Skolambassadör för EU Skolambassadör för EU Vad är det?

En presentation över ämnet: "Skolambassadör för EU Skolambassadör för EU Vad är det?"— Presentationens avskrift:

1 Skolambassadör för EU Skolambassadör för EU Vad är det?
Vad innebär det? Skolambassadör för EU Vad är det?

2 Varför har vi en skolambassadör på vår skola?
Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering i undervisningen och på skolan. Kan bygga upp ett nätverk i och utanför skolan för frågor kring internationalisering. Bra sätt att få hjälp till att starta projekt, ge sig iväg på egen fortbildning och arbeta med internationalisering i den egna undervisningen.

3 Innehållet i den utbildning som 46 skolambassadörer från hela Sverige genomgått under 2011:
Projektkunskap EU-kunskap Skolutveckling med stöd av EU:s program för livslångt lärande (tex Comenius, fortbildning m m) EU-engelska EU-kunskap på plats i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg under fem dagar. Kartläggning av hur Berzeliusskolan skulle kunna utvecklas och arbeta mot internationalisering. Louise Weiss-byggnaden i Strasbourg; Europaparlamentet.

4 Vår aktivitetsplan för Berzeliusskolan 2012
Ha en temadag på EU-dagen den 9 maj. So-lärarna i Alfa diskuterar igenom hur denna ska utformas. Beta har prao och gamma sjuor så vi försöker göra något gemensamt till EU-valet Andra ämneslärare i Alfa är välkomna att delta i utformningen. Ha aktuell information om EU på vårt skolbibliotek. Ha aktuell information om att vi har en skolambassadör på skolan för EU samt alla pågående projekt och avslutade på vår hemsida. Detta för att utåt visa hur vi arbetar med internationalisering och de möjligheter som finns att delta och utvecklas på skolan. Gäller både grundskola och gymnasium. Skolambassadören ska under vårtterminen gå runt i våra tre arbetslag och presentera rollen och den aktivitetsplan som finns samt också de olika program/möjligheter som erbjuds inom EU:s program för livslångt lärande. Skolambassadör ska under året bygga upp ett kontaktnät i kommunen med personer som arbetar med internationaliseringsfrågor. I vår kommun finns även en internationell samordnare som arbetar 80 % samt rektor Jonas Gårdstam som sitter i ett nätverk för kommunen som ska ingå i detta. Plenisalen i Europaparlamentet Strasbourg.

5 Förväntade resultat och mål med denna aktivitetsplan:
Frågor kring EU ska bli ett naturligt inslag i det arbete som bedrivs i klassrummen med våra elever. Eleverna ska bli nyfikna och själva ställa frågor och lära sig om EU som organisation. Vi lärare på skolan ska bli duktiga på att arbeta med internationella frågor och ha en vilja att starta projekt, ge oss iväg på fortbildning och lära och utvecklas samt knyta kontakter ute i Europa med andra lärare. Rollen som skolambassadör ska vara etablerad och användas i detta arbete och att vi kan utveckla detta ytterligare efter 2012. Vi ska ha byggt upp ett samarbete med kommunens internationella koordinator och andra personer som kan vara till nytta i vårt arbete med frågor kring internationalisering på skolan. Louise Weiss-byggnaden i Strasbourg, Europaparlamentet.

6 Ja eller nej till EU? Den 13 november 1994 genomfördes en folkomröstning om EU-medlemskap i Sverige där svenska folket sa ja till EU. Vi är sedan dess en del av ett större Europa i ett vidare perspektiv vare sig vi är EU-motståndare eller anhängare. Därför är det vår demokratiska skyldighet att undervisa våra elever om att de är en del i detta och vilka möjligheter de har att påverka och medverka inom EU. Inom EU satsas också mycket på utbildning och vi lärare kan dra många fördelar av detta om vi bara lär oss hur vi ska gå tillväga. EU:s medlemsländer i gult och kandidatländer i lila samt övriga länder i grått.

7 Olika program för livslångt lärande inom EU
Genom att delta i de program och aktiviteter som internationella programkontoret administrerar kan skolor, lärosäten, företag, organisationer och enskilda individer genomföra internationella samarbeten av olika slag. Det kan röra sig om till exempel samarbetsprojekt mellan organisationer Fortbildning Praktik Studier Studiebesök På internationella programkontorets hemsida kan du få hjälp med att se vilken typ av program som kan vara intressant för dig och få mer kunskap om alla olika program som finns. Mia Holm instruerar en av våra polska elever på besök under Comeniusprojekt som Alfa bedrev

