – Bryta upp och börja om. Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet, LIU och Cederberg (2006) – inifrån sett, utifrån upplevt, Malmö – utgår från framgångsrika skolkärriärer Lärarnas kompetens och entusiasm och betydelse för eleverna har vi även sett i forskningsprojektet!

10 Forskning om skolprestationer
Stabilare forskningsläge: elever som invandrar efter årskurs 3 i grundskolan har svårt att hinna i kapp sina Sverigefödda jämnåriga Den ojämna spridningen av de nyanlända lämnar avtryck i vissa skolors samlade prestationer Mångkulturella skolor - bättre på att ta hand om de nyanländas utbildningsbehov , men brottas med risk för skadat rykte (Taylor 2007, s.297) Skolverket 2008: studieresultaten i gymnasieskolan har stor samvariation med elevens socio-kulturella bakgrund. Bäst studieresultat har kvinnor med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar. Sämst studieresultat har män som invandrat efter grundskolestart och har lågutbildade föräldrar Ang. års 3 – beror också på elevernas sociala bakgrund, mängden kulturellt kapital i familjen, geografiska ursprunget, kön, skolans etniska och sociala sammansättning, den egna etniska gruppens sociala styrka Elever som ankom till skolan efter ord start presterade sämre än sina klasskamrater i års 9 – grundskolan lyckas inte kompensera för den sena skolstarten, men skillnaderna jämnar ut sig under vidareutbildning för att återigen vidgas när ungdomarna gör sitt inträde på arbetsmarknaden. Elever med svensk bakgrund har i genomsnitt bättre betyg än elever med utländsk bakgrund. Men en del av skillnaderna beror snarare på sociala skillnader än på den utländska bakgrunden. När man tar hänsyn till olikheter i föräldrarnas utbildningsnivå och arbetsmarknadsanknytning är det bara bland elever som har anlänt till Sverige efter den ordinarie skolstarten som betygen är lägre. Detta uppmärksammas ju också av regeringen just nu och har motiverat ett antal satsningar

11 Riktlinjer och planer Skolverket: ”kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever samt se till att riktlinjerna är kända av skolans personal ” Många kommuner saknar riktlinjer och planer, vilket leder till en otydlig ansvarsfördelning och stor lokal variation Bristande samarbete mellan olika kommunala aktörer i fråga om barnens introduktion Bristande utvärderingar och uppföljningar om hur det lokala mottagningssystemet fungerar Väldigt lite svensk forskning och utvärderingar av olika organisatoriska modeller Både forskning och andra studier visar: Bristande eller obefintliga policyplaner på kommunal nivå Hur ser det ut här i kommunen/regionen?

12 Undervisningsmodell Skolverket: ”Skolan bör överväga vilka för- resp. nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven samt ha beredskap att förändra sin organisation.” Många kommuner placerar nyanlända i förberedelseklass, ofta åldersintegrerade klasser FBK finns inte i skolförfattningarna men arrangeras som ”särskild undervisningsgrupp” Ofta slentrianmässig placering snarare än genomtänkt strategi FBK tas för givna och deras existens problematiseras sällan av skolorna Bygger på volym snarare än individuell bedömning

13 Vad talar för och emot? Ur rapporten från Östergötland: Röster för förberedelseklass: ”Vi har känt att de behöver lite baskunskaper ändå för att kunna ta kontakt med kompisar och kunna fråga ’vart är toaletten?’ /…/ Man har börjat verkligen från noll och jag tror att det har varit jobbigt för många barn att sitta och förstå absolut ingenting” Röster för integrering i reguljär klass: ”Principen, grundtanken som gäller är att vi tror att det är bra för barnen och ungdomarna att så fort som möjligt komma ut i undervisningen, i ordinarie grupper… för där lär man sig språket, svenskan och får sociala kontakter” Från kartläggningen i Östergötland

