Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.

En presentation över ämnet: "Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län."— Presentationens avskrift:

1 Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län

2 Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län - vad är egentligen rätt? Att finna rätt lokaler för vattenbruk!

3 Regionförbundet (tidigare landstinget) i Jämtland har sedan 4 år arbetat aktivt med vattenbruk.

4 Fokus på nyttjande av vatten på ett långsiktigt hållbart sätt och med mesta möjliga nytta för den lokala ekonomin.

5 Regionförbundet (tidigare landstinget) i Jämtland har sedan 4 år arbetat aktivt med vattenbruk. Fokus på nyttjande av vatten på ett långsiktigt hållbart sätt och med mesta möjliga nytta för den lokala ekonomin. Som ett led i detta arbete är Regionförbundet projektledare för en del inom ett av Östersjöregionens flaggskeppsprojekt kallat AQUABEST.

6 Regionförbundet (tidigare landstinget) i Jämtland har sedan 4 år arbetat aktivt med vattenbruk. Fokus på nyttjande av vatten på ett långsiktigt hållbart sätt och med mesta möjliga nytta för den lokala ekonomin. Som ett led i detta arbete är Regionförbundet projektledare för en del inom ett av Östersjöregionens flaggskeppsprojekt kallat AQUABEST. Vad är då AQUABEST?

7 AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att:

8 1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera livsmedel.

9 AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera livsmedel. 2) Visa att olika planeringsverktyg kan nyttjas för att skapa ett långsiktigt hållbart (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) vattenbruk.

10 AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera livsmedel. 2) Visa att olika planeringsverktyg kan nyttjas för att skapa ett långsiktigt hållbart (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) vattenbruk. 3) Visa att teknik för nya recirkulerande system kan utvecklas och nyttjas i olika regioner.

11 Vad är Regionförbundets uppgift i detta projekt?

12 Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen.

13 Vad är Regionförbundets uppgift i detta projekt? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar.

14 Vad är Regionförbundets uppgift i detta projekt? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar. Kommer att ske i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner näring och allmänhet.

15 Vad är Regionförbundets uppgift i detta projekt? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar. Kommer att ske i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner näring. och allmänhet För Jämtlands del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling av röding, min 300 ton/år och lokal med möjlighet att expandera till 1000 ton/år och lokal.

16 Vad är Regionförbundets uppgift i detta projekt? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar. Kommer att ske i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner näring och allmänhet. För Jämtlands del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling av röding, min 300 ton/år och lokal med möjlighet att expandera till 1000 ton/år och lokal. För Kalmars del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling av fodermussla i större skala.

17 Fas 1 Sammanställning av befintlig kunskap kring geografisk planering rörande vattenmiljöer och vattenbruk. ?

18 Fas 2 Bildande av referensgrupp för utvecklingen av planeringsmodell ”code of conduct” AQUABEST ?

19 Fas 1 Sammanställning av befintlig kunskap kring geografisk planering rörande vattenmiljöer och vattenbruk. Fas 2 Bildande av referensgrupp för utvecklingen av planeringsmodell ”code of conduct” Fas 3 Bildande av arbetsgrupper i Jämtland och Kalmar för nyttjande och vidareutvecklingen av planeringsmodell i respektive län. Resulterar i minst 10 möjliga lokaler i respektive län. GIS Samråd Kommunal- planering Tillstånd AQUABEST ?

20 Fas 4 Provtagning för bestämning av potential för vattenbruk, detaljplanering tillsammans med Fiskevattenägare, LST och kommuner.

21 Fas 5 Sammanställning av projektet samt analys av framgångs och bakslagsfaktorer +/- Fas 4 Provtagning för bestämning av potential för vattenbruk, detaljplanering tillsammans med Fiskevattenägare, LST och kommuner.

22 Fas 5 Sammanställning av projektet samt analys av framgångs och bakslagsfaktorer Fas 6 Publicering av framkomna resultat (code of conduct och code of best practice) för att möjliggöra vidare utveckling i resten av Östersjöregionen. +/- Fas 4 Provtagning för bestämning av potential för vattenbruk, detaljplanering tillsammans med Fiskevattenägare, LST och kommuner.

