Radical Collaboration - självkännedom, problemlösning och samarbete

En presentation över ämnet: "Radical Collaboration - självkännedom, problemlösning och samarbete"— Presentationens avskrift:

1 Radical Collaboration - självkännedom, problemlösning och samarbete

2 Inledning Presentation av Mixed Minds, ledarna Presentation av värden Presentation av deltagarna

3 Inledning Radical Collaboration är ett utbildningsprogram som ökar din förmåga att skapa långsiktiga relationer och bra samarbete. Utbildningen är vetenskapligt utvärderad. Utvärderingarna visar entydigt att det går att lära sig att samarbeta och skapa förtroende. Och utbildningen behöver inte vara speciellt lång.    

4 09. 00-09. 15 Inledning Bilder, diagram som redovisar resultat
Inledning Bilder, diagram som redovisar resultat. Programmet ökar deltagarnas förmåga att: - förstå sina känslor i konflikter - tillvarata sina egna intressen i konflikter - lösa problem - skapa långsiktiga relationer

5 Inledning Radical Collaboration utvecklades i Kalifornien under 80- och 90-talet av Jim W. Tamm, f d domare i arbetsdomstol och Ronald J. Luyet, terapeut och organisationskonsult. Radical Collaboration sammanför teori och teknik kring gruppdynamik – Fundamental Interpersonal Relations Orientation FIRO – med konflikthantering och problemlösning.

6 Inledning Radical Collaboration är uppdelad i två huvudområden: A. Ett område som vänder sig inåt, mot varje enskild persons inre liv, och handlar om att bli medvetenhet om egna intentioner, om att vara ärlig, vilja att ta eget ansvar, om självkännedom och empati. B. Ett område vänder sig utåt, mot omvärlden, och handlar om enskilda personers förmåga att skapa relationer med andra, att samarbeta, att lösa problem tillsammans med andra.

7 09. 00-09. 15 Inledning Vi ska illustrera de bägge huvudområdena
Inledning Vi ska illustrera de bägge huvudområdena. Under förmiddagen ser vi inåt på vår egen inställning inför möten, vår egen attityd inför möten. Vi kommer att prata om röd och grön zon. Under eftermiddagen vänder vi oss utåt mot omvärlden och beskriver en metod för att förhandla och lösa problem. Vi tillämpar metoden Intressebaserad problemlösning.

8 Röd zon och grön zon Vi ska kort visa hur vi kan bli mer medvetna om vår attityd inför möten och samarbeten.

9

10 Upplevelse - Röd zon och grön zon Instruktioner för tumbrottning: 1. Ha papper och penna till hands. Sätt er två och två och greppa om er partners fingerspetsar i höger eller vänster hand. Era tummar är nu fria att brottas med varandra. 2. När vi säger ”Börja” gäller det för er att få ihop så många poäng som möjligt. Poäng får ni när någon av er brottat ner den andres tumme, låst den andres tumme. 3. Omgång pågår i tre minuter. När omgången är över skriver ni snabbt ner vad som for genom ert huvud, hur ni kände er och vad som hände i er kropp!

11 Gemensam reflektion efter tumbrottning: Beskriv ditt inre samtal! Beskriv dina känslor! Beskriv dina kroppsförnimmelser! Beskriv ditt beteende!

12 09. 35-09. 40 Upplevelse Röd zon och grön zon 1. Sätt dig bekvämt
Upplevelse Röd zon och grön zon 1. Sätt dig bekvämt. Slut dina ögon om du vill. Ta ett djupt andetag och känn hur du slappnar av. Låt dina tankar och känslor fara som de vill. Kommer det några bilder till dig? Var uppmärksam hur olika spänningar i kroppen släpper. Passa på att ta det lugnt. Andas lugnt. Jag lämnar dig ifred en minut. När du öppnar ögonen vill jag att du ska stanna kvar i ditt lugn. Jag vill också att du ska sätt dig in i de andras perspektiv och ställa frågor som ”hur kom de till jobbet idag?”, ”vad tänker de på?”, ”vad känner de?” 2. Öppna ögonen och se dig omkring. Skriv snabbt ner på ett papper vad som far genom ditt huvud, vad du känner och hur kroppen känns!

13 Gemensam reflektion efter visualiseringsövning: Beskriv ditt inre samtal nu Beskriv dina känslor just nu Beskriv dina kroppsförnimmelser just nu Beskriv ditt beteende just nu

14 Fikapaus

15 10. 10-10. 20 Teori Röd zon och grön zon 1
Teori Röd zon och grön zon 1. Kolla listorna över röd och grön zon (se följande sidor) 2. Vad stämmer på dig just nu? 3. Vad stämmer på dig en typisk arbetsdag?

16

17

18 Övning Röd zon och grön zon Min egen inställning inför möten Syfte: att tillägna sig teorin kring röd och grön zon + att bli mer medveten om den egna attityden, specifikt JAG   Mål: övning i att dela med sig av vad jag ser hos medarbetare övning i att se sig själv Instruktion: Arbete i grupper om tre och tre

19 10. 30-11. 10 Kolla dina egna attityder
Kolla dina egna attityder! Välj ut 10 av orden som är projicerade på väggen (se nästa sida), välj de 10 ord du bäst tycker beskriver dina attityder. (5 min) Gör samma sak men denna gång väljer du ut de 10 ord du tycker bäst beskriver var och en som ingår i din arbetsgrupp. (5 min) Jämför nu vad ni kommit fram till. Var och en får 10 min på sig att beskriva sig själv och lyssna till de andras återkoppling. OBS! När du har lyssnat till vad din medarbetare sagt om dig; tacka henne eller honom. Börja inte argumentera eller ifrågasätta. De har givit dig en gåva. De har hjälpt dig att bli mer medveten om hur andra upplever dig. Fråga om det är något du inte förstår.  