14 Isolering och exkludering
Ana från Libanon (citerad i Cederberg 2006, s.124) berättar följande om sin upplevelse av att gå i en förberedelseklass:  ”Svenskarna gick i ett hus och vi i ett annat. De var ju blonda och blåögda. De var ju svenskar. I min klass gick elever från hela världen. Jag umgicks aldrig med dom (svenskarna) och de såg ner på oss. Man såg någon gång en mörk tjej som var med dom och man tänkte oj hon måste ha klarat av allt detta. Men det visade sig längre fram att hon var adopterad.” Kan även se detta i forskningsprojektet – något som eleverna själva berättar om, men det har inte nödvändigtvis med FBK att göra. Viktigt att prata om rasism och diskriminering – de strukturer och hierarkier som råder i det mottagande systemet som påverkar nyanländas skolsituation – normer för hur man ska vara som kan verka uteslutande för nyanlända elever Forskning visar att rasism och diskriminering kan ske både medvetet och omedvetet, Skolverkets granskning : Det är framförallt barn och elever med invandrarbakgrund och/eller annan religion än den kristna, barn som kommer från fattiga familjer och särskolebarn samt homosexuella som trakasseras av skolkamrater och jämnåriga. De löper särskild risk att trakasseras i mörka korridorer, undanskymda vrår, på skolgårdar och i omklädningsrum (se Ofta en icke-fråga hos skolpersonal Intervjustudier med ungdomar och föräldrar vittnar om rasism i skolorna och i samhället Lite förebyggande verksamhet Se Sawyer & Kamali 2006; Wigg 2008; Cederberg 2006

15 Är förberedelseklasser en typ av segregerande integrering?
Trygghet under den första tiden Baskunskaper i svenska Slussas in i den svenska skolkulturen Se: Norrbacka Landsberg (1998, s.16); Fridlund (2011, s ) Skolverket: förberedelseklass är ett avsteg från principen att utbildning i grundskolan ska vara gemensam och sammanhållen SKL (2010) menar att möjligheten att arrangera utbildning i FBK behövs –kommunerna ser denna form som mest ändamålsenlig I skolförfattningarna finns inte förberedelseklass uttryckligen nämnd som organisationsform. Detta har ibland bidragit till oklarheter kring huruvida förberedelseklass är lämpligt eller tillåtet. Kommunerna erbjuder undervisning i förberedelseklass med stöd av grundskoleförordningens regler om ”undervisning i särskild undervisningsgrupp”. I sådan grupp kan undervisning anordnas under en begränsad tid och eleven ska gå över till ordinarie undervisning så snart som möjligt. Skolverket har konstaterat att förberedelseklass egentligen innebär ett avsteg från principen att utbildning i grundskolan ska vara gemensam och sammanhållen. (Källa: SKL 2010, s.25) Hur är det här i kommunen/regionen – är FBK den vanligast förekommande organisationsformen?

16 Övergång från FBK Forskning pekar på oklara regler för övergång; många kommuner saknar strategier för hur och när övergång ska ske Risk att fastna i förberedelseklass… Ankommer på förberedelseklassläraren att ”tjata in eleverna” - motstånd från mottagande lärare ”Vi möter det dagligen i skolorna när man ska försöka flytta över barnen som går i förberedelseklass. Då möts man alltid av: ’kan de så mycket svenska? Kommer de att klara sig?’ Men det är någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i förberedelseklassen gjort den bedömningen så ska de gå successivt över till ordinarie klass” /rapport från Östergötland Forskning och rapporter…

