Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar

En presentation över ämnet: "Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar"— Presentationens avskrift:

1

2 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar

3 Varför en vägledning? Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Angelägen och utmanande uppgift – delvis ny för många kommuner Ökning av ärenden Brister i tillsynen

4 Vägledningens målgrupper och syfte
Socialsekreterare och arbetsledare Personal vid HVB Andra handläggare inom socialtjänsten som kommer i kontakt med barnen Uppmärksamma barnens behov Systematisera arbetet med utredning, planering och uppföljning Bidra till att barnen och ungdomarna får trygg och säker vård så att de kan utvecklas till självständiga och väl fungerande vuxna

5 BBIC:s vision – också för ensamkommande barn och unga
att ge de barn och unga som får del av socialtjänstens insatser samma chanser i livet som andra barn i samhället ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

6 Väglednings innehåll Allmän beskrivning av gruppen ensamkommande barn och unga Migrationsverkets ansvar Socialnämndens ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar Överförmyndarens ansvar Länsstyrelsernas uppdrag Arbetsförmedlingens ansvar för vissa nyanlända Kort om kommuners rätt till statliga ersättningar

7 Definition av ensamkommande barn
Definieras i 1 § femte stycket LMA Barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller annan person som får anses ha trätt i förälders ställe Pga lag eller sedvänja Underåriga som är gifta intar en särställning – lagstiftningen inte solklar men asylsökande barn som är gifta och inte åtföljs av en förälder torde också omfattas av LMA

8 Allmän beskrivning av ensamkommande barn
En blandad grupp – gemensamt är erfarenheter av uppbrott från invand miljö, föräldrar och socialt nätverk Majoriteten kommer från områden med våldsamma konflikter Erfarenheter av att vuxenvärlden svikit dem Uppskakande förluster av nära anhöriga, våld, avsaknad av skolgång, ingen tillgång till hälso- och sjukvård Ofta en lång och farlig flykt till Sverige

9 Rätt till boende, stöd och skydd
Ett hem med trygga och omsorgsfulla relationer med pålitliga ”godhjärtade” vuxna Bra skola/utbildning/yrkespraktik Hälso- och sjukvård Tandvård Stöd i den egna kompetensen Hjälp med att återknyta relationer med familj, släkt och andra betydelsefulla personer För de som inte får stanna – hjälp och stöd tills de lämnat Sverige

10 Antal barn och ursprungsländer 2012
3 578 Afghanistan 54 % 16-17 år 57 % Pojkar 84 % Europa Tyskland 2096 Belgien 1001 Storbritannien 997 Norge 964

11 Svårigheter i ursprungslandet
Krig, våld, tortyr, förföljelse, familjevåld Fattigdom och brist på det mesta Omsorgssvikt och familjevåld Själva ha bevittnat våld mot eller död av närstående Upplevelser av svek från föräldrar och andra vuxna

12 Svårigheter på vägen Osäkerhet under tiden flykten pågår Beskjutning
Misshandel av vakter och polis i transitland Sexuella övergrepp Inlåsning eller fängslande Minimalt med mat och dryck Rädsla för människosmugglaren

13 Svårigheter i ankomstlandet
Stressad och rädd för vad som ska hända i framtiden Avsaknad av familj och släktingar i det nya landet Bli ifrågasatt under asylprocessen Känna sig tvingad att uppge fel identitet eller historia Att ha sin bakgrund i en annan kontext än den svenska Sammantaget löper de stor risk att utveckla psykiska kroniska hälsoproblem

14 Faktorer för god utveckling
Motståndskraft och stresstålighet Social kompetens God fysisk hälsa Skolframgång Problemlösningsförmåga och humor Tidig och trygg anknytning med en vårdande vuxen Tidigare goda förhållanden (tex god familjesammanhållning, yttre stöd) Tålighet, ihärdighet, förmåga till impuls- och känslokontroll Intern kontroll (uppfattningen att man har makt att påverka sin tillvaro) Acceptans av exilen Möjlighet att återknyta med familj eller släkt

