Nuläge tandvård i ett medborgarperspektiv

En presentation över ämnet: "Nuläge tandvård i ett medborgarperspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Nuläge tandvård i ett medborgarperspektiv
Allt flera äldre med flera egna tänder och avancerade protetiska konstruktioner. God tandhälsa inom barn- och ungdomstandvården.

2 Ungdomar avstår från regelbunden tandvård.
fortsättning… Ungdomar avstår från regelbunden tandvård. Frisktandvård utan statligt stöd. Stort nyttjande av sociala medier. Förhållandevis lätt att få kontakt med tandvården. Valfrihet efter pris ej slagit igenom. Allt flera asylsökande med dålig munhälsa.

3 2025 i ett medborgarperspektiv
God munhälsa hos befolkningen. Flera äldre invånare med allmänsjukdomar som kan påverka munhälsan i negativ riktning. Tandvården närmat sig hälso- och sjukvården. Tidig identifiering av riskfaktorer i samarbete med hälso- och sjukvården. Mera medvetna patienter. Patienterna kräver rätt vård, rätt kompetens när man behöver vård. Lokalisation mindre viktig.

4 Sociala medier används för kommunikation och informations sökning.
fortsättning… Sociala medier används för kommunikation och informations sökning. Jämförelser sker inför val av vårdgivare inte enbart efter pris utan också behandlingsresultat. Service och bemötande är framgångsfaktorer. Ökad tillgänglighet under veckans alla dagar.

5 Nuläge tandvård i ett ekonomiperspektiv
Stor offentlig finansiering av vuxentandvård i Sverige jämfört med övriga EU länder. Stödets inriktning är att dels ge ett skydd mot höga kostnader, dels via ett allmänt tandvårdsbidrag stimulera till regelbunden tandvård. Högkostnadsskyddet fungerar, dock inte stimulansen till regelbunden tandvård. Folktandvården Sverige utvecklat en egen modell, Frisktandvård, för att stimulera till regelbundenhet och förebyggande tandvård.

6 fortsättning… Utöver allmänna tandvårdsstödet finns ett särskilt tandvårdsstöd till vissa personer med funktionshinder eller har ett definierat behov av särskild omsorg (LT). Huvudsakligen betalar patienterna enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. införs ”tredje steget”. Omfattar personer med vissa medicinska diagnoser. Stödet består antingen av att ett särskilt tandvårdsbidrag utgår (FK) alternativt att patienten betalar hälso- och sjukvårdsavgift (LT).

7 Tandvård skall bedrivas i full konkurrens och på lika villkor.
fortsättning… Tandvård skall bedrivas i full konkurrens och på lika villkor. Landstingets kostnader skall redovisas enligt samma modell för alla oavsett driftsformer. Inga fria nyttigheter får förekomma. Inget avdrag för ingående moms. Särredovisning av vuxentandvård och barn- och ungdomstandvård. Regelverket driver på utvecklandet av andra driftsformer än ren förvaltningsdrift.

8 2025 i ett ekonomiperspektiv
Tandvårdsstödet i Sverige ”EU anpassat”. Stöd enbart till vuxna med vissa medicinska diagnoser. Många vuxna har egna försäkringar, frisktandvårdsavtal alternativt finansiering via arbetsgivaren e d. Barn- och ungdomstandvård fortfarande i offentlig regi med offentlig finansiering. Landstinget/regionen har planeringsansvar. Folktandvården nationellt samordnad. Landstingets/regionens planeringsansvar och hur sistahandsansvaret kan lösas avgörande för Folktandvårdens framtid.

9 Nuläge tandvård i ett medarbetarperspektiv
Brist på i första hand tandläkare men tilltagande brist inom samtliga personalkategorier under kommande 10-års period. Gynnsamma villkor för enskilda privata etableringar, även för tandvårdsföretag. Folktandvården inskolningsinstans, rekryteringsbas för privat verksamhet. Svårt för Folktandvården att konkur- rera med privat verksamhet kring anställningsvillkor. Den samlade kompetens som idag finns måste hela tiden användas på ett optimalt sätt.