17 Bortom debatten om förberedelseklassens vara eller icke-vara?
Risk för polarisering: Isolerade förberedelseklasser vs. placering i reguljär klass utan tillgång till stöd? En alternativ strategi: det avgörande är tillgången till stöd utifrån individuella behov Fokus på undervisningens kvalitet och lärarnas kompetens – möjligheten att erbjuda stöd i ”ämnessvenska” och studiehandledning Eleverna är en del av en skola Även aktörer utanför skolan… ”det krävs medvetenhet, kompetens och höga utmaningar med hög stöttning i alla ämnen, då har nyanlända alla möjligheter att lyckas oavsett om de går i förberedelseklass eller ej” /ur Skolverkets stödmaterial Särskilt vad gäller mottagande lärares kompetens – alltså lärare i ordinarie undervisning! Det är här vi är I forskningsprojektet – titta på individuella förutsättningar vid övergång till ordinarie undervisning – parallellt stöd i svenska och modersmål viktigt. Säger även eleverna! Visas även I stödmaterialet. Finns FBK verksamheter som fungerar väl – direktintegrering I Hallstahammar – tackvare studiehandledning på modersmålet Som en rektor uttryckte det – ville vända på steken – eleverna kan “slussas ut” för att få stöd i FBK klassen – kanske i det vi kallar ämnessvenska.

18 Kartläggning av tidigare kunskaper
Skolverket: ”Skolan bör ha rutiner för hur och av vem kartläggning ska genomföras och dokumenteras” Bristfällig kartläggning av tidigare kunskaper och intressen ”det behövs en insikt om att elever som kommer hit inte är tomma påsar utan att det finns saker att plocka fram” /rektor i Östergötland Validering används i liten omfattning Måste få ta tid; genomföras i undervisningssituationen Bredare bild av intressen, erfarenheter och förmågor Samarbete mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare Möjliggör fortsatt kunskapsutveckling utifrån individens förutsättningar… Både forskning och andra studier påpekar bristande kartläggning av elevernas skolbakgrund Linköpings kommun utvecklat ett material! Avsieras ju även från regeringens håll! Kartläggning av tidigare kunskaper är något som både de Allmänna råden och skolrepresentanterna i reportagen lyfter fram som en nödvändighet för att undervisningen ska kunna anpassas till elevens förmågor och förutsättningar och möjliggöra en fortsatt kunskapsutveckling. Kartläggning möjliggör en systematisk individuell planering med tydliga och nedbrutna kunskapsmål och kriterier för bedömning som utgår från kursplanerna. Det är tydligt för eleven vad denne ska arbeta mot och på vilka grunder bedömningen kommer att ske.

19 Studiehandledning på modersmål
Skollagen: ”En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.” Kunskapsutveckling gynnas av att begrepp som används i ämnesundervisningen befästs både på elevens modersmål och på sv Genom modersmålet kan elevers begreppsutveckling fortsätta utan avbrott –inga luckor i den kognitiva kunskapsutvecklingen (se Norén 2008, Ramsfeldt 2008, Cederberg 2006) Krävs: resurser, kunskap om studiehandledningens värde och syfte, tillgång till kvalificerade studiehandledare och samarbete mellan studiehandledare och klass/ämneslärare En annan pusselbit för att skolan ska kunna ta tillvara elevens kunskaper och utveckla dem vidare, är att eleven har möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål. Skollagen fastställer att eleven ska ha rätt att uttrycka sina kunskaper på det starkaste språket och att undervisningen ska anpassas till elever med annat modersmål än svenska. Här talar forskningen sitt tydliga språk Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Exempel: I Hallstahammar är det ett intensivt individuellt stöd från en introduktionslärare som talar elevens modersmål och tillgång till studiehandledning, som gör att nyanlända elever kan integreras direkt i reguljär undervisning. Även Västerås, Växjö och Linköping har satsat centrala medel på studiehandledning på modersmålet och vittnar om värdet av detta för att eleven ska kunna tillgodogöra sig ämnesundervisningen. I Västerås har försök gjorts med alfabetisering på modersmålet. I Bagarmossens skola genomförs ett framgångsrikt NO-projekt, vilket bygger på att en tvåspråkig ämneslärare ger stöd på modersmålet inför, under och efter lektionen. Förvånande att detta ej lyfts fram av regeringen Kräver ofta interkommunal samverkan Distansundervisning en möjlighet