15 Ohälsofaktorer Dåliga förhållanden i mottagarlandet Mardrömmar
Överspändhet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och överdriven vaksamhet Traumatisering som givit upphov till PTSD, akut stressyndrom, anpassningsstörning eller annan psykiatrisk diagnos Starkt längtan och saknad efter familjen Känsla av övergivenhet

16 Medicinsk åldersbedömning – en del av asylprocessen
Asylsökande måste kunna göra sin ålder sannolik om hon/han inte kan styrka sin ålder med t.ex. födelseattest (EU:s resolution C221, 19/07/1997) Uppenbara fall Medicinsk åldersbedömning (RCI 19/2012) Socialstyrelsens rekommendationer (dnr 31156/2011) Objektivitet, vetenskaplighet, kvalitet och rättssäkerhet och det enskilda barnets bästa ska komma i främsta rummet även vid denna åtgärd

17 Organisation och rutiner
Socialstyrelsen, Migrationsverket, SKL, Rättsmedicinalverket Begäran om medicinsk åldersbedömning Expertteam Remiss Barnläkare Röntgen av visdomständer och handskelett Samlat utlåtande till Migrationsverket

18 Socialnämndens uppgiftsskyldighet enligt UtlL
Vid begäran från Migrationsverket, migrationsdomstol eller polis 17 kap. 1 § UtlL Hos nämnden tidigare dokumenterade och relevanta uppgifter i åldersfrågan får sammanställas och lämnas ut – sekretessbrytande bestämmelse Omplacering kan vara nödvändigt

19 Avslag på ansökan om asyl
Kallas till samtal på MIV med gode mannen Rätt att överklaga – senast 3 veckor efter beslutet, görs av det offentliga biträdet Migrationsdomstol Återvändandearbetet planeras tillsammans MIV säkerställa att barnet tas emot och om hand i hemlandet på ett lämpligt sätt Återvändandedirektivet (Prop. 2011/12:60) Hinder för verkställighet Ärendet kan lämnas till polis

20 Dublinförordningen Europeiska rådets förordning (EG) nr 343/2003
Begäran om återtagande Begäran om övertagande MIV utfärdar resehandlingar och ordnar med transporten Överlämnande till polis Under perioden 1 januari 2011 till 22 oktober 2012 avvek sammanlagt 358 ensamkommande barn från Sverige, varav 134 hade beslut i Dublinförordningen.

21 Socialnämndens ansvar
Normaliseringsprincipen Särskilt ansvar för barn och unga i åldern 0-21 år Individanpassade insatser ”Regeringen anser att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. Olika förslag till lösningar behöver analyseras och vägas mot varandra i en beslutssituation. Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, men ska alltid beaktas, utredas och redovisas.” (Prop. 1996/97:124, s.99)

22 Ansvarig kommun Ankomstkommun Anvisningskommun
Barn som blir kvar länge i en ankomstkommun Anvisning till kommun av särskilda skäl

23 Socialnämndens ansvar att ordna boende
Hem för vård eller boende (HVB) Vård i familjehem Privat placering Boende för barn och unga i övre tonåren

24 Utredning enligt 11:1 SoL Samarbete med barn och deras ställföreträdare Barn som aktiva subjekt Barns rätt till information och att komma till tals Barnens behov och situation och hur behoven tas om hand ska klargöras i utredning samt vilka insatser som behövs Dokumentation av barns och ungas uppfattning Kommunikationsprincipen Barns behov i centrum (BBIC)

25 Planering av insatser Vårdplan och genomförandeplan
Rätt till delaktighet och medinflytande Revidering av planer efter avslutad utredning Strukturerade möten för planering Teamet runt barnet

26 Uppföljning av insatser
Enskilda samtal med barnet eller den unge inför uppföljning Strukturerade uppföljningsmöten Teamet runt barnet Övervägande åtminstone var 6:e månad av om vården fortfarande behövs

