Svedala 15 mars 2012 (Vad) och HUR i utvecklingsarbetet – exempel på strategier som beskrivs i forskningen.

En presentation över ämnet: "Svedala 15 mars 2012 (Vad) och HUR i utvecklingsarbetet – exempel på strategier som beskrivs i forskningen."— Presentationens avskrift:

1 Svedala 15 mars (Vad) och HUR i utvecklingsarbetet – exempel på strategier som beskrivs i forskningen

2 Principer för samspelet mellan forskning och systematisk skolförbättring
Hållbart – strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktigt – inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematiskt – grundas på generell och lokal kunskap Ömsesidigt – bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning

3 Att starta en skolförbättringsresa …
Klargöra startpositionen! Bristande, godtagbar, god, utmärkt eller excellent kvalitet i förskola och skola? Styrkor - svagheter Utveckla en solid, gemensam karta att navigera efter! Utveckla strategier för att genomföra resan! Ta sig från punkt A till B, från godtagbar till god eller god till utmärkt etc.

4 Modell för analys i systematitskt kvalitetsarbete och skolutveckling
Styrdokument/läroplansmål RAMAR FÖRUTSÄTTNINGAR PROCESS RESULTAT Utzoomning!!!! Grundritningen till en skolkarta består av följande Positionsbestämning: Vilka är målen ? Hur arbetar vi med dem? 2. Vilka är förutsättningarna, ramarna resurserna i organisationen? 3 Vilka förändringgsprocesser är igång ? Vilka behöver komma till stånd? Vilka resultat vill vi nå? Hur är situationen på skolan/klassen/bland barnen? Etc. Modellen skiljer sig från alternativa skolutvecklingsmodeller genom att den betonar samspelet mellan dessa grundbultar, andra skolutvecklingsmodeller kanske betonar mycket process men inte i relationen till resultat t.ex. Ofta startar vi skolutvecklingsprocesser utan att relatera processen till önskvärda utfall, tydligt relaterade till läroplansmål, tydligt förankrade i förutsättningar och ramar och anpassade till kontextuella förhållanden !!!!!!! VIKTIGT FÖR HÅLLBAR SKOLUTVECKLING! Kontext i förskola skola och fritidshem

5 Tre vägmärken på en skolförbättringsresa
1. Positionsbestämning (analysera förutsättningarna! Var är styrkorna och svagheterna? Hur ser det ut för oss?) 2. Navigering i utstakad riktning - strategiska satsningar – (driv processer som gör skillnad!) 3. Uppföljning (följ upp stegen i den gjorda resan kontinuerligt!)

6 Skolutveckling som förbättringsresor enligt Mc Kinsey-rapporten 2010
Från Till Bristande Godtagbar Bra Utmärkt Godtagbar Bra Utmärkt Excellent (Jfr Muorshed, Chijioke, Barber 2010)

7 Om skolutveckling på systemnivå Olika strategier för varje förbättringsresa!
Från bristande till godtagbar: Fokus på basfärdigheter, grundläggande lärarutbildning, miniminivå på skolans kvalitet, lokaler, material. Från godtagbar till bra: Fokus på att bibehålla grundläggande kvalitet, transparent resultatredovisning, inspektioner, decentralisering av ekonomi och administration, pedagogisk utveckling.

8 Om skolutveckling på systemnivå Olika strategier för varje förbättringsresa!
Från bra till utmärkt: Fokus på professionalisering, fortbildning av lärare och rektorer, coaching, karriärvägar, självvärdering, omvärldskontakter. Från utmärkt till excellent: Fokus på kollegial handledning och förnyelse, decentralisering av pedagogik till skolor och lärare, administrativ avlastning för professionella i skolan.