8 Lite kort om vad som finns inom utbudet för livslångt lärande
Comenius fortbildning för lärare; delta i fortbildningskurser tillsammans med kollegor från andra europeiska länder. Det finns en hel katalog med olika kurser över hela Europa som går att söka inom olika ämnen. jobbskugga (job shadowing) eller praktisera på en förskola eller skola, ett företag eller en utbildningsorganisation. Varför inte följa med en kollega och se hur man arbetar på en annan skola i ett annat land och ta med idéer hem? delta i konferenser eller seminarier arrangerade av en europeisk organisation eller ett europeiskt nätverk. Träffa andra lärare för framtida samarbete. Aktiviteten ska pågå i minst en dag men max sex veckor. Observera att det för kurser gäller minst fem arbetsdagar. Genom att delta i fortbildning i ett annat land får du inspiration och vidareutveckling i din yrkesroll. Du kan dessutom utbyta erfarenheter och nätverka med personer från andra länder inför eventuella framtida projektsamarbeten. Jag träffar rektorer i Turkiet för ett framtida comenius-projekt under ett förberedande besök som också kan sökas från Internationella Programkontoret.

9 eTwinning Ett eTwinningsamarbete
kan vara mellan två eller flera klasser, lärare, skolor eller skolledare kan påbörjas när som helst under läsåret kan vara långt eller kort, det bestämmer deltagarna tillsammans behöver inte vara en ny idé utan kan vara en utveckling av en existerande kontakt, till exempel ett comeniussamarbete, eller i samband med exempelvis jobbskuggning. kan bjuda in partner från hela världen att delta. är kostnadsneutralt. Skolorna bestämmer tillsammans innehåll och form för samarbetet, och både planeringsprocessen och genomförandet ger lärare och elever många tillfällen att reflektera över sitt lärande och sin vardag. eTwinning kan med fördel kombineras med Comeniusprogrammets bidrag till mobilitet. eTwinning ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan. eTwinnings digitala samarbetsformer är ett enkelt sätt att komma igång med internationaliseringen i skolan och lämpar sig utmärkt för ett ämnesövergripande arbetssätt. Det är samarbete över gränserna utan resor, men med kvalitet, resultat och kursplanens mål i fokus. Ett digitalt skolarbete som handlar om att titta på det man gör och hitta andra sätt att göra det på.

10 Comenius Partnerskap Förskolor, skolor och gymnasieskolor kan söka medel för samarbete och utbyte. Elever och lärare kan delta. Partnerskapen är tvååriga samarbetsprojekt utifrån gemensamma teman mellan europeiska skolor. Projekten bör engagera så många deltagare som möjligt och bidra till ett närmare samarbete mellan olika personalgrupper, klasser och ämnen. Aktiv medverkan från elevernas sida prioriteras och en del av eleverna har också möjlighet att resa utomlands för att tillsammans med sina lärare delta i projektmöten. Genom att delta i ett partnerskap med andra skolor i Europa kan elever och lärare få ett internationellt perspektiv i undervisningen. Det är möjligt att främja kunskap om och förståelse mellan Europas kulturer, samt stimulera till språkinlärning och språklig mångfald. Tre av våra svenska elever med sina rumänska värdinnor i Rumänien 2010 då Alfa deltog i ett Comenius partnerskap.

11 Nordplus Detta program har man tagit beslut om att förlänga Man kommer att anordna särskilda informationsmöten där man ska gå igenom vilka möjligheter programmet kan erbjuda samt vad man bör tänka på inför skrivandet av en ansökan. Inom Nordplus vill man stärka och utveckla det nordiska samarbetet på utbildningsområdet och bidra till att etablera en nordisk baltisk utbildningsregion. Nordplus innefattar fem delprogram med olika innehåll, bl a Nordplus Junior som stöder samarbetsprojekt, lärarutbyte samt utbyte för elever. Idag ett ganska outnyttjat program och mer flexibelt än de andra så här finns stora möjligheter att söka. Se mer om detta på; Nordplus vänder sig till aktörer inom hela utbildningsområdet i de nordiska och baltiska länderna, från förskola till högre utbildning Nordplusprogrammet erbjuder bidrag till olika former av samarbeten - utbyten, projekt, nätverk- inom utbildning mellan partner inom området livslångt lärande. Syftet är att främja kvalitet och innovation i utbildningssystemen i länderna.

