Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur

En presentation över ämnet: "Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur"— Presentationens avskrift:

1 Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur
Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström

2 Grov ämnesindelning Makrosiffror
Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Förbättrad infrastruktur vs. andra behov Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz Politiska prioriteringar Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson

3 Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin
Procent av BNP fastigheter och infrastruktur Bruttoinvesteringar Övriga fastigheter och infrastruktur (procent av BNP) 70-tal 80-tal 90-tal 00-tal Sverige 7,8 5,8 4,8 4,5 Genomsnitt 7,2 7 6,2

4 Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström
Nutek (2008), Årsbok 2008 SNS (2012), Enkla regler, svåra tider Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget Mars 2012 Trafikverket (2012), Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050 Slutsatsen är att argumenten för att satsa mer på infrastruktur som förs fram i Sverige inte är väl underbyggda. Det finns inte fog för de uttalanden som görs om bristande satsningar på infrastruktur.

5 Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ
Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström Sverige har mycket liten erfarenhet av att utnyttja privat finansiering av infrastruktur Det är inte en väg till nya ekonomiska resurser, i slutändan kommer skattebetalarna eller brukaren som kommer betala Däremot kan en OPS-lösning öka effektiviteten i byggandet och driften av infrastrukturprojekt Borde testas i Sverige Hasselgren återkommer till detta

6 Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund
Nettoinvesteringar relativt trafikarbete Minskade på 90-talet Ökade för järnväg under 00-talet Fortsatt minska för väg, men långsammare Är prioriteringen rättvis? Miljövinster dubbelräknas? Restid: Värdet av arbete på resan dåligt känt

7 NNK i transportplaneringen 2009 (Eliasson och Lundberg 2011)

8 Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz
Starkt lönsamma projekt finns – men överväger inte Fokus på ”relativ lönsamhet” – prioritering mellan objekt Men också det bästa mått vi har på faktisk lönsamhet Bör användas för att bedöma investeringsbehov Värdet på budgetmedel måste prissättas rätt: MCPF, kalkylränta Sektorsövergripande riktlinjer behövs – även för t ex VSL/QALY Systematiska snedvridningar: Anläggningskostnader Kalkylränta Utnyttjandey underprissatt Wider economic benefits: Krügers studie, inget starkt stöd i litteraturen för tillväxteffekter av transportinvesteringar

9 Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden
Transportpolitiken starkt politiserad, staten finansierar många projekt som primärt har lokal nytta, regionala fördelningsnycklar – CBA liten betydelse Speglas i infrastrukturen: 0,2% motorväg NOU 2012:16: CBA state of the art, sektorsövergripande Konceptvalg: fokus på effektivitet i tidigt planeringsskede Behov, mål, krav identifieras Minst två konceptuellt olika UA tas fram Bred samhällsekonomisk utvärdering görs Infördes 2005, hittils 60 investeringar, hälften transport

10 Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson
”The Grand Transportation Mystique” – stora positiva externa effekter av nya vägar i ett redan väl utbyggt vägnät För interurbana väg- och järnvägsinvesteringar är objektsanalys tillräcklig För stora lokala/urbana investeringar kan behövas analys som kopplar trafikinfrastruktur till strategi för storstadsutveckling – särskilt i landet mellan stad och land Interaktionen mellan bosättning och trafikutveckling

11 Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson
Exemplet Västlänken: 16mdr, NNK -0,55 Centraliserat eller decentraliserat ansvar? Politisk ekonomi: den egna valkretsen Resultat: Nästan alla krafter verkar för mer infrastruktur De samhällsekonomiska analysernas betydelse Bör förankras utanför sektorn

12 Behöver vi mer infrastruktur?
Etablerad sanning, men Vår slutsats: Det finns inget övertygande underlag som visar det

13 Våra förslag Låt Trafikverket årligen redovisa projekt som har hög eller medelhög lönsamhet som grund för att bedöma anslagsbehov. Utveckla sektorsövergripande metoder för samhällsekonomiska bedömningar: Statskontoret/ESV. Förbered en reform av prissättning av användningen av infrastruktur: Måste göras transportslagsövergripande Paketreform: Koppla införande nödvändiga avgifter för att styra trafiken (inte finansiera) till beslut om ny infrastruktur