23 Dagsläget!

24 Vi har i princip färdigställt och analyserat allt geografiskt data vilka ska presenteras 5/6.

25 Dagsläget! Vi har i princip färdigställt och analyserat allt geografiskt data vilka ska presenteras 5/6. Analysen innehåller: fysiskaliska data (yta, medeldjup, flöde)

26 Dagsläget! Vi har i princip färdigställt och analyserat allt geografiskt data vilka ska presenteras 5/6. Analysen innehåller: fysiskaliska data (yta, medeldjup, flöde) biologiska data (befintliga arter)

27 Dagsläget! Vi har i princip färdigställt och analyserat allt geografiskt data vilka ska presenteras 5/6. Analysen innehåller: fysiskaliska data (yta, medeldjup, flöde) biologiska data (befintliga arter) samhällsdata (skyddade områden, infrastruktur, utsläpp m.m.)

28 Dagsläget! I arbete med denna analys har två viktiga frågor dykt upp:

29 Dagsläget! I arbete med denna analys har två viktiga frågor dykt upp: 1)Hur hanterar vi frågan kring näringsutsläpp

30 Dagsläget! I arbete med denna analys har två viktiga frågor dykt upp: 1)Hur hanterar vi frågan kring näringsutsläpp 2)Hur hanterar vi eventuella effekter på naturliga bestånd och vilka naturliga bestånd är skyddsvärda?

31 Dagsläget! I arbete med denna analys har två viktiga frågor dykt upp: 1)Hur hanterar vi frågan kring näringsutsläpp 2)Hur hanterar vi eventuella effekter på naturliga bestånd och vilka naturliga bestånd är skyddsvärda? För båda frågeställningarna behövs nationellt fastställda policies!

32 Dagsläget! Vad gäller näringsutsläpp från fiskodlingar finns idag olika modeller och vetenskapligt arbete utförs för att föreslå lämpliga gränsvärden och metoder för uppföljning.

33 Dagsläget! Vad gäller näringsutsläpp från fiskodlingar finns idag olika modeller och vetenskapligt arbete utförs för att föreslå lämpliga gränsvärden och metoder för uppföljning. Diskussion måste föras om filosofi kring kraftigt modifierade vatten.

34 Dagsläget! Vad gäller näringsutsläpp från fiskodlingar finns idag olika modeller och vetenskapligt arbete utförs för att föreslå lämpliga gränsvärden och metoder för uppföljning. Diskussion måste föras om filosofi kring kraftigt modifierade vatten. Vad är referensvärden av näringsämnen?

35 Dagsläget! Vad gäller näringsutsläpp från fiskodlingar finns idag olika modeller och vetenskapligt arbete utförs för att föreslå lämpliga gränsvärden och metoder för uppföljning. Diskussion måste föras om filosofi kring kraftigt modifierade vatten. Vad är referensvärden av näringsämnen? Skall man bestämma näringsutrymme på annat sätt?

36 Dagsläget! Vad gäller näringsutsläpp från fiskodlingar finns idag olika modeller och vetenskapligt arbete utförs för att föreslå lämpliga gränsvärden och metoder för uppföljning. Diskussion måste föras om filosofi kring kraftigt modifierade vatten. Vad är referensvärden av näringsämnen? Skall man bestämma näringsutrymme på annat sätt? Hur gör man uppföljning för att kunna spåra vattenbrukets effekter?

37 Dagsläget! Vad gäller effekter av vattenbruk på befintliga populationer är riskerna främst smitta av sjukdomar och genetisk förorening.

38 Dagsläget! Vad gäller effekter av vattenbruk på befintliga populationer är riskerna främst smitta av sjukdomar och genetisk förorening. Diskussion måste föras om: Vilka reella risker finns med att sjukdomar slår ut befintliga populationer?

39 Dagsläget! Vad gäller effekter av vattenbruk på befintliga populationer är riskerna främst smitta av sjukdomar och genetisk förorening. Diskussion måste föras om: Vilka reella risker finns med att sjukdomar slår ut befintliga populationer? Vilka reella risker finns att rymning från odlad fisk kan ge genetiska föroreningar?

40 Dagsläget! Vad gäller effekter av vattenbruk på befintliga populationer är riskerna främst smitta av sjukdomar och genetisk förorening. Diskussion måste föras om: Vilka reella risker finns med att sjukdomar slår ut befintliga populationer? Vilka reella risker finns att rymning från odlad fisk kan ge genetiska föroreningar? Och båda dessa frågor måste ställas i relation till de skyddsvärdet av de naturliga populationer som finns i en sjö. Näcktens röding ←→ Torröns röding

41 Tack för mig, och tid för frågor!