12 Andra program som finns att söka på Internationella programkontorets hemsida; Grundtvig - riktar sig mot vuxnas allmänna lärande. Grundtvig ska stödja lärande för hela livet, och de aktiviteter som genomförs inom programmet ska bidra till att höja nivån på kunskaper, färdigheter och kompetens bland den vuxna befolkningen. Studiebesök - Studiebesöksprogrammet ger dig möjlighet till erfarenhets- och idéutbyte med kollegor i Europa, och ger dig stöd i arbetet med att utveckla och samarbeta kring utbildningsfrågor. Atlas - ett program för samarbete och praktik över hela världen (tidigare Programkontorets skolstipendier och APU-utomlands). Vänder sig till lärare, personal och elever i förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Jag deltar i en Grundtvigkurs i Turkiet Vi var med i en workshop i hur man täljer i en speciell sten från Eskisehir i centrala Turkiet.

13 Denna powerpoint är gjord av Åse Nelly, Berzeliusskolan.
Källor: Internationella programkontorets hemsida Föreläsare från utbildningen för EU-ambassadörer 2011

14 EU – Europeiska Unionen
Sverige blev medlem Först och främst är det en ekonomisk organisation för samarbete mellan medlemsländerna. Man avskaffar tullar och gränshinder inom EU men har gemensamma sådana utåt mot icke-medlemmar. Man arbetar också för fred och stabilitet inom Europa. Tanken om EU kom till efter Andra Världskriget när man diskuterade hur man skulle få Europas länder att ha fred mellan varandra istället för krig. Om länderna blev beroende av varandra ekonomiskt skulle det öka viljan att hålla sams. I början på 1950-talet började man att bygga upp organisationen.

15 Man har fått fram gemensamma regler inom många
EU:s inre marknad ska ha ett så fritt flöde som möjligt av varor, personer, pengar och tjänster. Detta kallas för de fyra friheterna. Man har fått fram gemensamma regler inom många områden, t ex jordbruk och fiske. Genom regionalpolitik försöker man också att minska de ekonomiska klyftorna mellan länderna. Man håller på att införa en gemensam valuta; Euron. I framtiden tänker man sig även ha en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik med försvarsfrågor på dagordningen. Det finns också krav på ett utvecklat polissamarbete mot kriminalitet och internationell brottslighet. Den fria rörligheten av människor kommer också att innebära krav på gemensam invandrings- och flyktingpolitik.

16   Hur styrs EU? EU är demokratiskt och alla regler som finns inom EU har stöd i lagar som man beslutat om på demokratiskt vis.   De viktigaste institutionerna inom EU är;

17 Europeiska rådet EU:s högsta politiska organ och består av medlemsländernas regeringschefer och utrikesministrar. De bestämmer EU:s allmänna politiska riktlinjer och vad som ska prioriteras.   De träffas minst två gånger per år. Kan ej stifta nya lagar trots sin makt.

18 Europaparlamentet Ett rådgivande organ som lämnar synpunkter när ministerrådet ska anta nya regler. Godkänner också EU:s budget och nya medlemmar till EU.   Alla sittande här är valda av folket inom EU. De sitter i fem år. Man arbetar för hela EU och inte sitt respektive land. .

19 Ministerrådet Europeiska Unionens råd är EU:s högsta lagstiftande organ och här beslutar man om gemensamma regler. De är också med och godkänner EU:s budget ihop med Europaparlamentet.   Motsvarar vår svenska riksdag. Rådet består av en minister från varje land och vilken typ av minister beror på vilken fråga som ska debatteras. Länderna turas om att vara ordförande och leda arbetet i sex månader.  

20 Europeiska kommissionen EU:s förslagsställande, verkställande och övervakande organ.   Här utarbetas förslag till nya regler. Fungerar också som en slags EU:regering. De har till uppgift att se till att länderna följer de regler och beslut som man fattat.

21 EU domstolen Tolkar reglerna inom EU och dömer länder som bryter mot dem. De ser också till att EU-länderna följer lagarna på samma sätt. .

22 Ett av huvudmålen inom EU är att främja de mänskliga rättigheterna både inom EU och i omvärlden. Människovärde, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna är grundläggande värderingar för EU.

23 Sverige gick med 1995. Idag har EU 27 st medlemsländer
Sverige gick med Idag har EU 27 st medlemsländer. EU har en yta på fyra miljoner kvadratkilometer och 495 miljoner invånare – världens tredje största befolkning efter Kina och Indien. Till ytan är Frankrike störst och Malta minst.

24 Exempel på frågor som man ägnar sig åt inom EU: Bedrägeribekämpning Folkhälsa Jordbruk Hav och fiske Energi Företag Forskning Handel med länder utanför EU Bistånd till fattigare länder Klimatfrågor Miljö Utbildning Mänskliga rättigheter Tullar Inre marknaden Konsumenter Kultur Säkra livsmedel Transporter Utrikes- och säkerhetspolitik Utveckling och samarbete Sysselsättning och socialpolitik