9 Utveckla undervisningskompetens – hur gör man i andra länder?
Exemplet Litauen: Junior teacher (”lärling”) Teacher (ett års erfarenhet; rektorn utser) Senior teacher (två års erfarenhet; rektorn utser) Methodist (fem års erfarenhet; coachar andra lärare; kommunen utser) Expert (femton års erfarenhet varav sju som methodist; nationellt råd utser efter nominering från kommunen) (Muorshed, Chijioke, Barber, 2010) Mc Kinseyrapporten

10 Varför fungerar det inte alltid
Varför fungerar det inte alltid? - Orsaker bakom strategiers svaga förändringskraft Övergripande utvecklingsstrategier okända för underliggande nivåer. Nya begrepp leder inte till nya handlingar. Den lokala situationen avgör vad och hur oavsett strategin. (Larsson & Löwstedt, 2011)

11 Förutsättningar för skolutveckling
Förmåga till organisatoriskt lärande Utvecklade organisationsföreställningar Transparens kring lärares arbete Arbetslag=lärlag Kollektiv disciplinering Organisatoriskt ledarskap (Larsson & Löwstedt, 2011)

12 Strategier för skolutveckling i internationell litteratur
Starka effekter hos likartade strategier: Micro-teaching (Hattie) Learning Study (Marton; Sahlström) Learning walks (OECD/CERI) Professional learning – evidence informed conversations (Timperley) Collaborative practice (Muorshed, Chijioke, Barber)

13 Gemensamma drag i strategierna
Fokus elevers lärande och studieresultat Data/underlag om ovanstående Kommunikation kring sambandet undervisning-lärande Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning

14 Tre vägmärken på en skolförbättringsresa – igen!
1. Positionsbestämning (analysera och bedöm förutsättningarna, processerna och resultaten! Var är styrkorna och svagheterna? Hur ser det ut för oss?) 2. Navigering i utstakad riktning - strategiska satsningar – (driv processer som gör skillnad!) 3. Uppföljning (följ upp stegen i den gjorda resan kontinuerligt!)

15 2. Navigera i utstakad riktning (1/2)
a.) Interna och externa samarbetsformer Samarbetande arbetslag, utveckling av lärgemenskaper inom skolan och med världen utanför Förtroende och tillit mellan ledning och lärare och mellan lärare i arbetslagen Samarbetet får en meningsskapande funktion Realistisk tidsplan Jämför t ex Lortie som lärarkulturer präglas av individualism, presentism och konservatism. Bygga upp skolans kommunikationsinfrastruktur….tillit samarbete och ansvar (finska skolan) (1) samarbete (2) kompetensutveckling (3) ledarskap

16 2. Navigera i utstakad riktning (2/2)
b.) Kompetensutveckling Förändra traditionella mönster Riktas mot skolans vardagsarbete Från individuellt intresse och ansvar för den enskilde läraren i ämnet till hävstång i det samlade arbetet med hela skolans förbättringsarbete c.) Ledarskap Vikten av samtidigt chefskap och ledarskap. Förståelse av skolans struktur och kultur i den praktiska ledningen. Stödja människor och organisation samt leda det pedagogiska arbetet i skolan. Konstruktiv kommunikation

17 3. Uppföljning längs resan(1/2)
Klargör vilka måttstockar som används - efter vilka kriterier ska förändringsarbetet bedömas? Bygg ihop inre och yttre återkopplingsloopar (mål, genomförande och resultat på olika nivåer) Skapa balans mellan centrala vägledningar och instruktioner och lokal självständighet Den stora risken är småsatsningar som inte samordnas, att det inte blir hållbart förbättringsarbete på längre sikt, att det inte blir transparens, att det blir mycket process och inte så mycket återkoppling på faktiska resultat….för mycket topstyrning minskar engagemang, för lite ger ingen styrsel

18 3. Uppföljning längs resan(2/2)
Skapa breda beslutsprocesser genom kontinuerliga utvärderingar av olika aspekter av förändringsarbetet. Ha beredskap för lokala dynamiska processer för att undvika olika typer av rekyleffekter i genomförandet. Skapa breda och öppna forum i skolutvecklingsprocessen mellan olika aktörer, entusiaster såväl som kritiker, för att åstadkomma en ’bred reformmobilisering’ och ett realistiskt, nyanserat språk för förändringar.

19 Arbetet i grupperna! VAD och HUR i utvecklingsarbetet – erfarenheter och lärdomar att bygga vidare på? Vilka ytterligare resultatmått/kvaliteter behöver vägas in utifrån nationella mål, riktlinjer och andra krav? Vilka strategier lärdomar av utvecklingsarbete som nämns i forskningen är viktiga att uppmärksamma i Svedalas utvecklingsarbete?