20 Kompetens och kompetensutveckling
Skolverket: ”Kommunen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning.” Hattie (2009) framhåller betydelsen av hur lärare agerar och vilken typ av undervisningssituationer som lärare skapar Kvalificerade lärare kan kompensera för en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund (Skolverket 2009, Myrberg 2006) Nyanlända elever ska ha tillgång till alla ämnen, vilket kräver ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt… Generellt behov inom skolan av kompetensutveckling kring språkutvecklande arbetssätt, mångkulturalitet och antidiskriminering, hos all personal (inkl. ledning, elevhälsa) Några särskilda ord om kompetens och kompetensutveckling – precis det ni gör idag… Enligt Skollagen ska nyanlända elever ha tillgång till alla ämnen, vilket är viktigt inte minst för deras fortsatta utbildningsmöjligheter. Ämnesundervisningen bör utgå från ett språkutvecklande arbetssätt, vilket enligt de Allmänna råden innebär ”att ämnesstudierna bedrivs på ett sådant sätt att det stimulerar såväl utveckling av det svenska språket som den ämnesspecifika kunskapsutvecklingen” I Linköping realiseras detta t.ex. genom tematisk undervisning och genrepedagogik. Det lyfts fram att ett integrerat ämnes- och svenska som andraspråksperspektiv gör att de nyanlända eleverna kan fortsätta med sin ämnesmässiga kunskapsutveckling och dessutom få ett sammanhang för sin språkinlärning. Fler ämneslärare behöver SVA kompetens och vice versa. Studiehandledning och ämnessvenska – två käpphästar här!

21 Slutsatser från svensk forskning
Bristande likvärdighet i nyanländas skolgång - omfattning och kvalitet i varierar Introduktionen= personbunden och sårbar (eldsjälar på gott och ont…) Introduktionen= parallell verksamhet som sker ”lite i skymundan” Mer forskning behövs, internationella jämförande studier Framme vid min avslutning – jag ska försöka knyta ihop säcken med ett antal slutsatser. Säga några ord om vad vi sett i både forskningsprojektet– preliminära slutsatser. Övergången till ordinarie undervisning är vad som är problematisk, både i termer av möjligheter till delaktighet och lärande. Vikten av parallellt stöd på både modersmålet och svenska – språket i ämnena Handlar även om de strukturer och hierarkier som nyanlända elever möter – deras situation handlar inte bara om behov som kan relateras till att de är nyanlända – även mottagande skolans strukturer påverkar. Kommer utforskas vidare. Generellt kan vi säga att – bristande likvärdighet, personbunden, parallell verksamhet och mer forskning Fokus på skolans förmåga att möta den heterogena gruppen nyanlända elever och erbjuda dem undervisning med hög kvalitet och en väg till delaktighet i skolans gemenskap. Utgångspunkten är att individens förutsättningar, förmågor och behov ska styra undervisningen, snarare än bristande kunskap, strukturer, resurser eller engagemang hos skolan som organisation.

22 Rekommendationer i internationell forskning
Ett samlat policygrepp, på nationell såväl som på lokal nivå Centrera eleverna både fysisk, organisatorisk och socialt Nära samverkan med de ordinarie klasserna från första dagen och möjlighet att delta i aktiviteter som inte kräver språkkunskaper Parallellt med satsningar på majoritetsspråket också satsningar på modersmålsutvecklingen och tvåspråkig personal i såväl förberedelse- som i den ordinarie klassen En förberedelseklass under en strikt begränsad tidsperiod (6-12 månader); gradvis inkorporering i alla ämnen Viktigt att involvera föräldrar och lokalsamhälle i barnens utbildningsvägar Lärarnas fortbildning; kontinuerlig uppföljning och utvärdering Vad kan man då göra åt detta? Avsluta med en internationell utblick

23 Tack för mig! Frågor? Kontakt:
Jenny Nilsson, doktorand vid Stockholms universitet Tel: Säg till om ni vill ha några särskilda referenser från litteraturen