Välkommen till seminarium om CE-märkning

En presentation över ämnet: "Välkommen till seminarium om CE-märkning"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till seminarium om CE-märkning
26 september Malmö

2 Program Allmän introduktion till byggproduktförordningen Hans-Olof Karlsson Hjorth Manual för CE-märkning och prestandadeklaration Sara Elfving 14.00 Kaffe 14.15 Grupparbete Manual forts. Sara Elfving Standardisering Annika Stenmark, SIS Boverkets roll Sara Sammanfattning Sara 16.00 Avslut

3 . Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas?
Prestandadeklaration och CE-märkning . 120504

4 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013
Krav på CE-märkning regleras i Byggproduktförordningen, CPR (Construction Products Regulation) CPR träder i full kraft 1 juli 2013 Byggproduktdirektivet, CPD gäller i stora drag till dess 24 april 2011 – 1 juli 2013 successiv övergång från CPD till CPR

5 Byggproduktförordningen – CPR Construction Products Regulation
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG Byggproduktförordningen – CPR Construction Products Regulation Samma syfte som föregångaren CPD Målet är fri handel med byggprodukter på den inre marknaden Medlet är gemensamma sätt att prova och beskriva byggprodukterna 2013 blir det obligatoriskt med CE-märkning och dessutom prestandadeklarationer

6 Varför en EU-förordning?
En förordning styr mer än ett direktiv Gäller direkt i alla EU-länder (m fl) Nationell rätt måste anpassas, vilket betyder att motstridiga (svenska) regler inte gäller

7 Byggproduktförordningen skiljer sig från annan EU-lagstiftning om produkter
Krav på hur produkterna ska bedömas och hur deras egenskaper ska beskrivas – inte krav på produkter eller byggnadsverk Metoder och system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda – tillverkningskontroll – som ser annorlunda ut CE-märkning av byggprodukter sker enligt harmoniserade tekniska specifikationer - inte direkt mot förordningen

8 Byggproduktförordningen – skillnad mot byggproduktdirektivet
Prestandauppgifter ska deklareras Vissa förenklingar och lättnader Nya begrepp för ökad tydlighet Kontaktpunkt för varje land, som kan upplysa om nationella byggregelverk Fler och tydligare krav på ekonomiska aktörer vid tillhandahållande av produkter: tillverkning, import och distribution

9 CPR bilaga I – Grundläggande krav för byggnadsverk (basic requirements for construction works)
Sex väsentliga krav i CPD har i CPR ersatts med sju grundläggande krav för byggnadsverk: - BWR 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - BWR 2 Säkerhet vid brand - BWR 3 Hygien, hälsa och miljö - BWR 4 Säkerhet och tillgänglighet vid användning - BWR 5 Bullerskydd - BWR 6 Energihushållning och värmeisolering - BWR 7 Hållbar användning av naturresurser Om ett eller flera medlemsländer har krav i byggregler som täcks av BWR, kan kommissionen be standardiseringen (i mandat) att ta fram bedömningsmetoder för detta .

10 Vilka byggprodukter omfattas?
120504

11 Byggproduktförordningen definierar begreppet byggprodukt
Byggprodukt: Varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk Byggsats: byggprodukt som släppts ut på marknaden av en enda tillverkare som en uppsättning av minst två separata komponenter som måste kombineras för att inkorporeras i byggnadsverk.

12 CPR bilaga IV – Produktgrupper och mandat
Byggprodukter sorteras i produktgrupper För varje produktgrupp beskriver medlemsländerna vilka uppgifter om produktegenskaper de behöver inom ramen för de grundläggande kraven på byggnadsverk Utifrån medlemsländernas behov skriver EU-kommissionen uppdrag, mandat, till standardiseringen att ta fram metoder för att redovisa dessa produktegenskaper. Tidigare standarder under CPD ligger kvar

13 Bilaga IV – 35 produktgrupper finns, exempelvis:
1. Förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong 4. Värmeisoleringsprodukter 7. Byggprodukter i gips 8. Geotextilier, geomembran mm. 11. Sanitär utrustning 13. Konstruktionsvirke/bärande element och tillbehör 14. Träbaserade skivor och element 18. Byggprodukter för avloppsvatten 19. Golv- och markbeläggningar 23. Vägbyggnadsprodukter 24. Ballast 25. Lim för byggnadsändamål 27. Anordningar för uppvärmning av utrymmen 30. Planglas, mönsterglas och glasblocksprodukter 32. Tätningsmaterial för fogar 33. Upphängningsfästen 34. Byggsatser, byggenheter, prefabricerade element 35. Brandavskiljande, brandtätande och brandskyddande produkter, brandhämmande produkter Detta är bara en del exempel (ungefär de grupper som har lagom långa namn för att få plats i listan).