20

21 Fikapaus

22 Teori Röd zon och grön zon Så här långt har vi talat om oss själva, om enskilda personer. Hela grupper kan också beskrivas utifrån röd zon och grön zon, se de två följande sidorna.

23

24

25 11.35-11.50 Gemensam reflektion ca 1,5 min/person Alla som vill säga något ska få utrymme

26 11.50-12.00 Avrundning Röd zon och grön zon

27 Lunch

28 Introduktion Intressebaserad problemlösning A-F Övning Stockholmsoperan Vi kommer att tillämpa metoden Intressebaserad problemlösning utifrån en fiktiv förhandling mellan agenten för operasångerskan Janelle Johnson och agenten för Stockholmsoperan. Vi gör det ganska mekaniskt, följer metoden från A till F. Inför övningen kommer varje deltagare att få en text som beskriver förhandlingssituationen, antingen utifrån Janelle Johnsons perspektiv eller också från Stockholmsoperans perspektiv. Med stöd av beskrivningen ska varje deltagare först förbereda sig för att gå in i förhandling, därefter gå in i förhandling. Och hela tiden följa metoden, från A-F. Alla som representerar Janelle bildar en grupp, alla som representerar Stockholmsoperan bildar en annan grupp.

29 A. ”Set the tone” inför problemlösning Uppgift: gå till din grupp andas djupt slappna av befinna dig i grön zon så ofta som möjligt Läs texten under tystnad och bekanta dig med den du ska representera (antingen operasångerskan Janelle Johnson eller också Stockholmsoperan) och med villkoren för förhandlingen.

30 B. Formulera problemet Riktlinjer för att formulera problemet: det ska vara ett problem som kräver en lösning alla inblandade måste tycka att problemformuleringen är ok skriv inte in lösningar i problemet peka inte ut någon person som ett problem ”keep it simple”   Uppgift: Fortsätt att arbeta under tystnad. Eftersom vår tid är begränsad ger vi dig problemformuleringen: ”Kommer Janelle Johnson sjunga för Stockholmsoperan – och i så fall, med vilka anställningsvillkor?

31 13. 41-14. 00 C. Undersök intressen Skilj på ståndpunkt och intressen
C. Undersök intressen Skilj på ståndpunkt och intressen. Ståndpunkter omfattar förslag på lösning. Intressen är viljor, behov och önskningar som ligger bakom problemet.   Var medveten om att viljor, behov och önskningar har många nivåer.   Uppgift: Arbeta under tystnad. Skriv upp alla intressen du/ni kommer på och sätt upp post-it-lappar på väggen så att alla i din grupp dina lappar. Du deltar i ett tyst grupparbete. Dela med dig av dina slutsatser och var uppmärksam på vad de andra i gruppen sätter upp för lappar.

32 D. Skapa plan B Utan plan B kan man bli för angelägen att nå lösningar i en förhandling, med en för stark plan B kan man bli ovillig att ens förhandla. Vilken är din uppdragsgivares plan B (alltså Janelles eller Stockholmsoperans plan B)? Skaffa dig en uppfattning om din förhandlingspartners plan B! Varje slutgiltig lösning ska vara bättre än var och ens plan B     Uppgift: Fortsätt arbeta under tystnad. Lista möjliga plan B på väggen. Var uppmärksam på vilka plan B de andra i din grupp formulerar. Bestäm för dig själv vilken plan B du ska hålla dig till. Lista också möjliga plan B för din förhandlingspartner. Vad skriver de andra i din grupp. Lägg förslagen på minnet.

33 Paus

34 E. Formulera förslag till lösningar Riktlinjer för förslagen: 1. Bestämd att dina intressen ska ingå, var öppen för HUR 2. Sök alltid efter gemensamma vinster 3. Kolla hur inblandade intressen kan bilda ett pussel 4. Vänta med att värdera förslagen 5. Kom med så många förslag som möjligt 6. ”Think outside the box” (kakan kan växa) 7. Lika mycket energi på att lösa andras problem som dina egna 8. Förhandla också om hur ni ska förhandla   Uppgift: Var tyst. Följ riktlinjerna och skriv upp allt du kommer på. Sätt upp på väggen så att alla i gruppen kan se.

35 14. 55-15. 30 F. Nå överenskommelse, förhandla Riktlinjer: a
F. Nå överenskommelse, förhandla Riktlinjer: a. Gå gemensamt igenom de mest relevanta förslagen till lösningar. Red ut oklarheter. b. Gå igenom vilka förslag som möter flest intressen. c. Var och en utvärderar oberoende de föreslagna lösningarna mot sina respektive plan B. d. Formulera ett första förslag till överenskommelse. OBS! betona att det är ett första förslag, ett utkast att utgå ifrån i fortsatta förhandlingar. e. Låt samtliga parter ge synpunkter på utkastet. Hur kan det förbättras för att möta samtligas intressen? f. Fortsätt att förbättra till samtliga är överens om, förstår alla aspekter av och helhjärtat stödjer lösningen. Överenskommelsen ska omfatta tydliga åtaganden.

36 F. Nå överenskommelse, förhandla Uppgift: Arbeta under tystnad. Gå igenom alla förslag till lösning för dig själv. På det textblad som beskrev vem du representerar står också vem du ska förhandla med. Gå till den personen och sök upp en plats för förhandling. Genomför förhandlingen enligt riktlinjerna under F.

37 15.30-16.00 Gemensam reflektion över Intressebaserad problemlösning

38 16.00-16.15 Avrundning av introduktion Radical Collaboration