10 Krav på ständig kompetensutveckling.
fortsättning… Stora krav på produktivitet och effektivitet för att klara sistahandsansvaret. Andra personalkategorier än tandläkare används i nya arbetsorganisationer. Ändrade öppethållandetider via skiftgång, arbetstidsreduktion och bättre nyttjande av lokaler och gjorda investeringar. Krav på ständig kompetensutveckling. Diskussioner förs om bättre samordning av och en mera kostnadseffektiv specialisttandvård. LOU ett konkurrens hinder.

11 2025 i ett medarbetarperspektiv
Samma personalkategorier som idag. Förstärkta administrativa och tekniska resurser på klinikerna. Nuvarande patientjournal ersatts med en ny mera interaktiv sådan. Större flexibilitet gällande arbetstider, årsarbetstid? Anställningsvillkoren prestationsrelaterade och kopplade till individens, teamets resultat. Tandläkarna utpräglade ”specialister” och arbetsledare. Större rörlighet på arbetsmarknaden.

12 Bredare allmänmedicinsk kompetens inom tandvården.
fortsättning… Bredare allmänmedicinsk kompetens inom tandvården. Kompetensförskjutning skett mellan personal-kategorierna. Tandvården används för screening verksamhet åt hälso- och sjukvården.

13 Nuläge tandvård i ett verksamhetsperspektiv
Positionering istället för bättre samordning i avvaktan på ett beslut om regioner. Olika syn på Folktandvården i olika landsting. Olika driftsformer. Sveriges Folktandvårdsförening ”paraplyorganisation” som strävar efter att profilera det offentliga producentalternativet. Jämförelser av landstingens kostnader för tandvård ej rättvisande. Nationell modell för redovisning tillämpas fr o m 2012 på frivillig väg, annars lagstiftning.

14 Idag allt flera privata aktörer på tandvårdsmarknaden.
fortsättning… I samband med tandvårdsförsäkringens införande skedde en kraftig utbyggnad av Folktandvården för att klara landstingets planeringsansvar. Idag allt flera privata aktörer på tandvårdsmarknaden. Svårt för landstingen att styra privattandvården. Full valfrihet för patienterna att välja behandlare. Lika konkurrensvillkor för samtliga aktörer. Ökade privata etableringar i framförallt större tätorter ger olika möjligheter för landstingen att hantera sitt planeringsansvar.

15 En av de största offentliga producenter.
fortsättning… Folktandvården Dalarna ansvarar idag för drygt 50 % av all vuxentandvård, 98 % av all barn- och ungdoms-tandvård, jourverksamhet, all uppsökande verksamhet samt också större delen av vården av patienter inom det särskilda tandvårdsstödet. En av de största offentliga producenter.

16 2025 i ett verksamhetsperspektiv
Stor utmaning att ta hand om allt flera äldre med många tänder och allmänmedicinska sjukdomstillstånd som kan leda till en försämrad munhälsa. Landstinget/regionerna har planeringsansvar. Första linjens tandvård väl utvecklad och viktig. Nationella/regionala kompetens centra som utvecklar riktlinjer för vårdens bedrivande och också behandlar patienter med särskilda behov. Specialisttandvården samordnad i större regioner.

17 fortsättning… Vissa av dagens specialiteter, exempelvis käkkirurgi och bettfysiologi har bytt huvudman. Vi har huvudsakligen stora enheter för allmäntandvård med många anställda och bred samlad kompetens. Öppethållande över veckans alla dagar och längre öppethållande på vardagar. Teknikutvecklingen möjliggör behandling i allmän-tandvård som idag utförs av specialister. Ny personalkategori på klinikerna som är duktiga på administration, IT m m.

18 Specialutbildade team kan ge tandvård i hemmen.
fortsättning… Specialutbildade team kan ge tandvård i hemmen. Ökad medvetenhet hos patienterna medför att man önskar tandvård utifrån upplevt behov och inte nödvändigtvis utifrån när tandvården anser att man bör komma.