14 Tekniska specifikationer för bygg- produkter – två olika typer som grund för CE-märkning
harmoniserad standard – är obligatorisk att använda och tas fram på uppdrag av kommissionen. Ligger till grund för CE-märkning av byggprodukter. Förkortas hEN. europeiskt bedömningsdokument (European Assessment Document, EAD – ger en frivillig väg till CE-märkning om harmoniserad standard inte finns. Med detta dokument kan man få en europeisk teknisk bedömning (ETA) att CE-märka mot. När det gäller harmoniserade tekniska specifikationer så finns det två slag för byggprodukter. Harmoniserade tekniska specifikationer = harmoniserade standarder och europeiska bedömningsdokument (EAD). Harmoniserade tekniska specifikationer som tagits fram under byggproduktdirektivet kommer att gälla under CPR också (enligt övergångsbestämmelser i CPR). Harmoniserade standarder utarbetas för större produktgrupper på uppdrag från kommissionen. Om det finns en harmoniserad standard för produkten så måste den användas. Man får inte välja andra metoder för att prova och beskriva produktens väsentliga egenskaper. Det kommer också att finnas EAD, tekniska bedömningsdokument istället för dagens alternativa specifikationer enligt CPD: europeiska tekniska godkännanderiktlinjer, ETAG, och individuella specifikationer, s k Cuap. Om det saknas en harmoniserad standard och man ändå vill CE-märka sin produkt så kan man be ett tekniskt bedömningsorgan, TAB (technical approval body) att via sin europeiska organisation arbeta fram ett EAD. Det ger underlag för bedömning av byggproduktens väsentliga egenskaper genom att ange hur produkten ska provas och beskrivas vid en europeisk teknisk bedömning, ETA, som görs av en TAB. Den helt individuella metoden (Cuap) under byggproduktdirektivet har varit mycket kostsam och ett ETA förväntas bli billigare enligt den nya förordningen. Det är frivilligt att begära ett ETA. Tillverkare måste inte begära att få ett ETA bara för att det finns ett EAD, den andra typen av harmoniserad teknisk specifikation enligt CPR. Det finns idag 420 harmoniserade standarder och man räknar med att det kommer att finnas ett 600-tal när alla är färdiga.

15 Prestandadeklaration och CE-märkning
120504

16 Prestandadeklaration senast den 1 juli 2013
Om det finns en harmoniserad standard eller en europeisk teknisk bedömning för produkten (ETA), så ska tillverkaren: upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten produktens egenskaper ska stämma överens med deklarerade prestanda krav på prestandadeklaration gäller även redan CE-märkta byggprodukter

17 Begreppet tillverkare
Definitionen i artikel 2.19 gäller En tillverkare är den som tillverkar, eller låter tillverka, en byggprodukt som säljs under eget namn eller varumärke Den som köper in en byggprodukt och säljer den under sitt eget namn eller varumärke räknas också som tillverkare Det finns också ett tydligt ansvar i distributionsledet

18 Undantag från att upprätta en prestandadeklaration
Om en harmoniserad standard eller ETA inte finns Individuellt/specialtillverkad produkt (ej serie) för visst byggnadsverk av tillverkare som ansvarar för korrekt ”inbyggnad” Tillverkad på byggarbetsplatsen Traditionell tillverkning i icke-industriell process för renovering av kulturskyddat objekt

19 I CPR bilaga III finns mallen för prestandadeklarationen
Deklarationen ska bl.a. innehålla: identifiering av produkten, inklusive batch identifiering av och kontaktuppgifter till tillverkare och tredjepartsorgan produktens avsedda användning systemen för bedömning och fortlöpande kontroll bedömd prestanda för relevanta egenskaper NPD – no performance determined

