Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)

En presentation över ämnet: "Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)"— Presentationens avskrift:

1 Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier) Folkets hus Stockholm 22 november 2013

2 Sverige är extremt exportberoende När jag föddes gick en tiondel av vår BNP på export När Sverige sökte om medlemskap i EU var det en tredjedel Nu är det omkring hälften

3 Ett exportberoende land lever farligt • Frihandeln är ingen naturlag – tvärtom • Moderna stater bygger i stor utsträckning på protektionistiska allianser: skrån, branscher och folkgrupper ger makthavarna sitt stöd i utbyte mot monopol och konkurrensbegränsningar • För Sverige är det livsviktigt att sådana tendenser hålls i schack, liksom att våra handelspartners är rättsstater

4 Exportländer behöver EUs långa arm • EU-debatten handlar ofta om hur mycket nationell suveränitet vi är beredda att avstå från • Jo, viktigt. Men ett starkt motiv för överstatlighet och internationell samverkan är i många lägen att vi vill påverka andra länder • Den fria rörligheten för varor, tjänster, arbete och kapital betyder mycket för utpräglade exportländer - men drabbar också många grupper som i hård kamp erövrat högt värderade rättigheter

5 Acceptans av de fyra friheterna har alltid krävt kompletterande insatser • Jordbrukspolitiken • 50-talet: sociala fonden, integration av flyktingar • 70-talet: regionalpolitik • 80-talet: strukturpolitik • 90-talet: ekonomisk och social sammanhållning (”cohesion”) • 00-talet: territoriell sammanhållning

6 En politik med många namn, men ännu fler syften • Solidaritet • Kompensation • Fördelning av tillväxtens frukter • Utveckling av regional kapacitet • Stöd till dem som hamnat utanför • Mobilisering av regionala och lokala aktörer • Ett synligare EU • Lärande över gränserna • Förstärkning av infrastrukturen, särskilt i gränsområden

7 Tyngdpunkter som ständigt förskjuts • Sammanhållningspolitiken anpassas löpande till aktuella politiska prioriteter • 2000-2010: Anpassning till Lissabon-agendan • 2010-2020: Anpassning till Europa 2020 • I Nordeuropa: anpassning till Östersjöstrategin som lanserades utan nya pengar och nya institutioner, men med avsikt att bättre utnyttja befintliga instrument

8 Några kodord för 2014-2020 Arbete Tillväxt Miljö och klimat Resultatorientering Territoriellt samarbete Gemensam strategisk ram

9 Populär? Legitim? Effektiv? • Alla Eurobarometer-mätningar tyder på att sammanhållningspolitiken har ett brett stöd • Ska politiken vara generell eller selektiv? Kan inte de välbärgade länderna betala mer själva? • Är politiken effektiv? Många mål förblir avlägsna. Men ju fler syften, dess större chans att insatserna träffar rätt åtminstone i några avseenden

10 Interreg: tydligt europeiskt mervärde • Program som spänner över nationella och regionala gränser fyller mycket lättare kravet att skapa ”European public goods” • Interreg är en bra förebild: även om en stor del av EUs budget går åt till att vinna acceptans för EUs regelverk borde en långt större andel användas till verkligt gränsöverskrivande projekt och program

11 Tack!