27 Unga personer som fyllt 18 men inte 21 år
FB:s bestämmelser och SOSFS 2012:11 Ungdomsstyrelsens kartläggning av unga vuxna Nämndens ansvar för unga placerade upp i 20-års åldern Fortsatt krav på genomförandeplan Följa upp vården regelbundet Planering inför vårdens upphörande Stöd och hjälp efter avslutad placering Kommer nya BBIC formulär under våren

28 Socialtjänstens ansvar för barnets skolgång
Alla barns rätt till utbildning Fortsatt gymnasieutbildning eller jämförlig grundutbildning SKOLFS 2009:15 Pedagogisk kartläggning Individuell studieplanering Åtgärdsprogram om det behövs

29 Barn som avviker Polisanmälan
Individuell bedömning hur länge ärendet ska vara ”öppet” Kan det vara människohandel? Nationell kartläggning visat att 166 barn registrerats som misstänkta offer – de flesta ensamkommande Expertgruppen för utsatta barn i Östersjöregionen Länsstyrelsen i Stockholms län

30 Efter PUT Folkbokföring Barnbidrag Fastställande av faderskap
Särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn 10 § Lgeb Nämnden i den kommun där barnet vistas Vistas i Lgeb = där barnet de facto befinner sig SFV ska se till att barnets behov enligt 6 kap. 11 § FB och 6 kap. 15 § FB tillgodoses

31 Särskilt förordnad vårdnadshavare
En som är lämpad att ge omvårdnad, trygghet och en god fostran Inga försteg för släktingar Barnets bästa på kort och lång sikt ska vara avgörande Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL Innehåll – se SOSFS 2006:20 Kommunicering – barnet är part Stämningsansökan inlämnas till tingsrätten i den ort där barnet befinner sig

32 Efterforskning av familjemedlemmar
Barnkonventionen (Artikel 22) och Barnrättskommitténs Allmänna kommentarer nr 6 (CRC/GC/2005/6, punkt 81) 6 kap. 1 § tredje stycket SoL Forskning Röda Korsets efterforskning Uppmuntra och stödja barnets kontakt med anhöriga Kammarrätten i Sundsvall dom meddelad i mål nr

33 Familjeåterförening Socialnämndens ansvar för barnets gemenskap och om möjligt samlevnad med föräldrar och andra nära anhöriga Ansökan från barnet om ekonomiskt bistånd enligt SoL för att möjliggöra en återförening i Sverige Resebidrag enligt 2 § förordningen om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige Förbereda barnet på vad som händer när föräldrar anländer

34 När upphör förordnandet?
När barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap Om SFV är olämplig Om föräldern eller föräldrarna anländer till Sverige måste de, om de vill få vårdnaden överflyttad till sig, ansöka vid tingsrätten om att bli vårdnadshavare Rätten ska utreda frågan – kan begära yttrande från socialnämnden Samtycke till att barnet bos hos sina föräldrar

35 Arbetsförmedlingens ansvar
Samordningsansvar för nyanlända Etableringssamtal och etableringsplan Hänvisning till där det finns boende och arbete/sysselsättning Etableringsersättning Etableringstillägg och bostadsersättning från FK Socialtjänstens yttersta ansvar

36 Hälso- och sjukvårdens ansvar
Samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård på samma villkor som andra barn och unga Hälsoproblem vanligt bland asylsökande Psykiska besvär Infektioner som hepatit B och C, tuberkulos och hiv förekommer Hälsoundersökningar är angelägna SOSFS 2011:11 BBIC:s läkarundersökning för placerade barn Socialstyrelsens särskilda webbplats

37 Egenvård SOSFS 2009:6 Meddelandeblad rörande egenvård
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals bedömning att patienten kan utföra vissa åtgärder Ansvaret ligger på vårdgivaren inom hälso- och sjukvården Patienter under 18 år – bedömning göras i samarbete med dem som ansvarar för den dagliga omsorgen om barnet Elevhälsan har inte ansvar för att utföra egenvård

38 Nytt regeringsuppdrag
Kartlägga ensamkommande barns behov och hur dessa tas om hand – särskilt med tanke på antalet barn som kommer Överväga förslag på åtgärder för att förbättra mottagandet Redovisa för regeringen 1 december 2013