20 Hur ska användaren få del av prestandadeklarationen?
ett exemplar ska följa varje byggprodukt (eller parti, om det går till en enda användare) elektroniskt (inte på webben) eller på papper på papper om mottagaren begär det på svenska i Sverige kommissionen får bestämma om villkor för ev. webbaserade prestandadeklarationer efter 1 juli 2013

21 Kemikalieinformation tillsammans med prestandadeklarationen
Information enligt EU:s kemikalieförordning Reach ska tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen För varor gäller det särskilt farliga ämnen som finns med på den s.k. kandidatförteckningen i Reach För ämnen och beredningar är det ett säkerhetsdatablad Information i samma form (papper/elektroniskt) som prestandadeklarationen Mer information: eller

22 CE-märkning Ska sättas på produkten av tillverkaren, när det upprättats en prestandadeklaration Markerar att tillverkaren ansvarar för att produktens egenskaper stämmer överens med deklarerade prestanda – och med annan tillämplig europeisk lagstiftning Länderna får inte hindra marknadstillträde om deklarerad prestanda stämmer med byggregelkraven för användning. Särskilda nationella märkningar får inte efterfrågas.

23 Marknadskontroll Vad händer om jag inte deklarerar och märker?
 Försäljningsförbud Vad händer om produkten inte stämmer med deklarationen?  Påpekande, möjlighet att rätta till Marknadskontroll görs för att upptäcka och rätta missvisande uppgifter om byggprodukters egenskaper och annan felaktig CE-märkning. Marknadskontroll behövs för att upprätthålla förtroendet för CE-märkning och för att tillförsäkra fri rörlighet på den inre marknaden. Eventuella felaktigheter ska korrigeras, antingen genom att tillverkaren rättar till bristerna eller genom att ta bort produkterna från marknaden. Marknadskontroll rör endast produkter som finns ute på marknaden till försäljning och ersätter inte den produktionskontroll som tillverkare och ev. tredjepartsorgan ska utföra av tillverkningsprocessen eller egenkontroll av att produktuppgifter är korrekta. Vad händer om jag inte prestandadeklarerar och märker min byggprodukt? I princip råder då försäljningsförbud den 1 juli 2013 om produkten omfattas av en harmoniserad standard eller om jag har en ETA för min produkt. Då ska den vara försedd med prestandadeklation och CE-märkning. Vad händer om produktens egenskaper inte stämmer med prestandadeklarationen? Om Boverket upptäcker detta i sin marknadskontroll påpekar vi det för tillverkaren som i första hand får möjlighet att korrigera produktens faktiska prestanda eller uppgifterna i deklarationen.

24 Socialdep. remissammanställning visar:
Boverkets rapport Anpassning av svensk rätt till CPR Remiss till 24 maj 2012 Socialdep. remissammanställning visar: Ca 50 % har svarat, främst inom tre områden: Ändringar om tillgänglighet Ändringar i lagen om offentlig upphandling Typgodkännandesystemet Departementet genomför ändringar efterhand, efter som det är olika processer. Proposition i mars (lagändringar) Förordningsändringar går fortare Marknadskontroll görs för att upptäcka och rätta missvisande uppgifter om byggprodukters egenskaper och annan felaktig CE-märkning. Marknadskontroll behövs för att upprätthålla förtroendet för CE-märkning och för att tillförsäkra fri rörlighet på den inre marknaden. Eventuella felaktigheter ska korrigeras, antingen genom att tillverkaren rättar till bristerna eller genom att ta bort produkterna från marknaden. Marknadskontroll rör endast produkter som finns ute på marknaden till försäljning och ersätter inte den produktionskontroll som tillverkare och ev. tredjepartsorgan ska utföra av tillverkningsprocessen eller egenkontroll av att produktuppgifter är korrekta. Vad händer om jag inte prestandadeklarerar och märker min byggprodukt? I princip råder då försäljningsförbud den 1 juli 2013 om produkten omfattas av en harmoniserad standard eller om jag har en ETA för min produkt. Då ska den vara försedd med prestandadeklation och CE-märkning. Vad händer om produktens egenskaper inte stämmer med prestandadeklarationen? Om Boverket upptäcker detta i sin marknadskontroll påpekar vi det för tillverkaren som i första hand får möjlighet att korrigera produktens faktiska prestanda eller uppgifterna i deklarationen.